<p><p><strong>Bakgrund:</strong> Självskadebeteende innefattar bl.a. att skära, bränna eller att slå sig själv och den vanligaste definitionen avser; ett avsiktligt beteende för att kroppsligt skada sig själv utan intention att begå självmord. Det är ett fenomen som enligt flera professioner anses öka, något som kanske beror på den tilltagna medvetenheten om problemet. Självskadebeteende är i dagsläget inget eget diagnostiskt tillstånd. <strong>Syftet: </strong>var att kartlägga vad forskningen kunnat fastställa kring självskadebeteende vad gäller orsaker, funktioner och behandlingsmetoder. <strong>Metod:</strong> studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod, genom en litteraturöversikt med ett urval av totalt 13 artiklar. <strong>Resultat:</strong> orsaker till att en person utvecklar självskadebeteende kan bl. a. vara traumatiska barndomsupplevelser, fysiska -, psykiska - och sexuella övergrepp liksom missbruk och psykisk störning. Funktionerna med beteendet kan vara känsloreglering, självbestraffning och att erhålla uppmärksamhet etc. Forskningen kring behandlingsmetoder är bristfällig, dock ges förslag vad gäller; EFT - Emotion Focused Therapy, MI - Motiverande samtal samt betydelsen av socialt stöd och bekräftelse för att förebygga utvecklandet av ett självskadebeteende. <strong>Diskussion:</strong> För att kunna bedriva mer effektiv forskning krävs en enhetig och allmänt erkänd definition. Det är viktigt att fortsätta bedriva forskning vad gäller evidensbaserade behandlingsmetoder då det är ett område där forskningen varit bristfällig.</p></p>

Bakgrund: Självskadebeteende innefattar bl.a. att skära, bränna eller att slå sig själv och den vanligaste definitionen avser; ett avsiktligt beteende för att kroppsligt skada sig själv utan intention att begå självmord. Det är ett fenomen som enligt flera professioner anses öka, något som kanske beror på den tilltagna medvetenheten om problemet. Självskadebeteende är i dagsläget inget eget diagnostiskt tillstånd. Syftet: var att kartlägga vad forskningen kunnat fastställa kring självskadebeteende vad gäller orsaker, funktioner och behandlingsmetoder. Metod: studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod, genom en litteraturöversikt med ett urval av totalt 13 artiklar. Resultat: orsaker till att en person utvecklar självskadebeteende kan bl. a. vara traumatiska barndomsupplevelser, fysiska -, psykiska - och sexuella övergrepp liksom missbruk och psykisk störning. Funktionerna med beteendet kan vara känsloreglering, självbestraffning och att erhålla uppmärksamhet etc. Forskningen kring behandlingsmetoder är bristfällig, dock ges förslag vad gäller; EFT - Emotion Focused Therapy, MI - Motiverande samtal samt betydelsen av socialt stöd och bekräftelse för att förebygga utvecklandet av ett självskadebeteende. Diskussion: För att kunna bedriva mer effektiv forskning krävs en enhetig och allmänt erkänd definition. Det är viktigt att fortsätta bedriva forskning vad gäller evidensbaserade behandlingsmetoder då det är ett område där forskningen varit bristfällig.

Det övergripande syftet med studien är att beskriva och jämföra ungdomar inskrivna vid nio Maria-mottagningar i Sverige med avseende på om de dömts för brott eller inte. Ytterliggare ett syfte är att belysa eventuella skillnader mellan brottsdömda flickor och pojkar. Jämförelsen görs med utgångspunkt i ett antal bakgrunds- och riskfaktorer som i forskningen identifierats som centrala för att predestinera en framtida brottsutveckling. Våra frågeställningar är: Finns det skillnader mellan gruppen brottsdömda respektive övriga ungdomar med avseende på ett antal bakgrunds- och riskfaktorer? Finns det skillnader mellan pojkar och flickor inom gruppen brottsdömda? Vi har formulerat hypoteser: Det finns skillnader mellan brottsdömda och övriga ungdomar. Det finns skillnader mellan brottsdömda flickor och pojkar. Den metodologiska utgångspunkten är positivistisk forskningstradition med en kvantitativ ansats. Studien är en tvärsnittstudie som grundar sig på sekundärdata från UngDOKs inskrivningsformulär. Vi fann signifikanta skillnader mellan brottsdömda och övriga ungdomar på ett flertal olika livsområden. De brottsdömda ungdomarna är i högre utsträckning utsatta för fysiskt våld och andra brott, de umgås mer med vänner involverade i brottslighet, har svårare att kontrollera våldsamt beteende, det förekommer mer neuropsykiatriska diagnoser och så har gruppen varit mer placerad på institution eller familjehem. Vi fann även betydande signifikanta skillnader mellan brottsdömda flickor och pojkar. Resultaten påvisar att brottsdömda flickor har en mer problematiskt historia med inslag av svåra uppväxtförhållanden, utsatthet för olika former av våld och har i större utsträckning psykisk ohälsa.

Depressiva symtom har blivit ett vanligt tecken på psykisk ohälsa hos ungdomar. Dessa kan leda till utvecklandet av depression och självmordsförsök. Syftet med arbetet var att belysa preventionsprogrammens betydelse för förebyggandet av depression hos ungdomar och insatser som sjuksköterskan kan göra i det förebyggande arbetet. En systematisk litteraturstudie gjordes, där fem artiklar analyserades. Fyra studier undersökte effektiviteten av olika preventionsprogram för depressiva symtom. En studie undersökte risk- och skyddsfaktorers betydelse för utvecklandet av depressiva symtom. I resultatet kom det fram att preventionsprogrammen var effektiva och innehållet i dessa byggde på kognitiv grund. Kognitiv grund innebar att ungdomarna fick lära sig nya sätt att hantera svåra livssituationer på. Sjuksköterskans roll kunde vara att arbeta hälsofrämjande och stärka skyddsfaktorer. Slutsats är att preventionsprogrammen är effektiva men det är sjuksköterskans hälsofrämjande arbete som har störst betydelse för att ungdomen ska återfå sin hälsa. Det förebyggande arbetet behöver utvecklas i skolorna för att nå fler ungdomar och behöver ske under enklare former. / Litteraturstudie.

Bakgrund: Psykisk ohälsa hos barn och unga har ökat sedan 1990-talet. Orsakerna ska inte enbart ses utifrån barnets, den unges och dennes familjs perspektiv, utan sättas in i ett större sammanhang där skolan är en viktig del. Att tidigt upptäcka psykisk ohälsa hos barn och unga är viktigt för deras skolgång och framtida liv. Den teoretiska utgångspunkten för denna studie har varit psykolog Urie Bronfenbrenners ekologiska modell. Syftet: Att undersöka risk- och skyddsfaktorer i skolmiljön som påverkar barn och ungas psykiska hälsa och välbefinnande. Metod: Litteraturstudie baserad på 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar och en litteraturstudie. Resultat: Under temat skyddsfaktorer i skolmiljön, mynnade analysen ut i kategorierna känsla av tillhörighet i skolan, vuxen- och kamratstöd samt åtgärdsprogram. Under temat riskfaktorer i skolmiljön var skolfrånvaro, mobbning och ensamhet samt skolrelaterad stress de mest framträdande kategorierna. Det är viktigt att stärka faktorer i skolmiljön som har en positiv inverkan på elevens psykiska hälsa, i synnerhet är det viktigt att det finns vuxenstöd för den som behöver och att alla barn ska få känna sig som en viktig del i de sammanhang de befinner sig i. Konklusion: Resultatet i denna studie visar på hur angeläget det är att skolsköterskan i nära samarbete med övrig skolpersonal är uppmärksam på mobbning, utanförskap, ökad skolfrånvaro och fysiska symtom som kan vara tecken på att eleven mår psykiskt dåligt eller är under press, för att kunna sätta in tidiga och förebyggande åtgärder.

Bakgrund: Skolfrånvaro är ett komplext problem som fått större uppmärksamhet på senare tid. Det kan betraktas som ett folkhälsoproblem då det såväl ur ett individ- som samhällsperspektiv är en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullständig skolgång försvårar ett aktivt deltagande i arbets- och samhällsliv vilket i sin tur ökar risken för ohälsa ur många aspekter. Syfte:Syftet med denna studie var att studera risk- och skyddsfaktorer för oroväckande skolfrånvaro och att ur ett systemteoretiskt och salutogent perspektiv analysera vad som beskrivs som framgångsfaktorer för ökad närvaro. Metod: Litteraturstudie där data utgörs av resultat från sex utvalda artiklar. Analysen av data med en kvalitativ innehållsanalys av dessa artiklar.. Resultat: Fyra huvudkategorier med underkategorier växte fram och ett övergripande tema bildades. De fyra huvudkategorierna var multipla riskfaktorer för skolfrånvaro, konsekvenser av skolfrånvaro, åtgärder för att minska frånvaro och förmodade vinster av detta. Det övergripande temat var relationer som återkom som den enskilt viktigaste komponenten på samtliga nivåer. Riskfaktorer för hög skolfrånvaro finns på individ, -familj-, skol- och samhällsnivå. Dessa riskfaktorer interagerar med varandra och har en kumulativ effekt. På samma vis finns skyddsfaktorer på samtliga nivåer. Skolan kan betraktas som ett system där faktorer i miljö och relationer kan beskrivas som systemkrafter som drar elever antingen till eller från skolan. Konklusion: Goda relationer är en kraftfull skyddsfaktor på alla nivåer och skolan som möter alla barn och ungdomar har en unik möjlighet att utgöra trygghet och stå för kontinuitet, stabilitet och positiva relationer. För elever med riskfaktorer på individ-, och familjenivå kan skolan vara en värdefull skyddsfaktor samtidigt som en dålig skolmiljö kan utgöra en riskfaktor.

Denna intervjustudie syftar till att belysa behandlares erfarenheter av och uppfattningar om särskilda faktorer som påverkar behandlingsutfall hos ungdomar inom tvångsvården. Syftet innebär även att få kunskap kring hur behandlare resonerar om hur de förhåller sig till olika faktorer i behandlingsarbetet. Studien bygger på en hermeneutisk ståndpunkt och en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med sex behandlare som arbetar inom ungdomsvården. Resultatet har tolkats utifrån teorin om risk- och skyddsfaktorer, behovsprincipen och responsivitetsprincipen. Resultatet visar på olika faktorer som kan vara hindrande respektive främjande för behandlingens utfall. Dessa faktorer är skola, familj och nätverk, fritidsintresse, begåvning och psykisk hälsa. Det visar också på att en god relation är en förutsättning för att behandlingen ska bli så effektiv som möjligt. Resultatet visar på att personalen förhåller sig till de olika faktorerna i arbetet främst genom behandlingsplanering, utredningar och samtal. En viktig slutsats är att eftervården bör förbättras.

Studiens syfte var att undersöka ANDTS kopplat till ungdomsidrott. Dels undersöka upplevelsen hos ungdomsansvariga personer men även huruvida idrottsföreningen bör uppfattas som en risk- eller skyddsfaktor. Studiens metodologiska utgångspunkt vilar på en tolkande kvalitativ ansats, där det empiriska materialet inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med sex respondenter, från sex olika idrottsföreningar. Resultatet undersöktes genom det sociokulturella perspektivet och påvisar skyddsfaktorer i den sociala gemenskapen, goda vuxenkontakter och utbildade ledare. Selektering, grupptryck och exponering för ANDTS framhålls som riskfaktorer. En såväl förutsättning som utmaning inom idrottsföreningar är ideella krafter. Majoriteten av studiens idrottsföreningar arbetar inte aktivt med ANDTS- frågor, däremot har de styrdokument, vilka kan ses som en skyddsfaktor. Slutsatsen med studien är svårigheten att se idrottsföreningen isolerat som en risk- eller skyddsfaktor mot ANDTS samt att studiens idrottsföreningar generellt inte arbetar aktivt med ANDTS-frågor. Därav kan en stor utvecklingspotential ses hos idrottsföreningar beträffande att stärka flertalet skyddsfaktorer mot ANDTS-problem.

Att bli utsatt för mobbning och att själv utsätta andra för mobbning är associerat med flertalet negativa hälsokonsekvenser, det är därmed av största vikt att undersöka vart, hur och när man kan intervenera med preventiva insatser. Forskning idag kring psykopatiska drag hos ungdomar och mobbning är begränsad och det saknas bland annat studier som undersöker psykopati i sin helhet. I den aktuella studien syftar till att undersöka den modererande rollen av skydds- och riskfaktorer i relation till psykopatiska drag hos ungdomar och mobbning. Datan bestod av 973 ungdomar, årskurs sju till nio, från en medelstor svensk stad. Resultatet från den här studien visar att anknytning och varmt föräldraskap fungerar som skyddsfaktorer i associationen mellan psykopatiska drag hos ungdomar och mobbning. Kallt avvisande från föräldrar var även en riskfaktor i relationen mellan psykopatiska drag hos ungdomar och att bli utsatt för mobbning. Sammanfattningsvis visar studien att skyddsfaktorerna samt kallt avvisande från föräldrar påverkar sambandet och bidrar till en lägre nivå av mobbning. Denna kunskap kan användas för att förstå hur man ska arbeta preventivt mot mobbning hos ungdomar.

Denna studie undersöker vuxna som växt upp med alkoholiserade föräldrar och hur de blivit påverkade av detta. Studien tittar på om det endast har varit en negativ upplevelse och vilka metoder barnen har använt sig av för att hantera situationen. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Fem individer, som haft alkoholiserade föräldrar, har blivit intervjuade. Vid analysen av intervjuerna användes innehållsanalys. Resultaten visar att alla respondenter har blivit påverkade på ett övervägande negativt sätt. Alla respondenter har hittat sin egen metod för att hantera problematiken med att ha en förälder som missbrukar alkohol. Det kan handla om att hitta en hobby, att umgås med för att slippa vara hemma eller att avskärma sig själv med hjälp av datorn. Metoderna är individuella och har olika konsekvenser för deras välmående. Vissa metoder har lett till att respondenterna har ökat sitt välmående, medan andra har resulterat i att de inte alls mått särskilt bra. Resultaten visar dessutom att respondenterna som även i liten utsträckning, har blivit utsatta för förälderns alkoholism, har blivit negativt påverkade. Det spelar alltså ingen roll hur mycket barnen blir exponerade, de blir ändå på ett eller annat sätt, negativt påverkade.