Det övergripande syftet med studien är att undersöka eventuella skillnader och likheter mellan missbrukets svårighetsgrad av alkohol och narkotika och ett antal riskfaktorer hos ungdomar som varit inskrivna på någon av landets Maria-mottagningar. Ytterligare ett syfte är att undersöka om det finns skillnader mellan pojkar och flickor i detta avseende. Studiens frågeställningar är: Påverkar missbrukets svårighetsgrad förekomsten av riskfaktorer i uppväxtmiljö och social situation? Finns det könsskillnader när det gäller missbrukets svårighetsgrad och riskfaktorer? Den metodologiska utgångspunkten är kritisk realism, som modifiering av positivistisk utgångspunkttveckling. faktorer. ORER. lket  av agerat it med uppgifter för vidare kunskaps- och forskningsutveckling. faktorer. ORER. lket  med en kvantitativ ansats. Studien är en tvärsnittsstudie med UngDOKs inskrivningsformulär som grund. Resultat visar på signifikanta skillnader mellan hög svårighetsgrad och låg svårighetsgrad samt en del signifikanta könsskillnader både i låg svårighetsgrad och i hög svårighetsgrad. Resultat visar på att ungdomarna i hög svårighetsgrad är mer belastade med riskfaktorer än ungdomarna i låg svårighetsgrad. Gruppen hög svårighetsgrad var procentuellt mer belastade i 14 av 17 riskfaktorer jämfört med gruppen låg svårighetsgrad. De riskfaktorer som utmärker sig mest grupperna emellan är under kategorin skola och kamratrelationer. Fler av ungdomarna i hög svårighetsgrad har problematiska kamratrelationer och umgås i högre utsträckning med vänner som tar droger och vänner som begår brott. Gällande könsskillnader visar resultat på att i 8 av 17 externa riskfaktorer finns signifikanta skillnader i både låg och hög svårighetsgrad där flickorna är mer belastade än pojkarna. Den mest uppmärksammade skillnaden mellan pojkarna och flickorna var psykiskt- och/eller sexuellt våld där flickorna var överrepresenterade i båda riskfaktorerna. I både låg och hög svårighetsgrad har flickorna i större utsträckning varit med om mer traumatiska händelser i sitt liv.

Statens institutionsstyrelse (SiS) tar emot omkring 1 000 ungdomar till sina 23 särskilda ungdomshem varje år. Ungdomarna som kommer till SiS har fått beslut om tvångsvård enligt LVU eller LSU, eller i vissa fall enlig frivilliga insatser i SOL. Behandlingen på SiS är främst inriktad mot ungdomarnas eget beteende och det läggs inget större fokus vid ungdomarnas föräldrarelationer. Ändå är detta någonting som verkar vara av stor vikt för många av ungdomarna. Detta framkommer av de böcker som av SiS skolverksamhet årligen ges ut. Böckerna består av texter skrivna av frivilligt medverkande ungdomar på SiS ungdomshem. Många av texterna involverar deras föräldrarelationer. Uppsatsens syfte är att undersöka hur tvångsvårdade ungdomar skildrar och förstår sina föräldrarelationers inverkan i deras liv. En analys sker utifrån Bowlby och Ainsworth anknytningsteori och risk- och skyddsfaktorer. Tre teman som sticker ut är följande: föräldrar som är närvarande eller stöttande, föräldrar som brister i sitt föräldraskap eller i sin omsorg, och föräldrar som avlidit. Det framkommer tydligt att många av ungdomarna relaterar sina föräldrarelationers inverkan i deras liv till både deras dåvarande, nuvarande och även tänkbara framtida omständigheter i livet. Och även till deras fysiska och psykiska hälsa. Således är slutsatsen att en förälders roll, oavsett vilken kategori den faller inom, är viktig för tvångsvårdade ungdomar när de själva reflekterar över sina liv, omständigheter, utveckling och hälsa. Detta bekräftar även den vikt som ovanstående teorier lägger vid barn och ungas relationer till sina föräldrar. / The State Institution Board receives about 1 000 youths to its 23 different Youth Homes every year. Youths coming to live in these homes are there due to decisions on compulsory care according to LVU or LSU or in certain cases according to voluntary efforts in SOL. The treatment in these Youth Homes targets primarily the youth ́s own behaviour while there is no major focus on the parent-child relationship.Yet this particular relationship seems to be of greater importance to many youths. This emerges when you read the annual publication of texts voluntarily written by the youths themselves, published by the State Institution Board. Many stories involve the parent-child relationship. The purpose of this essay is to investigate how youths in compulsory care depict and understand the impact of the parent-child relationship in their lives. The analysis is done from Bowlby ́s and Ainsworth ́s attachment theory and risk- and protective factors. The following three themes stand out: Present or supportive parents, parents lacking in care or parenthood, and deceased parents. It is obvious that many youths relate the impact of their parent-child relationship to their circumstances of life, now, before and in a possible future as well as on their physical and mental health. And thus the conclusion is that a parent’s role, no matter what category it falls into, is important to youths in compulsory care when they themselves reflect upon their lives, circumstances, development and health. This is confirmed by the importance the above theories give the parent-child relationship.

Crime and deadly violence have increased in Sweden in recent years. Victims and perpetrators have become younger and research shows that the majority of crimes committed in society today are committed by young men (Estrada, 2022). Why some people choose a criminal lifestyle of violence and crime is a question many often ask. The purpose of the study was therefore to investigate which factors protect and which factors increase the risk of criminal behavior in a child. I chose to do a theoretical thematic literature study of two books in order to investigate which risk and protective factors I could find that influence a person to become criminal or not criminal. The study was based on previous research of risk and protective factors and two selected books which are Nicola Lunabba's autobiography Will you be sad if I die? (2022) and Gangster life: crimes, the gang and life on the street (2021) written by Jacob Härnqvist. The research results of the study showed that there are several risk factors for a child to develop criminal behavior and examples of these are growing up with a weak economy, abuse,violence, lack of love and support and difficulties in controlling their aggression. The result also showed the importance of protective factors and that these in turn can be feelings of support and love, good relationships, routines and interests and future plans. The study also showed how deviant behavior in a child at an early age often has an increased risk of continuing into adulthood, which means that one should work preventively against crime in the child's early age. At the same time, the study showed that the reason why a child develops criminal behavior is complicated and is caused by a variety of factors that interact at the child's different levels. It is therefore not possible to give a concrete answer as to why a child develops criminal behaviour, but is instead based on the child's environment, characteristics and risk and protective factors.

Ungdomsbrottslighet har förekommit i samhällsdebatten sedan mitten på 1900-talet, vid samma tidpunkt anställdes den första fältarbetaren i Sverige med syftet att bedriva ett brottsförebyggande arbete gentemot barn och unga. Förebyggande arbete har rättslig grund i socialtjänstlagen (SFS 2001:453) där det framkommer att förebyggande arbetet gällande barn och unga ska bedrivas. Studien ämnade att beskriva hur fältarbetare arbetar brottsförebyggande lokalt, samt vilka aspekter som ansågs betydelsefulla i arbetet. För att besvara syftet intervjuades elva respondenter, varav nio fältarbetare, en samordnare samt en gruppchef för en fältverksamhet. Analysmetod för det empiriska materialet var kvalitativ innehållsanalys. Sociala bandteorin, samverkansteori och systemteori användes vid tolkning av resultatet. Resultatet visade att brottsförebyggande arbete lokalt bedrevs på universell-, selektiv- och indikerad nivå i varierande utsträckning. Betydelsefulla aspekter för det brottsförebyggande arbetet var samhälleliga strukturer, politiken samt lagstiftning. Sedermera ansågs samverkan vara både en möjliggörande och försvårande aspekt. Resultatet visade även att identifiering och arbete med risk- och skyddsfaktorer var ständigt närvarande. Identifieringen av en misslyckad skolgång var en vanligt återkommande riskfaktor, medan en meningsfullfritid angås vara en skyddsfaktor. Studiens slutsatser var att det brottsförebyggande arbetets utsträckning var beroende av den strukturella organisationen och dess politiska stöd samt att lagstiftningen bidrog till komplikationer i arbetet. Ytterligare slutsats var att samverkan kräver strukturerade samverkansmodeller för att fungera. Slutligen visade studien att avsaknaden av konkreta metoder och tillvägagångssätt försvårade arbetet med barn och unga som påbörjat en utveckling av ett kriminellt beteende. / Juvenile delinquency has been in the public debate since the middle of the last century. During this time the first field worker in the Swedish Social Services was employed with the purpose of undertaking crime prevention work towards youth and adolescent. Preventive work has a legal basis in the Social Services Act (SFS 2001:453), which states that preventive work regarding youths should be conducted. The purpose of our study was to describe how crime prevention was carried out by fieldworkers locally and which aspects were regarded significant. To address the purpose, eleven respondents were interviewed, nine field workers, one coordinator and one group manager for field agency. Analysis method for the empirical data was qualitative content analysis. The social bond theory, cooperation theory and systems theory were applied for interpretation of the results. The findings revealed that crime prevention was carried out locally on a universal, selective, and indicative level, all to varying extent. Significant aspects for crime prevention included of societal structures, politics, and legislation. Furthermore, Cooperation was considered both an enabling and obstructed aspect. The study also indicated that the identification and handling of risk- and protective factors were constantly present. Identification of educational failure emerged as a common risk factor,  while a meaningful leisure proved to be a protective factor. The study’s conclusions highlighted that the extent of crime prevention works extension was dependent on the structural organization and its political support, and that the legislation posted to complications in the process. Further conclusions were that the collaboration necessitates structured cooperation models to function effectively. Finally, the study demonstrated that the absence of concrete methods and approaches hindered efforts to work with children and youth who had initiated a development of criminal behavior.

Psykisk ohälsa i ungdomsåren är något som har ökat med tiden, samtidigt har det blivit vanligare att under uppväxten genomgå förändringar i familjekonstellationer till följd av att föräldrar har valt att separera. Detta kan leda till en helt ny livsstil där ungdomen behöver anpassa sig till förändringar som att leva med en ensamstående förälder alternativt styvföräldrar eller styvsyskon, ett nytt boende, förändrade ekonomiska resurser och materiella tillgångar för att nämna några. Nuvarande studie ämnar undersöka sambandet mellan familjekonstruktioner till följd av en föräldraseparation och psykisk ohälsa, för att bredda förståelsen kring effekterna av de nya levnadsstandarder som många ungdomar i dagens samhälle lever i.Datamaterialet innefattar svar från fyra olika svenska kommuner utifrån LoRDIA-programmet och nuvarande studie har undersökt fyra av programmets mättillfällen, vilket innefattar en studiepopulation på n=576. Datamaterialet har analyserats med deskriptiva data, bivariat samt genom multivariata linjära regressionsanalyser. Resultatet i studien visar att det finns signifikanta samband mellan att bo med en ensamstående förälder och att drabbas av symptom på psykisk ohälsa. Studien visar även att familjesammanhållningen kan fungera som en skyddsfaktor mot symtom på psykisk ohälsa och att ha en sämre familjeekonomi jämfört med klasskamrater kan vara en riskfaktor. Att uppleva tidiga symtom på psykisk ohälsa är en bidragande faktor för sannolikheten för utveckling av symtom på psykisk ohälsa under gymnasietiden. / Family structure in relation to symptoms of mental ill-health - a longitudinal study on the relationship between adolescents’ family constellation and symptoms of mental ill-health together with parenthood as a protective factorMental ill-health in adolescence is something that has increased over time, at the same time it has also become more common to go through changes in family constellations during childhood as a result of parents choosing to separate. This can lead to a completely new lifestyle where the adolescent needs to adapt to changes such as living with a single parent alternatively step-parents or step-siblings, a new home, changed financial and material resources. The current study aims to examine the connection between family structures as a result of parental separation in relation to ill-health in order to broaden the understanding of the effects of the new living standards that many young people in today’s society live in.The data includes responses from four different Swedish municipalities based on the LoRDIA program and the current study has examined four of the program's measurement occasions, which includes an analytical sample of n=576. The data has been analyzed using descriptive data, bivariate and multivariate linear regression analyses. The results show that there are significant relations between living with a single parent and suffering from symptoms of ill-health. Furthermore, family cohesion can act as a protective factor against symptoms of mental ill-health and having a low family economy compared to classmates can be a risk factor. Experiencing early symptoms of mental ill-health is a contributing factor to the likelihood of developing symptoms of mental ill-health during high school.

Den här uppsatsen undersöker socialsekreteraren uppfattning av det egna arbetet med risk- och skyddsfaktorer kring unga som befinner sig i riskzon för narkotikaanvändning. Vidare undersöker denna uppsats socialsekreterarens uppfattningar kring hur både denne själv och kollegiet utför arbetet med dessa skydds- och riskfaktorer bland unga och unga som befinner sig i riskzon för narkotikaanvändning. Det är vanligt att det förekommer flera riskfaktorer vid samma tillfälle hos en ungdom vilket ökar risken för normbrytande beteende. Socialtjänsten arbetar för att ge stöd och tillgodose de behov som ungdomen har för att främja en positiv utveckling och minska riskerna som riskfaktorerna medför. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer har vi intervjuat sex socialsekreterare på ungdomsenheten i Malmö för att besvara frågeställningarna (1)Hur beskriver socialsekreterare sitt arbete med att identifiera och hantera risk- och skyddsfaktorer i utredningar med ungdomar? (2) Vilka uppfattningar och åsikter framkommer hos socialsekreterare när de reflekterar över arbetet med risk- och skyddsfaktorer i utredningar om ungdomar? (3) Vilka uppfattningar och åsikter framkommer hos socialsekreterare när de reflekterar över arbetet med risk- och skyddsfaktorer i utredningar om ungdomar i riskzon för narkotikaanvändning? Vid undersökningen av den första frågeställningen fanns det återkommande utsagor som beskrev upplevelsen av en gemensam förståelse och samsyn kring allt som relateras till risk- och skyddsfaktorer. Trots denna gemensamma förståelse visade resultatet att upplevelsen kring om arbetet med bedömning och/eller analys sker kollektivt eller individuellt tycks bero på ärendets omständigheter. Vid nästa frågeställning var det varierande uppfattningar kring arbetet men många tenderar att tro att uppfattningarna är gemensamma. Sista frågeställningen visade att uppfattningen och åsikterna påverkades beroende på ärendets omständigheter, ungdomens helhetssituation och faktorer såsom typ av substans, narkotikaanvändningens tidsram och vilka andra framträdande riskfaktorer som finns. / This essay examines the social worker's perception of their own work with risk and protective factors around youths in risk zones of using narcotics. Furthermore, this essay investigates the social worker's perceptions regarding how both they themself and other coworkes carry out the work with protective and risk factors among youths in risk zones of using narcotics. It is common for a young person to have several risk factors at the same time, which increases the risk of norm-breaking behaviour. Social services work to provide support and meet the needs of adolescents in order to promote positive development and reduce the risks that the risk factors entail. Using semi-structured interviews, we have interviewed six social workers at the youth unit in Malmö to answer the following questions (1) How do social workers describe their work with identifying and managing risk and protective factors in investigations with youths?(2) What perceptions and opinions emerge from social workers when they reflect on the work with risk and protective factors in investigations of youths? (3) What perceptions and opinions emerge from social workers when they reflect on the work with risk and protective factors in investigations of youths in risk zones of using narcotics? When examining the first question, there were recurring statements that described the experience of a common understanding and consensus regarding everything related to risk and protective factors. Despite this common understanding, the results showed that the experience of whether the work with assessment and/or analysis is done collectively or individually seems to depend on the circumstances of the case. In the next question, there were varying perceptions about the work, but many tended to believe that there is a common consensus of the perceptions.The last question showed that the perceptions and opinions were affected depending on the circumstances of the case, the young person’s overall situation and factors such as the type if substance, the time frame if the narcotic use and what other prominent risk factors exist.

Syftet är att undersöka konsekvenser för barn, unga och unga vuxna i åldern 0-25 år som växer upp tillsammans med syskon som har funktionsnedsättning. Dessutom är syftet att identifiera betydande faktorer för att uppnå ökad kunskap om hur professionella inom hälsooch sjukvård kan utveckla arbetet och bemötandet till barnen och deras familjer. Studiens teoretiska ramverk är Eriksons åtta utvecklingsfaser och Marcias identitetsstatusmodell som berör människors identitetsutveckling ur ett psykosocialt perspektiv samt copingstrategier för att hantera sin situation. Studien är utformad som en integrativ litteraturstudie, vilket innebär att vetenskapligt material med både kvalitativ och kvantitativ metod samlas in. Samtliga artiklar bearbetas och sammanställs genom tematisk analysmetod. Resultatet visar att målgruppen löper ökad risk för sociala konsekvenser, emotionell överbelastning och psykisk ohälsa. Resultatet tyder på att syskon med funktionsnedsättningen i sig inte bidrar till ökad psykisk ohälsa hos barnet, däremot eventuella konsekvenser av funktionsnedsättningen. Det framträder även positiva konsekvenser som utvecklad stresshantering, ökat tålamod samt värderingar om respekt för andra trots olikheter. Framträdande risk- och skyddsfaktorer är tillgång till socialt stöd, föräldrar, diagnosens karaktär och ålder. Utöver konsekvenser som mätbar hälsa framkommer även att identitetsutvecklingen kan påverkas och således även copingstrategiernas betydelse för att hantera situationen på ett framgångsrikt sätt. / The following study aims to investigate the consequences for children aged 0-25 growing up with a sibling with a developmental disorder. In addition, the study intends to identify significant factors to achieve knowledge on how professionals in healthcare can develop the work and treatment with the children and their families. The study's theoretical framework is a psychosocial perspective on identity development and coping strategies. The study is designed as an integrative review in which both qualitative and quantitative data have been included. The data is processed and compiled through thematic analysis. The results show that growing up with a sibling with a developmental disorder can be related to higher risk of social consequences, emotional overload and mental illness. The results indicate that it’s the potential consequences of the disorder that is the main reason for the higher risk of mental illness. There are also positive consequences such as developed stress management, increased patience and values about respect for others despite differences. Identified prominent factors are social support, parents, the diagnosis and age. Identity development can be affected and thus also the importance of coping strategies for managing the situation in a successful way.

This report examines the risk and protective factors that the students who live and attend school in a particularly vulnerable area have, according to the “school personnel”, that are linked to antisocial and norm-breaking behavior. A particular targeting has been made for the girl’s risk- and protective factors. Semi-structured interviews have been conducted at a school for children between 6-12 years old, which is presented and analyzed using a thematic analysis and literature. The report uses the ecological explanatory model as a theoretical background. The conditions are different for children living and attending school in a particularly vulnerable area, where the students risk factors significantly outnumber their protective factors, that increase the student’s risk of developing anti-social and/or norm-breaking behavior such as drug use, violence and criminality. School personnel are positive about their own work and the school's role as a protective factor but illustrate several challenges for their work. In the discussion, the student’s risk- and protective factors are problematized, and the Swedish language is presented to be the factor that has the greatest impact on the student’s future without antisocial and/or norm breaking behavior. / Denna rapport undersöker risk- och skyddsfaktorer, kopplade till antisocialt och normbrytande beteende, som skolpersonal identifierar hos sina elever, som bor och går i skolan i ett särskilt utsatt område. En särskild fördjupning görs gällande flickornas risk- och skyddsfaktorer. Detta görs genom semistrukturerade intervjuer på en låg- och mellanstadieskola, som redovisas och analyseras med hjälp av en tematisk analys och befintlig litteratur/forskning. Rapporten har den ekologiska förklaringsmodellen som teoretisk bakgrund. Förutsättningarna är annorlunda för de barn som bor och går i skolan i ett särskilt utsatt område. Dessa elever exponeras för betydligt fler riskfaktorer än skyddsfaktorer, vilket ökar risken för eleven att utveckla antisocialt och/eller normbrytande beteende såsom droganvändning, våld och kriminalitet. Skolpersonalen förhåller sig positiva till sitt eget arbete och skolans roll som skyddsfaktor men belyser även ett flertal utmaningar i sitt arbete. I diskussionen problematiserats elevens risk- och skyddsfaktorer och det svenska språket redovisas vara den faktor som har störst betydelse för elevens framtid utan ett antisocialt och/eller normbrytande beteende.

Denna studie undersöker hur skolpersonalen uppmärksammar och arbetar med barn som växer upp med en förälder eller flera föräldrar med ett skadligt bruk av alkohol eller andra droger. Studien undersöker även hur skolpersonalen upplever tillgången till resurser för detta arbete och syftar till att lyfta fram det sociala arbetet i skolan. Med hjälp av intervjuer med de yrkesverksamma i skolan studeras deras perspektiv på förebyggande arbete i relation till barn i utsatta miljöer. Intervjupersonerna arbetar på grundskolan i Stockholms samt Västerås län och har olika yrkesroller. Empirin i denna undersökning omfattas av en kvalitativ intervjustudie och därmed har data samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att skolpersonalen understryker betydelsen av relationsskapande med barn som lever med en eller flera föräldrar med skadligt bruk. Resultatet framhäver även att brist på resurser för skolans arbete med dessa barn minskar möjligheterna att förstärka skyddsfaktorer som kan hindra framtida problem hos barnen. Synliggörande av barnens egna beteenden menas vara betydelsefullt i arbetet med att kunna identifiera och fånga upp de barn som lever i skadliga levnadsförhållanden. Den utvecklingsekologiska teorin används som en ram för denna studie då teorin centrerar kring barnets sammanhang. Begreppet risk- och skyddsfaktor har haft stor relevans för vår studie eftersom den hjälper oss att förstå barnens beteenden, de riskfaktorer som barnet utsätts för och hur skolan kan vara en skyddsfaktor. Begreppet ökar även vår förståelse för barnet som individ på en social och strukturell nivå. Studiens slutsats kan delas upp i tre delar och kopplar till de teman denna undersökning fått fram utifrån den tematiska analysen: (1) Förekomsten av bristande resurser i det förebyggande sociala arbetet i skolan; (2) betydelsen av relationsbyggande mellan elever och skolpersonal; (3) och observationer av barns avvikande beteende. / This study investigates how school personnel notice and work with children who grow up with one or more parents with harmful use of alcohol or other drugs. The study also examines how the school staff perceives the availability of resources for this work and aims to highlight the social work in the school. With the help of interviews with the professionals in the school, their perspective on preventive work in relation to children in vulnerable environments is studied. The interviewees work at primary schools in Stockholm and Västerås counties and have different work roles. The empirical work in this investigation is covered by a qualitative interview study and thus the data has been collected through semi-structured interviews. The results show that school staff emphasize the importance of relationship building with children who live with one or more parents with harmful use. The result also highlights that a lack of resources for the school's work with these children reduces the opportunities to strengthen protective factors that can prevent future problems in the children. Making the children's own behaviors visible is said to be important in the work of being able to identify and catch the children who live in harmful living conditions. The developmental ecology theory is used as a framework for this study as the theory centers around the context of the child. The concept of risk and protective factor has had great relevance to our study because it helps us understand the children's behavior, the risk factors the child is exposed to and how the school can be a protective factor. The concept also increases our understanding of the child as an individual on a social and structural level. The study's conclusion can be divided into three parts and links to the themes that this research has produced based on the thematic analysis: (1) The existence of a lack of resources in the preventive social work in the school; (2) the importance of relationship building between students and school staff; (3) and observations of children's deviant behavior.

Syftet med denna uppsats har varit att utreda och analysera vilka faktorer socialsekreterare på mottagningsenheten för barn och unga beaktar vid bedömandet av inledande av utredning efter anmälan avseende ungdomsbrottslighet. Studien bygger på sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som arbetar på mottagning för barn och unga i socialtjänsten. Vidare analyserades samtliga intervjuer utifrån tematisk analys. Genom en tematisk analys visar det övergripande resultatet att brottets karaktär, föräldraförmåga, ungdomens beteende, tidigare kännedom och polisens beskrivning av ungdomen påverkar socialsekreterarnas bedömning gällande att inleda utredning på unga som begår brott eller är misstänka för brott. Socialsekreterarna i vår studie klargjorde att brottets karaktär var av betydelse vid bedömning om att inleda utredning, sett till brottets allvarlighet. Föräldraförmåga belystes som en faktor som antingen skapade oro hos socialsekreterarna eller minskade deras oro då föräldrarna uppvisade god föräldraförmåga. De beskrev även ungdomens beteende som en faktor som togs i beaktning vid socialsekreterarnas bedömning, men ungdomens beteende var av störst vikt vid mindre allvarliga brott. Tidigare kännedom om en ungdom resulterade i att socialsekreterarna många gånger bedömda att inleda utredning. Utifrån resultatet kunde vi dra slutsatsen att socialsekreterarnas bedömning inte endast påverkas av själva brottet, utan en helhetsbedömning av faktorer runt ungdomen tas främst i beaktning. / The purpose of this essay has been to investigate and analyze which factors social workers, at the reception unit for children and young people, take into account when assessing the initiation of an investigation after a report regarding juvenile delinquency. The study is based on six qualitative semi-structured interviews with social workers who work at reception for children and young people in social services. Furthermore, all interviews were analyzed based on thematic analysis which as an overall, results in showing that the nature of the crime, parenting skills, the youth's behavior, previous knowledge, and the police's description of the youth influence the social workers' assessment of whether to initiate an investigation into young people who commit crimes or are suspected of crimes. Moreover, the social workers in our study clarified that the nature of the crime was important when deciding whether to initiate an investigation, given the seriousness of the crime. Parental ability was highlighted as a factor that either created concern for the social workers or reduced their concern when the parents demonstrated good parenting ability. Similarly, they also described the youth's behavior as a factor, considering the social workers' assessment, but the youth's behavior was of greatest importance for less serious offences. Previous knowledge of a young person resulted in the social workers many times deciding to initiate an investigation. In short and based on the results, we could conclude that the social workers' assessment is not only influenced by the crime itself, but an overall assessment of factors surrounding the young person is mainly taken into account.