No description available.

No description available.

Bakgrund: Rökning är en av de största riskerna för att utveckla ohälsa. För att skolorna ska kunna vara delaktiga i det tobaksförebyggande arbetet behövs väl beprövade metoder. Tobaksfri duo är en evidensbaserad metod för ett tobaksförebyggande arbete riktat mot skolungdomar. Hösten 2010 implementerades den på tre skolor i Uppland. Syfte: Syftet med denna studie var att utvärdera skolpersonalens upplevelse av implementeringen av den tobaksförebyggande metoden tobaksfri duo.   Metod: Studien har en deskriptiv och explorativ design med fokusgrupper från två skolor med totalt sju deltagare. Resultat: Vid analys framkom tre kategorier: Tobaksfri duo - en signerad överenskommelse med delat ansvar, Betydelsefulla verktyg för att nå framgång i metoden, Ett tydligt och positivt engagemang kan göra skillnad i implementeringen. Skolpersonalen var positiva till den mångfacetterade metoden. Hittills har implementeringen fungerat bra, det har varit lättarbetat och samarbetet har i regel fungerat väl med alla inblandade parter. De lärdomar som kan dras är att inkludera fler skolpersonal i informationen angående implementeringen och fundera på hur ännu fler föräldrar kan engageras. För att metoden ska kunna fortskrida på skolorna behövs både tid och resurser. Slutsats: För att tobaksfri duo i framtiden ska bli en del av skolarbetet och finnas kvar på skolorna behövs motiverad personal, bra handlingsmaterial, någon huvudansvarig på skolan med förmåga att entusiasmera, samarbeta och stötta samt att det för skolpersonalen inte upplevs betungande.

Idag ses skolan som en högriskmiljö när man talar om mobbning. Trots att stora satsningar genomförs både kring det förebyggande och åtgärdande arbetet visar inte statisktiken på någon märkbar skillnad vad gäller mobbningsfrekvensen. Brottsförebyggarna i Gävle (BIG) arbetar aktivt för att hjälpa kommunens skolor med att minska mobbningsfrekvensen. BIG har skapat en modell, Gävlemodellen, med syftet att genom personalutbildning samt ett aktivt arbete mot mobbning lyckas minska eller bibehålla en låg mobbningsfrekvens inom skolan. I den här studien har fyra intervjuer genomförts med informanter som alla arbetar på skolor med låg mobbningsfrekvens. Detta har gjorts då studiens syfte är att försöka finna några gemensamma framgångsfaktorer i arbetet mot mobbning. Studien syftar även till att undersöka hur personalen upplever Gävlemodellen och dess funktion. Resultatet visar bland annat att personalen upplever att de tar arbetet mot mobbning på största allvar. Det framkommer att det upplevs vara gynnsamt om eleverna får vara delaktiga i arbetet mot mobbning samt att arbetet bör genomsyra hela skolverksamheten. Informanterna talar även mycket om ”vi” vilket tyder på att de arbetar efter en så kallad ”hela-skolan-ansats”. Resultatet visar även att informanterna har en positiv inställning till Gävlemodellen och dess funktion och de upplever att modellen har varit till stor hjälp, framförallt när det kommer till att strukturera upp arbetet inom skolan.

Bakgrund: Goda arbetsförhållanden främjar hälsa genom exempelvis ekonomisk trygghet, personlig utveckling, sociala relationer, samt skydd mot eventuella riskfaktorer i arbetet. I arbetslivet behövs resurser, som kan delas in i fysiska och psykosociala resurser. Resurser behövs för att kunna möta och hantera olika krav men också för att de kan ge välbefinnande, motivation och personlig utveckling. Syfte: Syftet med studien var att beskriva here 4 U-handledares upplevelser av arbetsrelaterad hälsa utifrån resurser. Metod: here 4 U är en organisation som erbjuder skolor ett arbetssätt för att arbeta med värdegrundsfrågor. På skolor som väljer att arbeta med here 4 U leds arbetet av en eller flera personer ur skolpersonalen som då blir here 4 U-handledare på skolan. En kvalitativ ansats tillämpades där nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med here 4 U-handledare. Intervjufrågorna skapades med inspiration från krav-resursmodellen. Det insamlade materialet analyserades genom kvalitativ induktiv innehållsanalys, som genererade två huvudkategorier; tillgång till bra relationer och nätverk viktigt för arbetet och hälsan, samt arbetets innehåll och upplägg är viktigt för hälsan. Resultat: Resultatet visar att relationer och nätverk är viktiga på och utanför skolan, och överlag finns tillgång till bra resurser för handledarna. Resurser gällande innehåll och upplägg finns på generell nivå, specifikt för here 4 U-arbetet och individens arbetssätt. Det finns också resurser som behöver utvecklas, främst angående arbetets upplägg men även inom andra kategorier. Slutsatser: Det finns ett flertal resurser som är viktiga för arbetets genomförande samt individens hälsa, och att dessa är viktiga att ta hänsyn till vid planering och fördelning av arbete.

<p>Region Halland startade 2007 Projektet Liv och Rörelse. Huvudmålet med</p><p>projektet var att förbättra matvanor och öka den fysiska aktiviteten för barn och unga inom</p><p>förskola och skola. Syftet med denna studie var att undersöka hur skolpersonal har upplevt det</p><p>hälsofrämjande projektet Liv och Rörelse och hur de använt sig av informationen. En</p><p>kvalitativ metod valdes och sju intervjuer genomfördes på skolor runt om i Halland varav sex</p><p>intervjuer var användbara. Data analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet som</p><p>framkom bildade tre huvudkategorier; förändringar, styrkor och svagheter. Resultatet i dessa</p><p>visar att en ökad medvetenhet i ämnet framkom och att skolorna har inte genomfört några</p><p>större förändringar men de förändringar som har gjorts upplevdes positiva. Styrkor med</p><p>projektet var att få samla skolpersonalen för att öka motivation och samanhållningen.</p><p>Svagheter som upplevdes var att det var en engångsträff, uppföljning önskades. Andra</p><p>aspekter som påverkade arbetet var att tid, ekonomi och i viss mån vilja saknades. Slutsatsen</p><p>blev att projektet har upplevts som positivt och viktigt även om inga större förändringar har</p><p>genomförts. Förslag till ett liknande projekt i framtiden är att involvera föräldrarna och ha</p><p>uppföljning.</p>

Region Halland startade 2007 Projektet Liv och Rörelse. Huvudmålet med projektet var att förbättra matvanor och öka den fysiska aktiviteten för barn och unga inom förskola och skola. Syftet med denna studie var att undersöka hur skolpersonal har upplevt det hälsofrämjande projektet Liv och Rörelse och hur de använt sig av informationen. En kvalitativ metod valdes och sju intervjuer genomfördes på skolor runt om i Halland varav sex intervjuer var användbara. Data analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet som framkom bildade tre huvudkategorier; förändringar, styrkor och svagheter. Resultatet i dessa visar att en ökad medvetenhet i ämnet framkom och att skolorna har inte genomfört några större förändringar men de förändringar som har gjorts upplevdes positiva. Styrkor med projektet var att få samla skolpersonalen för att öka motivation och samanhållningen. Svagheter som upplevdes var att det var en engångsträff, uppföljning önskades. Andra aspekter som påverkade arbetet var att tid, ekonomi och i viss mån vilja saknades. Slutsatsen blev att projektet har upplevts som positivt och viktigt även om inga större förändringar har genomförts. Förslag till ett liknande projekt i framtiden är att involvera föräldrarna och ha uppföljning.

Studiens syfte var att undersöka hur personal i skolan beskriver mobbning och arbetet mot mobbning. Problemformuleringarna var: Hur beskriver skolpersonal mobbning, hur beskriver skolpersonal förebyggande och upptäckt av mobbning samt hur beskriver skolpersonal hantering av mobbning och dess följder. Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med följdfrågor. Resultatet visar att mobbning anses vara upprepade kränkningar men att enskilda kränkningar förekommer i större utsträckning. Mobbning förebyggs genom arbete med likabehandlingsplan, skolklimat och gruppstärkande insatser. Mobbning upptäcks av lärarna själva eller genom information från elever, annan skolpersonal och i vissa fall föräldrar. Mobbning hanteras med hjälp av likabehandlingsplan eller manualbaserat arbete. Slutsatsen var att elevers och lärares relation till och bemötande mot varandra spelar stor roll i arbetet mot mobbning.

Stor uppmärksamhet har under den senaste tiden riktats mot brister i skolan och mot Skolinspektionen som är den myndighet som utövar tillsyn över skolan. Vid det som kallas Regelbunden tillsyn granskas skolverksamheten bland annat genom att inspektörer från Skolinspektionen besöker skolorna. Målet är att bidra till elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen.Syftet med denna studie är att med hjälp av kvalitativa intervjuer förstå förutsättningar för skolpersonals lärande i samband med Skolinspektionens tillsyn. Vi har använt oss av litteratur om utvärdering och vuxnas lärande. Studien består av intervjuer med fem lärare och tre rektorer på tre skolor i tre kommuner, som alla haft kontakt med Skolinspektionen när den 2010 utövade regelbunden tillsyn på respektive skola.Resultatet från intervjuerna visar att skolpersonalen var positiv till tillsynen. Inspektörerna uppfattades mestadels som kunniga och professionella. Trots detta har det lärande som ägt rum i samband med tillsynen varit mycket begränsat bland skolpersonalen, i synnerhet bland lärarna. Tillsynen gav inte upphov till några nya insikter eller synsätt. Den fungerade istället som en bekräftelse på det som skolpersonalen redan kände till.

Skolk innebär olovlig frånvaro från skolan och det finns undersökningar som visar på att skolk är ett uttryck för ungdomens en i hög grad riskfylld livssituation där misslyckandet med skolan ofta leder till missbruk och kriminalitet. Det har visat sig att bland skolkarna finns både kriminalitet, droger, tobak, ungdomskriminalitet och andra problem överrepresenterat jämfört med icke skolkande elever. Det finns olika svar på var skolk beror på enligt vad som framkommer vid undersökningar bland elever, men den vanligaste orsaken är att bland eleverna som skolkade är det vanligt med bristande tillsyn från föräldrarna och missbruk hos föräldrarna, så kallade familjerelaterade faktorer. När det gäller skolrelaterade faktorer till skolk är bristen på uppmuntran att närvara i skolan en faktor som påverkar och andra förklaringar är missnöje med skolpersonal, lektioner och attityder hos personal och andra elever. Syftet med detta examensarbete är att utifrån kvalitativa intervjuer med rektor, lärare och personal inom elevhälsan undersöka hur skolkproblematik hanteras och vilka tankar som finns kring skolk. För att få fram ett relevant underlag har jag som metod valt att göra en kvalitativ studie som står för forskning där datainsamlingen fokuserar på data i form av till exempel kvalitativa intervjuer. Jag har valt att intervjua personal på en skola i Mellansverige, år 6-9, och bland informanterna finns både lärare, rektor och personal ur elevhälsan. Jag har också använt mig av litteratur, rapporter och avhandlingar som berör skolk som jag applicerat på intervjusvaren i analysen. Jag kom fram till att skolpersonalen visar en god vilja att arbeta för att elever inte ska skolka då det finns mycket negativt med ett sådant beteende. Dels är skolk en indikator på att något inte är bra kring eleven, oftast något på det sociala planet, och dels kan det leda till asociala beteenden som kriminalitet. Oro finns också för att en elev som skolkar påverkar andra att göra likadant och dessutom kan elever som skolkar få problem att sköta sitt arbete som vuxen. Dessutom har jag under arbetes gång utvecklat flera idéer kring fortsatt forskning på området.