Skolk innebär olovlig frånvaro från skolan och det finns undersökningar som visar på att skolk är ett uttryck för ungdomens en i hög grad riskfylld livssituation där misslyckandet med skolan ofta leder till missbruk och kriminalitet. Det har visat sig att bland skolkarna finns både kriminalitet, droger, tobak, ungdomskriminalitet och andra problem överrepresenterat jämfört med icke skolkande elever. Det finns olika svar på var skolk beror på enligt vad som framkommer vid undersökningar bland elever, men den vanligaste orsaken är att bland eleverna som skolkade är det vanligt med bristande tillsyn från föräldrarna och missbruk hos föräldrarna, så kallade familjerelaterade faktorer. När det gäller skolrelaterade faktorer till skolk är bristen på uppmuntran att närvara i skolan en faktor som påverkar och andra förklaringar är missnöje med skolpersonal, lektioner och attityder hos personal och andra elever. Syftet med detta examensarbete är att utifrån kvalitativa intervjuer med rektor, lärare och personal inom elevhälsan undersöka hur skolkproblematik hanteras och vilka tankar som finns kring skolk. För att få fram ett relevant underlag har jag som metod valt att göra en kvalitativ studie som står för forskning där datainsamlingen fokuserar på data i form av till exempel kvalitativa intervjuer. Jag har valt att intervjua personal på en skola i Mellansverige, år 6-9, och bland informanterna finns både lärare, rektor och personal ur elevhälsan. Jag har också använt mig av litteratur, rapporter och avhandlingar som berör skolk som jag applicerat på intervjusvaren i analysen. Jag kom fram till att skolpersonalen visar en god vilja att arbeta för att elever inte ska skolka då det finns mycket negativt med ett sådant beteende. Dels är skolk en indikator på att något inte är bra kring eleven, oftast något på det sociala planet, och dels kan det leda till asociala beteenden som kriminalitet. Oro finns också för att en elev som skolkar påverkar andra att göra likadant och dessutom kan elever som skolkar få problem att sköta sitt arbete som vuxen. Dessutom har jag under arbetes gång utvecklat flera idéer kring fortsatt forskning på området.

Inflytande och delaktighet utgör det första målområdet i svensk folkhälsopolitik och anses vara grundläggande för människors hälsa. Sambandet mellan delaktighet och hälsa är etablerat, men framför allt bland vuxna. Hur sambandet mellan delaktighet, och i synnerhet hur olika komponenter av delaktighet, och hälsa ser ut bland gymnasieungdomar är inte lika väl undersökt. Syftet med studien var att dels undersöka samband mellan delaktighet i form av vilja att påverka frågor i kommunen samt föreningsaktivitet och självskattad hälsa bland gymnasieungdomar, dels hur sambanden förändras vid kontroll av andra faktorer. Studien hade en tvärsnittsdesign och baserades på befolkningsenkäten Liv och hälsa ung i Uppsala län från 2013. Urvalet bestod av 2453 gymnasieelever. Sambanden analyserades med hjälp av binär logistisk regression. Att vilja påverka frågor i kommunen hade ett svagt samband med självskattad hälsa, men vid justering av sociodemografiska, sociala samt skolrelaterade faktorer försvann sambandet. Föreningsaktivitet var däremot signifikant associerat med självskattad hälsa, där föreningsinaktivitet var förknippat med högre odds för självskattad ohälsa. Faktorer närmare ungdomarnas liv hade emellertid starkare samband med deras självskattade hälsa. Riktningen i sambanden kunde inte fastslås, men baserat på tidigare forskning, indikerar resultatet att föreningsaktivitet kan vara ett område att rikta folkhälsoinsatser mot. Både som ett sätt att främja hälsa, men också för att öka demokratist deltagande och inflytande. / Influence and participation is the first target area in the Swedish public health policy and is considered essential to people’s health. The link between participation and health is established, but especially among adults. How participation, and in particular how various components of participation, are related to health among high school students is not as well investigated. The aim of the study was partly to investigate if participation in terms of wanting to influence issues of the municipality and also engagement in different associations relate to self-rated health among high school students, partly how the relationships change when adjusting for other factors. The study had a cross-sectional design and was based on the population survey Liv och hälsa ung in Uppsala County from 2013. The study population consisted of 2453 high school students. The correlations were analysed using binary logistic regression. Wanting to influence issues in the municipality had a weak correlation with self-rated health, and when adjusting for socio-demographic, social and school-related factors, the relationship disappeared. Engagement in an association, however, was significantly associated with self-rated health. Not being engaged in an association was associated with higher odds of self-rated health less then good, although factors closer to the adolescents had a stronger relationship with their self-rated health. The direction of the relationship could not be confirmed, but based on previous research, the results suggest that public health initiatives aimed at increasing the involvement in associations may be relevant, both as a step to promote health and to increase democratic participation and influence.

Bakgrund:Psykisk ohälsa samt missbruk av alkohol och droger är två olika folkhälsoproblem bland unga. I kombination försvårar de behandling och leder till ytterligare ohälsa, vilket motiverar förebyggande åtgärder. Syfte: Att få ökad kunskap om hur personer som arbetar med ungdomar med psykisk ohälsa och riskbruk/missbruk av alkohol och droger ser på olika riskfaktorer och prevention ur ett genusperspektiv. Metod: Fyra socionomer och tre psykologer som arbetade med ungdomar med psykisk ohälsa och/eller missbruk intervjuades med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades manuellt och analyserades med tematisk analys med en induktiv ansats. Resultat: Analysen genererade fyra teman. Det första, dysfunktionellt samhälle, var associerat med bristande samhällsorganisation, lättillgängliga droger och ickefungerande skola. Nästa tema, sårbara ungdomar, var associerat med diagnoser, kompisinflytande, trauma och trassligt hemma. Det tredje temat, vuxnas tillgänglighet, var kopplat till vikten av ungdomsmottagningar, allas ansvar, lyssna utan att döma och svårt att få rätt hjälp. Slutligen, under temat hantering av känslor, återfanns tjejer vänder det inåt/killar vänder det utåt, problemhantering och självmedicinering avkänslor. Slutsats: Informanterna hade en relativt samstämmig bild av riskfaktorer i form av ett dysfunktionellt samhälle, frånvarande vuxna och problem med känslohantering hos ungdomarna. Särskilt sårbara ungdomar lyftes fram och förslag på prevention så som utökade vuxna nätverk, föräldrautbildning och ökade resurser till insatser för att tidigt identifiera ungdomar som mår dåligt i skolan, föreslogs. Olika syn på hur tjejers och killar psykiska ohälsa tog sig uttryck pekade också på ett behov av att bättre förstå genusnormers påverkan. / <p>Betyg i Ladok 210608.</p>

Abstrakt  Bakgrund: Utvecklingen av mobiltelefonen har skett i snabb takt och många ungdomar har idag en egen mobiltelefon. De senaste åren har användning av mobiltelefonen och sociala medier markant ökat. Tidigare forskning visar att användning av mobiltelefonen påverkar ungdomars hälsa på olika sätt. Skolsköterskor arbetar förbyggande och hälsofrämjande för att elever ska uppleva hälsa.  Motiv: Denna studie avser att bidra med en djupare förståelse om skolsköterskors uppfattning om mobiltelefonanvändning bland elever med möjlighet att ge ökad kunskap om ämnet för att vägleda skolsköterskor i deras förebyggande arbete kring elevers hälsa.  Syfte: Syftet med studien är att belysa skolsköterskans uppfattning om mobiltelefonanvändningen bland elever. Metod: Kvalitativ intervjustudie. Individuell semistrukturerade intervjuer med skolsköterskor (n=8). Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Skolsköterskors uppfattningar är att mobiltelefonen bistår med både positiva och negativa följder hos elever samt att elever är i behov av hälsofrämjande insatser. Resultatet mynnade ut i tre huvudkategorier; ”Ses som ett stöd i vardagen”, ”Kan leda till osunda vanor som inverkar på hälsan” och ”Behov finns av hälsopreventiva insatser”. Konklusion: Skolsköterskor behöver få ökad kunskap om följder av elevers mobiltelefonanvändning för att utveckla och förbättra det förebyggande och hälsofrämjande arbete för att hjälpa elever till en ökad hälsa. / Abstract  Background: The development of the cell phone has happened in rapid pace and many adolescents has their own cell phone today. In recent years has the cell phone use and social media use markedly increased. Previous research has shown that cell phone use influence adolescents health in different way. School nurses works with prevention and promotion to help students ́ experience health.  Motive: This study intends to contribute to a deeper understanding of school nurses’ perception of cell phone use among students with the possibility of providing increased knowledge on the subject to guide school nurses in their preventive work regarding student health.  Aim: The aim of this study was to illuminate the school nurse’s perception of cell phone use among school students.Methods: Qualitative interview study. Individual semi-structured interviews with school nurses (n=8). Collected data was analysed using qualitative content analysis with an inductive approach.  Result: The school nurses’ perceptions is that the cell phone contributes with both positive and negative effects on students and that the students are in need of health improvement contributions. The result generated three main categories; “Seen as a support in everyday life”, “Can led to unhealthy habits that affects the health” and “need of health preventive contributions”.  Conclusion: School nurses’ need increased knowledge about the consequence of students’ cell phone use to be able to develop and improve the preventive and health promotion work to support increased student health.

Ungdomars hälsa påverkas av olika faktorer som den psykiska hälsan, övervikt, ätstörningar och självförtroende. Familjerelationer, kompisar och skolan är andra faktorer för att ungdomarna ska må psykiskt bra. För att kunna vägleda ungdomar på gymnasiet är det viktigt att skolsköterskor har kunskap om ungdomarnas egen syn på sin hälsa och vad de tycker är viktigt för att de ska må bra. Syftet med studien var att belysa gymnasieungdomars uppfattning om den egna hälsan. En systematisk litteraturstudie gjordes då den ger en bild av forskningsläget just nu. Artiklarna söktes i databaserna Cochrane, CINAHL, MEDLINE and PsycINFO. Tio artiklar analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att ungdomars hälsa är både bra och dålig. Faktorer som påverkar ungdomars hälsa är livsstil, relationer och psykisk hälsa. I livsstilen finns förutsättningar för god hälsa vad gäller kost och motion men en känsla av trötthet och minskad livsglädje framkom också bland ungdomarna. Goda relationer till lärare och familj uppfattas positivt för hälsan. Prestationskrav i skolan utlöste stress, speciellt hos flickorna vilket påverkar den psykiska hälsan negativt. En balans mellan ungdomars livsstil, relationer och psykiska hälsa är av betydelse för hur ungdomar uppfattar sin hälsa. / Youths’ health is influenced by different factors such as mental bad health, overweight,eating disorder and self-confidence. Family relations, friends and school are other factorsfor their wellbeing. To supervise youths in upper secondary school it is important that theschool nurse has knowledge about their view on what’s important for youths’ own view oftheir health and what makes them feel well. The aim was to elucidate upper secondaryschool youths’ view of their health. A literature review has been made to compile research.Articles were researched in the databases Cochrane, CINAHL, MEDLINE and PsycINFO.Ten articles have been analyzed by content analysis. Factors that affect youths’ health arelifestyle, relations and mental health. The result shows that youths’ health is both good andbad. In their lifestyle there is requirement for good health when it comes to food andexercise but a feeling of tiredness and diminished joy of living emerge among the youths’.Good relations to teachers and family perceived as positive for healthiness. Demands toachieve in school gives stress, especially for girls which affect their mental health in anegative way. A balance between youths’ lifestyle, relations and mental health is ofimportance for how youths will understand their health.

<p>Ungdomars hälsa påverkas av olika faktorer som den psykiska hälsan, övervikt, ätstörningar och självförtroende. Familjerelationer, kompisar och skolan är andra faktorer för att ungdomarna ska må psykiskt bra. För att kunna vägleda ungdomar på gymnasiet är det viktigt att skolsköterskor har kunskap om ungdomarnas egen syn på sin hälsa och vad de tycker är viktigt för att de ska må bra. Syftet med studien var att belysa gymnasieungdomars uppfattning om den egna hälsan. En systematisk litteraturstudie gjordes då den ger en bild av forskningsläget just nu. Artiklarna söktes i databaserna Cochrane, CINAHL, MEDLINE and PsycINFO. Tio artiklar analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att ungdomars hälsa är både bra och dålig. Faktorer som påverkar ungdomars hälsa är livsstil, relationer och psykisk hälsa. I livsstilen finns förutsättningar för god hälsa vad gäller kost och motion men en känsla av trötthet och minskad livsglädje framkom också bland ungdomarna. Goda relationer till lärare och familj uppfattas positivt för hälsan. Prestationskrav i skolan utlöste stress, speciellt hos flickorna vilket påverkar den psykiska hälsan negativt. En balans mellan ungdomars livsstil, relationer och psykiska hälsa är av betydelse för hur ungdomar uppfattar sin hälsa.</p> / <p>Youths’ health is influenced by different factors such as mental bad health, overweight,eating disorder and self-confidence. Family relations, friends and school are other factorsfor their wellbeing. To supervise youths in upper secondary school it is important that theschool nurse has knowledge about their view on what’s important for youths’ own view oftheir health and what makes them feel well. The aim was to elucidate upper secondaryschool youths’ view of their health. A literature review has been made to compile research.Articles were researched in the databases Cochrane, CINAHL, MEDLINE and PsycINFO.Ten articles have been analyzed by content analysis. Factors that affect youths’ health arelifestyle, relations and mental health. The result shows that youths’ health is both good andbad. In their lifestyle there is requirement for good health when it comes to food andexercise but a feeling of tiredness and diminished joy of living emerge among the youths’.Good relations to teachers and family perceived as positive for healthiness. Demands toachieve in school gives stress, especially for girls which affect their mental health in anegative way. A balance between youths’ lifestyle, relations and mental health is ofimportance for how youths will understand their health.</p>

Bakgrund: I Sverige genomförs en studie som regelbundet undersöker hälsan hos barn och ungdomar genom att de själva får skatta sin hälsa. Senaste mätningarna visar en ökad skolstress samt otillräcklig fysisk aktivitet. Skolsköterskan har som uppdrag att arbeta hälsofrämjande och förebyggande med elever. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande med elever i åldrarna 13-18 år. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes där tio skolsköterskor deltog. Analysen genomfördes utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Studiens resultat visar att skolsköterskor arbetar hälsofrämjande med elever både på individ- och gruppnivå. Skolsköterskorna belyser att en del av arbetet innebär att visa sig på skolan för att avdramatisera sin roll och för att skapa relationer till eleverna. Det framkommer att det finns faktorer som påverkar arbetet, dessa är samarbetet med övrig personal samt att skolsköterskorna upplever att de inte hinner med allt de skulle vilja. Konklusion: Samarbetet mellan skolsköterskan och skolans övriga personal är en förutsättning för att kunna arbeta hälsofrämjande. Det krävs ett intresse och engagemang från samtliga professioner och att de har eleverna i fokus för att ge eleverna så goda förutsättningar som möjligt till en god hälsa och trygg skolgång. / Background: In Sweden there is an ongoing study that regularly examines the health of children and young people. The latest measurements show increased school stress and low physical activity. The school nurse's task is to work with health promotion and prevention with students. Aim: The aim was to describe school nurses´ experiences of working to promote health with students aged 13-18. Method: A qualitative interview study was conducted in which ten school nurses participated. The analysis was carried out as a qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The result shows that school nurses work to promote health with students both at individual- and group level. The school nurse's point out that part of the work involves interacting with the students to undramatize their role and to create relationships with the students. It emerges that there are factors that affect the work, these are the collaboration with other staff and that the school nurses feel that they do not have time for everything they would like. Conclusion: The collaboration between the school nurse and the school's other staff is a condition for being able to work to promote health. It requires an interest and commitment from all with the students in focus to give the students as good conditions as possible for good health and a safe school environment.

<p>The aim of this study was to investigate the importance of nature for the health and well-being of young adults. A qualitative method was used and data was collected through semi-structured interviews with eleven people from the ages of 15-20. The interviews were transcribed with the results of the study revealing that nearly everyone felt calm and relaxed while they were in a natural environment. The most common motivation to be outdoors was socializing with friends, performing any kind of sport and/or taking walks. Reasons to stay indoors were rainy, cold weather, lack of time, and in some cases circumstances related to their surroundings, such as where they live. The findings suggest that a natural environment has positive effects for the health of adolescents. Measures should be taken to promote the outdoors, especially for people who live in countries where the weather makes it less enticing to be outside, for example Northern Europe. Further research is needed to investigate <em>what</em> measures should be taken, and a suggestion for future research is to give adolescents an opportunity to provide with ideas.</p> / <p>Denna uppsats har skrivits med syfte att ta reda på vilken betydelse naturen har för ungdomars hälsa, samt redogöra för vad som får ungdomar att spendera tid utomhus respektive stanna inomhus. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och empirisk data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med elva ungdomar mellan åldrarna 15-20 år. Intervjumaterialet transkriberades innan en innehållsanalys genomfördes. Studiens huvudresultat visade att vistelse i naturen gav ungdomar en känsla av avslappning och lugn och att naturen var en plats de trivs i. De vanligaste orsakerna till vistelse utomhus var umgänge med kompisar, utförande av någon typ av sport eller promenader. Anledningar till att stanna inomhus var regn och kyla, tidsbrist samt i vissa fall omständigheter på grund av omgivningen, såsom var boendet ligger i förhållande till naturen. Eftersom vistelse i naturen visade sig positivt för ungdomars hälsa bör åtgärder vidtas för att öka deras utomhusvistelse. Detta speciellt för ungdomar som bor i länder där vädret ofta gör det mindre lockande att gå ut, såsom i norra Europa. Vidare forskning behövs för att utreda vilka åtgärder som bör vidtas och ett förslag är att ge ungdomarna själva chansen att komma med idéer.</p>

The aim of this study was to investigate the importance of nature for the health and well-being of young adults. A qualitative method was used and data was collected through semi-structured interviews with eleven people from the ages of 15-20. The interviews were transcribed with the results of the study revealing that nearly everyone felt calm and relaxed while they were in a natural environment. The most common motivation to be outdoors was socializing with friends, performing any kind of sport and/or taking walks. Reasons to stay indoors were rainy, cold weather, lack of time, and in some cases circumstances related to their surroundings, such as where they live. The findings suggest that a natural environment has positive effects for the health of adolescents. Measures should be taken to promote the outdoors, especially for people who live in countries where the weather makes it less enticing to be outside, for example Northern Europe. Further research is needed to investigate what measures should be taken, and a suggestion for future research is to give adolescents an opportunity to provide with ideas. / Denna uppsats har skrivits med syfte att ta reda på vilken betydelse naturen har för ungdomars hälsa, samt redogöra för vad som får ungdomar att spendera tid utomhus respektive stanna inomhus. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och empirisk data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med elva ungdomar mellan åldrarna 15-20 år. Intervjumaterialet transkriberades innan en innehållsanalys genomfördes. Studiens huvudresultat visade att vistelse i naturen gav ungdomar en känsla av avslappning och lugn och att naturen var en plats de trivs i. De vanligaste orsakerna till vistelse utomhus var umgänge med kompisar, utförande av någon typ av sport eller promenader. Anledningar till att stanna inomhus var regn och kyla, tidsbrist samt i vissa fall omständigheter på grund av omgivningen, såsom var boendet ligger i förhållande till naturen. Eftersom vistelse i naturen visade sig positivt för ungdomars hälsa bör åtgärder vidtas för att öka deras utomhusvistelse. Detta speciellt för ungdomar som bor i länder där vädret ofta gör det mindre lockande att gå ut, såsom i norra Europa. Vidare forskning behövs för att utreda vilka åtgärder som bör vidtas och ett förslag är att ge ungdomarna själva chansen att komma med idéer.

Background: The decline of adolescents’ mental well-being, coinciding with an increase of social media as a primary platform for adolescents’ social life, have been suggested to be associated. The current study aimed to investigate the association between social media frequency, problematic social media use (PSMU), and adolescents’ life satisfaction, the potential moderating effect of physical activity on these associations, and in-group differences in the associations by gender and grade. Method: The sample consisted of cross-sectional, self-reported, data from the Swedish cohort of the 2017/18 Health Behaviour in School-aged Children (HBSC) study (n=3,446). Ordinal logistic regression was used to estimate the odds ratios for the association between the outcome variable, low life satisfaction, and the exposure variables: Social media frequency, measured in time spent on communication through social media, and PSMU, measured as the number of symptoms from the Social Media Disorder scale, while adjusting for covariates. Gender and grade stratified analysis was conducted, as well as interaction analysis of physical activity. Results: After adjustment for covariates, no association was found between high social media frequency use and life satisfaction, but a small association with was found among adolescents with lower social media frequency. There was a significant and graded association between PSMU and lower life satisfaction. Stratified analysis showed gender and age differences in the associations, with higher odds of lower life satisfaction for girls and 13- and 15-year-olds. No moderating effect of physical activity was found for any of the associations. Conclusion: Social media use can be considered a proximal social determinant of adolescent health through its demonstrated association with life satisfaction. PSMU, as well as girls and older adolescents, has a stronger connection to lower life satisfaction than frequency of use and should be considered in policy work for prevention and improvement of adolescent health.