Bakgrund: Det finns flera studier som pekar på att det finns positiva hälsoeffekter på individers hälsa beroende på hur ofta de vistas i eller hur nära de har till naturområdena.  Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på elevers generella känsla av sammanhang (KASAM) samt hur ofta de vistas i olika typer av naturområden. Studien ämnar också ta reda på elevers upplevda KASAM-värde i relation till hur nära de har till olika naturområden samt hur ofta de besöker dessa.  Hypoteser: Fyra olika hypoteser undersöktes. Hypotes 1 var att gymnasieelever har en känsla av sammanhang som motsvarar medel. Hypotes 2 var att gymnasieelever vistas mer i naturområden om de har nära till dessa. Hypotes 3 var att elever som vistas oftare i naturområden har en högre känsla av sammanhang. Hypotes 4 var att elever som har närmare till naturområden har en högre känsla av sammanhang. Metod: Studien har genomförts som en kvantitativ enkätstudie. Enkäterna genomfördes vid olika gymnasieskolor i Stockholms län. Totalt deltog 100 elever i studien. Enkäterna samlades in i den digitala plattformen Office Forms och analyserades därefter i statistikprogrammet SPSS. Därefter testades signifikansen av de samband som undersöktes genom Spearmans rangkorrelation. Resultat: Generellt sett så visade studien att gymnasieelever i Stockholms län har en låg KASAM. Utöver det visade resultaten också två signifikanta samband. De elever som vistades ofta vid stränder, hav eller sjöar hade generellt sett en högre KASAM. Resultatet visade också att de elever som vistades ofta i kategorin “annan typ av grönområde” hade också generellt sett en högre KASAM Slutsats: Gymnasieelever i Stockholms län har generellt sett en låg KASAM. Det går också att dra slutsatser om att vistelse vid vatten kan ha en positiv påverkan på ungdomars känsla av sammanhang. / Background: There are several studies that indicate that there are positive health effects on the individual's health depending on how often they spend time in or how close they are living to natural areas. Purpose: The purpose of this study was to find out about students general sense of coherence (SOC) and how often they spend time in different types of natural areas. This study also intends to investigate students' sense of coherence in relation to how close they live to different natural areas and how often they visit them.  Hypotheses: Four different hypotheses were investigated. Hypothesis 1 was that high school students have a medium high sense of coherence. Hypothesis 2 was that high school students spend more time in natural areas if they live close to them. Hypothesis 3 was that students who spend more time in natural areas have a higher sense of coherence. Hypothesis 4 was that students who are closer to natural areas have a higher sense of coherence.  Method: The study has been conducted as a quantitative survey study. The surveys were conducted at a couple of different schools in Stockholm County. A total of 100 students participated. The surveys were collected through the digital platform Office Forms and thereafter analyzed in the statistical program SPSS. The significance of the correlations was tested through Spearman's rho. Results: The study showed that students in Stockholm county generally have a low SOC. The results also showed two significant relationships. The students who often visited beaches, seas or lakes generally had a higher SOC. The results also showed that the students who often visited what’s described as "other type of green area" also generally had a higher SOC. Conclusion: High school students in Stockholm County generally have a low SOC. It is also possible to draw conclusions that being by the water can have a positive impact on young people's sense of coherence.

Allt fler människor i den moderna värld vi lever i spenderar en stor del av sin fritid framför en skärm, så även eleverna. Det finns en tidspress i vår vardag. Särskilt tidspressad vardag har i många fall just barnfamiljers vardag påvisats vara. Det leder till minskad naturkontakt hos barn, vilket kan ha konsekvenser för deras kunskapsutveckling inom biologi samt intresse för artkunskap.Syftet med arbetet är att undersöka hur mycket tid barn i årskurs 1 vistas i naturen på fritiden, om det påverkar barnens motivation och framgång att tillägna sig kunskaper inom biologi och om verksamma lärare uppmärksammar skillnader i artkunskap jämfört med tidigare årskullar. Detta görs genom en litteraturstudie samt två enkätundersökningar. Den ena enkätundersökningen görs i två klasser i åk 1 där eleverna i klasserna svarar på enkäterna. Den andra enkäten fylls i av verksamma lärare på samma skola som de deltagande eleverna tillhör. Resultatet visade att det fanns en kategori av elever som utmärkte sig; de som vistades väldigt lite i naturen. Övriga elever hade en större spridning och vistades tillräckligt mycket i naturen för att få möjlighet att dra nytta av naturkontaktens positiva effekter på utvecklandet av artkunskap. I denna studie har lärarna lyft vissa skillnader mellan dagens elevers kunskap inom artkunskap jämfört med tidigare årskullar. Inga, av lärarna, upplevda skillnader i intresse eller motivation uppvisades i denna studie.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka huruvida den psykiska hälsan påverkas av vistelse i naturmiljö jämfört med stadsmiljö. Vidare var syftet att undersöka om sinnestillståndet och även koncentrationsförmågan ser olika ut i de olika miljöerna. Slutligen undersöktes även respondenternas uppfattning om vikten av vistelse i de olika miljöerna för psykisk hälsa och välmående. Frågeställningar: Hur påverkas sinnestillståndet av vistelse i naturmiljö respektive stadsmiljö? Hur påverkas koncentrationsförmågan av vistelse i naturmiljö respektive stadsmiljö? Hur viktig är naturmiljö respektive stadsmiljö för känslan av psykisk hälsa och välmående? Metoden vi använt är fältstudie, i form av promenader med paus för lösande av "tankenötter", det vill säga diverse problem som löses genom logiskt tänkande och tolkning, följt av en semistrukturerad intervju med åtta studenter/gymnasister från Stockholms län, varav två män och sex kvinnor i åldrarna 16-30. Intervjuerna spelades in på diktafon, efter vilka materialet transkriberades och mailades ut till respektive respondent för eventuella korrigeringar och godkännande. Resultatet av studien visar på att samtliga respondenter känner att naturmiljön erbjuder avslappning och återhämtning samt bidrar till att de känner sig piggare jämfört med stadsmiljöns mer hektiska och händelserika miljö. De flesta ansåg dock att det var skönt att komma ut och promenera oavsett miljö. Majoriteten kände att de förbättrade koncentrationsförmågan i naturmiljön och att det var lättare att fokusera på de "tankenötter" som skulle lösas där, jämfört med i stadsmiljön. Samtliga respondenter anser att båda miljöerna är viktiga för deras välbefinnande och att en balans mellan båda är att föredra, samtidigt som de anser att naturen ger dem en bättre känsla av psykisk hälsa och välmående. Vår slutsats är att sinnestillstånd, koncentrationsförmåga samt känsla av psykisk hälsa och välmående påverkas positivt av vistelse i naturmiljö då den främjar lugn, avslappning och återhämtning jämfört med stadsmiljön som ökade närvaron och stressgraden genom att det fanns desto fler intryck, stimuli och störningsmoment i omgivningen. Vi anser därför att naturen bör utnyttjas mer då den absolut är en varaktig och hälsofrämjande miljö.

<p>The aim of this study was to investigate the importance of nature for the health and well-being of young adults. A qualitative method was used and data was collected through semi-structured interviews with eleven people from the ages of 15-20. The interviews were transcribed with the results of the study revealing that nearly everyone felt calm and relaxed while they were in a natural environment. The most common motivation to be outdoors was socializing with friends, performing any kind of sport and/or taking walks. Reasons to stay indoors were rainy, cold weather, lack of time, and in some cases circumstances related to their surroundings, such as where they live. The findings suggest that a natural environment has positive effects for the health of adolescents. Measures should be taken to promote the outdoors, especially for people who live in countries where the weather makes it less enticing to be outside, for example Northern Europe. Further research is needed to investigate <em>what</em> measures should be taken, and a suggestion for future research is to give adolescents an opportunity to provide with ideas.</p> / <p>Denna uppsats har skrivits med syfte att ta reda på vilken betydelse naturen har för ungdomars hälsa, samt redogöra för vad som får ungdomar att spendera tid utomhus respektive stanna inomhus. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och empirisk data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med elva ungdomar mellan åldrarna 15-20 år. Intervjumaterialet transkriberades innan en innehållsanalys genomfördes. Studiens huvudresultat visade att vistelse i naturen gav ungdomar en känsla av avslappning och lugn och att naturen var en plats de trivs i. De vanligaste orsakerna till vistelse utomhus var umgänge med kompisar, utförande av någon typ av sport eller promenader. Anledningar till att stanna inomhus var regn och kyla, tidsbrist samt i vissa fall omständigheter på grund av omgivningen, såsom var boendet ligger i förhållande till naturen. Eftersom vistelse i naturen visade sig positivt för ungdomars hälsa bör åtgärder vidtas för att öka deras utomhusvistelse. Detta speciellt för ungdomar som bor i länder där vädret ofta gör det mindre lockande att gå ut, såsom i norra Europa. Vidare forskning behövs för att utreda vilka åtgärder som bör vidtas och ett förslag är att ge ungdomarna själva chansen att komma med idéer.</p>

The aim of this study was to investigate the importance of nature for the health and well-being of young adults. A qualitative method was used and data was collected through semi-structured interviews with eleven people from the ages of 15-20. The interviews were transcribed with the results of the study revealing that nearly everyone felt calm and relaxed while they were in a natural environment. The most common motivation to be outdoors was socializing with friends, performing any kind of sport and/or taking walks. Reasons to stay indoors were rainy, cold weather, lack of time, and in some cases circumstances related to their surroundings, such as where they live. The findings suggest that a natural environment has positive effects for the health of adolescents. Measures should be taken to promote the outdoors, especially for people who live in countries where the weather makes it less enticing to be outside, for example Northern Europe. Further research is needed to investigate what measures should be taken, and a suggestion for future research is to give adolescents an opportunity to provide with ideas. / Denna uppsats har skrivits med syfte att ta reda på vilken betydelse naturen har för ungdomars hälsa, samt redogöra för vad som får ungdomar att spendera tid utomhus respektive stanna inomhus. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och empirisk data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med elva ungdomar mellan åldrarna 15-20 år. Intervjumaterialet transkriberades innan en innehållsanalys genomfördes. Studiens huvudresultat visade att vistelse i naturen gav ungdomar en känsla av avslappning och lugn och att naturen var en plats de trivs i. De vanligaste orsakerna till vistelse utomhus var umgänge med kompisar, utförande av någon typ av sport eller promenader. Anledningar till att stanna inomhus var regn och kyla, tidsbrist samt i vissa fall omständigheter på grund av omgivningen, såsom var boendet ligger i förhållande till naturen. Eftersom vistelse i naturen visade sig positivt för ungdomars hälsa bör åtgärder vidtas för att öka deras utomhusvistelse. Detta speciellt för ungdomar som bor i länder där vädret ofta gör det mindre lockande att gå ut, såsom i norra Europa. Vidare forskning behövs för att utreda vilka åtgärder som bör vidtas och ett förslag är att ge ungdomarna själva chansen att komma med idéer.

No description available.