<p>An increasing number of health problems in the population and an uneven distribution of health between different groups in the society, have been identified as a problems and has therefore been put on the political agenda in Sweden. Thus, the purpose of this thesis is to estimate and discuss the significance an individual’s behaviour, in a number of areas, has on his/her level of health.</p><p>The empirical material for this thesis is taken from a nationwide inquiry conducted in 2004,which was called “Hälsa på lika villkor?” (Health on equal terms?) The material used consists of the answers and records from individuals living in the administrative district of Kronoberg. 9972 individuals were included in the sample and the answering frequency was 63,2%. To map and analyse the material, which was done mainly through crosstabs, chi-square tests and logistic regressions, the statistics software SPSS 11.5 was used.</p><p>The parameter used to measure the health level is the individual’s own perception of his or her general health. The estimated health levels “very good” and “good” are referred to as good health, while the health levels “reasonable”, “bad” or “very bad” are put into a category named inferior health. The thesis is limited by putting the main focus on the differences in health between groups divided by three different factors: gender, country of birth and socioeconomic belonging. An analysis of the material shows that men have better health than women, civil servants have better health than all the others and individuals that are born in Europe but outside the Nordic countries have significantly worse health than others.</p><p>Grossman’s theory on the demand for health is used to identify factors that affect the relationship between behaviour and health. The so called environmental factors influence the gross effect, and the depreciation rate the net effect, of certain behaviour. Education, sleep and stress are identified as environmental factors, and age, BMI and the work environment are shown to affect the depreciation rate of health capital. The level of stress a certain individual experience is a factor that has a particular strong connection with the increased probability of experiencing an inferior health.</p><p>Everyday smoking and a sedentary spare time distinctively increases the risk of a lower health level. In addition, the inclination to refrain from using professional health care, even though you believe you need it, increases the risk of inferior health. The results don’t give the same strong evidence for a connection between the health level and the everyday consumption of snuff or the risk consumption of alcohol, but they still indicate that both these factors are associated with an increased risk for inferior health. However, no connection between the eating habits, in this investigation indicated by the consumption of fruit and vegetables, and the self estimated general health, could be found.</p><p>The concluding analysis show that the differences in health within groups differentiated between socioeconomic belonging mainly can be explained by differences in health related behaviour. This, when factors, which according to the theory affects the connection between behaviour and health, have been considered. The differences in health between men and women, and between individuals born in Europe but outside the Nordic countries and others, can to some, but considerably lesser extent, be explained by the differences in the healthrelated behaviour.</p>

An increasing number of health problems in the population and an uneven distribution of health between different groups in the society, have been identified as a problems and has therefore been put on the political agenda in Sweden. Thus, the purpose of this thesis is to estimate and discuss the significance an individual’s behaviour, in a number of areas, has on his/her level of health. The empirical material for this thesis is taken from a nationwide inquiry conducted in 2004,which was called “Hälsa på lika villkor?” (Health on equal terms?) The material used consists of the answers and records from individuals living in the administrative district of Kronoberg. 9972 individuals were included in the sample and the answering frequency was 63,2%. To map and analyse the material, which was done mainly through crosstabs, chi-square tests and logistic regressions, the statistics software SPSS 11.5 was used. The parameter used to measure the health level is the individual’s own perception of his or her general health. The estimated health levels “very good” and “good” are referred to as good health, while the health levels “reasonable”, “bad” or “very bad” are put into a category named inferior health. The thesis is limited by putting the main focus on the differences in health between groups divided by three different factors: gender, country of birth and socioeconomic belonging. An analysis of the material shows that men have better health than women, civil servants have better health than all the others and individuals that are born in Europe but outside the Nordic countries have significantly worse health than others. Grossman’s theory on the demand for health is used to identify factors that affect the relationship between behaviour and health. The so called environmental factors influence the gross effect, and the depreciation rate the net effect, of certain behaviour. Education, sleep and stress are identified as environmental factors, and age, BMI and the work environment are shown to affect the depreciation rate of health capital. The level of stress a certain individual experience is a factor that has a particular strong connection with the increased probability of experiencing an inferior health. Everyday smoking and a sedentary spare time distinctively increases the risk of a lower health level. In addition, the inclination to refrain from using professional health care, even though you believe you need it, increases the risk of inferior health. The results don’t give the same strong evidence for a connection between the health level and the everyday consumption of snuff or the risk consumption of alcohol, but they still indicate that both these factors are associated with an increased risk for inferior health. However, no connection between the eating habits, in this investigation indicated by the consumption of fruit and vegetables, and the self estimated general health, could be found. The concluding analysis show that the differences in health within groups differentiated between socioeconomic belonging mainly can be explained by differences in health related behaviour. This, when factors, which according to the theory affects the connection between behaviour and health, have been considered. The differences in health between men and women, and between individuals born in Europe but outside the Nordic countries and others, can to some, but considerably lesser extent, be explained by the differences in the healthrelated behaviour.

Inflytande och delaktighet utgör det första målområdet i svensk folkhälsopolitik och anses vara grundläggande för människors hälsa. Sambandet mellan delaktighet och hälsa är etablerat, men framför allt bland vuxna. Hur sambandet mellan delaktighet, och i synnerhet hur olika komponenter av delaktighet, och hälsa ser ut bland gymnasieungdomar är inte lika väl undersökt. Syftet med studien var att dels undersöka samband mellan delaktighet i form av vilja att påverka frågor i kommunen samt föreningsaktivitet och självskattad hälsa bland gymnasieungdomar, dels hur sambanden förändras vid kontroll av andra faktorer. Studien hade en tvärsnittsdesign och baserades på befolkningsenkäten Liv och hälsa ung i Uppsala län från 2013. Urvalet bestod av 2453 gymnasieelever. Sambanden analyserades med hjälp av binär logistisk regression. Att vilja påverka frågor i kommunen hade ett svagt samband med självskattad hälsa, men vid justering av sociodemografiska, sociala samt skolrelaterade faktorer försvann sambandet. Föreningsaktivitet var däremot signifikant associerat med självskattad hälsa, där föreningsinaktivitet var förknippat med högre odds för självskattad ohälsa. Faktorer närmare ungdomarnas liv hade emellertid starkare samband med deras självskattade hälsa. Riktningen i sambanden kunde inte fastslås, men baserat på tidigare forskning, indikerar resultatet att föreningsaktivitet kan vara ett område att rikta folkhälsoinsatser mot. Både som ett sätt att främja hälsa, men också för att öka demokratist deltagande och inflytande. / Influence and participation is the first target area in the Swedish public health policy and is considered essential to people’s health. The link between participation and health is established, but especially among adults. How participation, and in particular how various components of participation, are related to health among high school students is not as well investigated. The aim of the study was partly to investigate if participation in terms of wanting to influence issues of the municipality and also engagement in different associations relate to self-rated health among high school students, partly how the relationships change when adjusting for other factors. The study had a cross-sectional design and was based on the population survey Liv och hälsa ung in Uppsala County from 2013. The study population consisted of 2453 high school students. The correlations were analysed using binary logistic regression. Wanting to influence issues in the municipality had a weak correlation with self-rated health, and when adjusting for socio-demographic, social and school-related factors, the relationship disappeared. Engagement in an association, however, was significantly associated with self-rated health. Not being engaged in an association was associated with higher odds of self-rated health less then good, although factors closer to the adolescents had a stronger relationship with their self-rated health. The direction of the relationship could not be confirmed, but based on previous research, the results suggest that public health initiatives aimed at increasing the involvement in associations may be relevant, both as a step to promote health and to increase democratic participation and influence.

Bakgrund: Frågor rörande narkotika har i dagens samhälle blivit större och problemet växer i alla kommuner runt om i Sverige. Det förebyggande arbetet kring narkotika pågår och kommunerna hoppas på att få se ett tydligt resultat framöver med ett minskat narkotikabruk hos främst ungdomar. SMD (Skånesamverkan mot droger) är en samverkansgrupp där olika aktörer deltar i ett förebyggande syfte. SMD ses som en plattform för olika regionala nätverk som finns för folkhälsa, brottsförebyggande och drogförebyggande samordnare. För att samverkan mellan ANTD- och brottsförebyggande arbete ska öka har samtliga skånska kommuner skrivit på en samverkansöverenskommelse med polisen. Narkotika problemet har blivit större i samhället och det har visat sig ökat i alla kommuner. Främst bland ungdomar och därför är det viktig att få en uppfattning om hur drogsamordnarna upplever att insatser bör göras för att förebygga och minska problemet. Syfte: Syftet är att undersöka drogsamordnare- och fältarbetares uppfattningar gällande förebyggande arbete mot narkotika, samt uppfattningar om påverkansfaktorer gällande bruk av narkotika bland ungdomar i åldern 13-16 år. Metod: Metoden som var kvalitativ och resulterade i sex olika intervjuer med drogsamordnare och fältarbetare. Intervjuerna som genomfördes på respektive arbetsplats spelades in och allt efterhand transkriberades materialet och kodades ner. Citat plockades ut och användes för att styrka fakta i arbetets gång, vilket gör materialet mer trovärdigt. Resultat: Resultatet från intervjuerna skilde sig beroende på vilka insatser kommunen tillförde till det drogförebyggande arbetet. Någon kommun prioriterade narkotika bland ungdomar och tillförde insatserna där medans andra kommuner hade fokus på det förebyggande arbetet ute i samhället. Respondenterna upplevde arbetet fritt och själva kunde påverka hur och vad för arbete som skulle utföras. Ett hinder som några stött på är tiden, för att kunna presentera så bra som möjligt hade det behövts mer tid ägnat åt det förebyggande arbetet. Konklusion: Resultatet visade att drogsamordnarna upplevde ett tydligt samband mellan samhällets påverkbara faktorer och ungdomars beteenden. Slutsatsen blir att familjen och andra vuxna människor som befinner sig i barns och ungdomars omgivning har det främsta ansvaret till att ta till sig kunskap om olika beteendeförändringar och orsaker för att sedan kunna kommunicera med aktörer som arbetar med förebyggande insatser.

Sedan 2004 har en stor ökning skett av ensamkommande barn i Sverige och år 2014 kom över 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn är ett barn som kommer utan sina föräldrar eller någon som företräder föräldrarna. Det vanligaste hälsoproblemet hos ensamkommande barn är psykisk ohälsa, på grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv. Syftet med denna studie är att beskriva vad omgivande aktörer har för uppfattning om ensamkommande barns förutsättningar för god hälsa. Undersökningarna för studien har gjorts med hjälp av åtta kvalitativa enskilda intervjuer. Intervjupersonerna var människor som på något sätt har kontinuerlig kontakt med ensamkommande barn i en mindre kommun i Mellansverige. Intervjuerna analyserades i en manifest innehållsanalys. De etiska forskningsprinciperna samt kvalitetskriteriet tillförlitlighet har beaktats under undersökningens gång. I resultatet framkom att integrering, stöd och engagemang från samhället, skolan och omgivande aktörer upplevdes som förutsättningar för ensamkommande barns hälsa. Flera faktorer ansågs ha påverkan på ensamkommande barns hälsa, exempelvis trauman, utbildning, sociala relationer och möjlighet till fritidsaktiviteter. De omgivande aktörerna upplevde att dessa faktorer även kunde påverka och vara avgörande för varandra. Slutsatserna blev att det finns vissa faktorer som i större utsträckning upplevs påverka ensamkommande barns förutsättningar för hälsa. Trots att de ensamkommande barnen i viss mån anses ha goda förutsättningar finns det flera sätt att förbättra och öka deras möjligheter till god hälsa. / Since 2004, the amount of unaccompanied children in Sweden has increased and 2014 over 7000 children came here. An unaccompanied child is a child who is coming without its parents or someone who can act in their place. The most common health problem among unaccompanied children is mental illness, for instance because of traumatic incidents in their lives. The aim of this study is to describe the involved persons’ opinions about unaccompanied children’s opportunities for good health. The surveys for the study have been conducted by eight qualitative separate interviews. The persons interviewed were people who in some way have continuous contact with unaccompanied children in a smaller district in the middle of Sweden. The interviews were analyzed in a manifest content analysis. The ethic principles for research and trustworthiness have been observed during the study. The result shows that integration, support and engagement from the community, school and persons involved were experienced as conditions for unaccompanied childrens health. Several factors were considered influence unaccompanied children’s health, for example trauma, education, social relations and the possibility of recreational activities. The persons involved considered that these factors also could influence and be crucial for each other. The conclusions were that there are some factors that to a greater extent are experienced to influence unaccompanied children’s opportunities for good health. Even though the unaccompanied children in some degree are considered to have good opportunities, there are several ways of improving and increasing their possibilities for good health.

Fysisk aktivitet minskar risken för flertalet folksjukdomar och enligt WHO är fysisk inaktivitet den ledande orsaken till global dödlighet. Efter att WHO den 11 mars 2020 deklarerade att det nya coronaviruset var en pandemi följde flertalet åtgärder för att begränsa smittspridningen i Sverige med bland annat distansundervisning och begränsad organiserad idrott. Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers (16–19 år) självskattade fysiska aktivitet under coronapandemin. Studien gjordes som en tvärsnittsstudie med en webbenkät riktad till gymnasieelever i region Stockholm. Analys gjordes genom chi-två test och multivariat regressionsanalys. 75 gymnasieelever besvarade enkäten. Omkring en tredjedel uppgav att de var medlem i en idrottsförening och tre av fyra uppgav att de brukade träna på egen hand innan pandemin. I genomsnitt uppgav gymnasieeleverna 209 aktivitetsminuter per vecka vilket innebär att de knappt når upp till hälften av den mängd fysiska aktivitet som WHO rekommenderar. Coronapandemin och dess restriktioner tycks ha påverkat gymnasieungdomar i Stockholm negativt. Över hälften uppger att de har minskat sitt idrottsdeltagande och sin fysiska aktivitetsgrad och anger inställd idrott samt brist på motivation och ork som orsak. Resultaten pekar på vikten av tidiga insatser för att främja ungdomars fysiska aktivitetsvanor. För framtida studier vore det intressant att följa de långvariga effekterna av coronarestriktionerna på ungdomarnas levnadsvanor. / Physical activity reduces the risk of most endemic diseases and according to the WHO, physical inactivity is the leading cause of global mortality. March 11, 2020 WHO declared that the new coronavirus was a pandemic and several measures followed to limit the spread of infection in Sweden, including distance education and limited organized sports. The purpose of the study was to investigate high school students' (16–19 years) self-rated physical activity during the corona pandemic. The study was done as a cross-sectional study with a web survey. The sample was high school students in Stockholm. The analysis was done using chi-square tests and multivariate regression analysis. 75 high school students answered the questionnaire. About a third stated that they were members of a sports association and three out of four stated that they used to exercise on their own before the pandemic. On average, high school students reported 209 activity minutes per week, which means that they barely reach half of the amount of physical activity that WHO recommends. The corona pandemic and its restrictions seem to have affected high school students in Stockholm negatively. More than half state that they have reduced their sports participation and physical activity level with reference to canceled sports and lack of motivation and energy. The results point towards the importance of early interventions to promote physical activity habits in adolescence. For future studies, it would be interesting to follow the long-term effects of corona restrictions regarding adolescence lifestyles.

Den demografiska förändringen över ålderstrukturen står inför en förändring, där antalet äldre förväntas öka markant. För att äldreomsorgen ska ges möjlighet att tillhanda hålla en god omvårdnad, bör behovet av kompetent personal och en god arbetsmiljö tillgodoses. Syftet med denna undersökning var att skaffa kunskap om vilka möjligheter samt vilka resurser arbetsledare inom äldreomsorgen har för att implementera en god arbetsmiljö. Metoden som använts för denna kvalitativa undersökning var hermeneutisk metod, för att erfara och tolka arbetsledarnas arbetsmiljöarbete. I resultatet av undersökningen framkom att en majoritet av arbetsledarna ansåg att de hade en god arbetsmiljö och resurserna var adekvata, men utifrån intervjuerna kunde det tolkas att arbetsledningen och medarbetarna arbetade mot olika mål. En möjlighet för att implementera en god arbetsmiljö enligt studien, var att skapa en värdegrund som utgår ifrån hälsans bestämningsfaktorer. Ytterligare något som framkom ur undersökningen var att kompetensen borde ökas inom äldreomsorgen för att möt den framtida förändringen. / The demographic over the age structure stand before a change, when the elderly people expect to increase considerably. For making it possible for care of the elderly and to provide a good form of health care should the need for competent staff and work environment be satisfactory. The purpose of this study was to examine which possibility and which facilities work leaders have to implement a healthy work environment. The method that was used in this qualitative research was hermeneutic method, to examine and interpret work leaders work environments work. In the results of this study it emerged that a majority of the work leaders meant that they had a good work environment and adequate facilities, but from the interviews could it be interpreted that the management and coworkers worked towards different goals. In the study it emerged that the foundation of values should be from the determinants of health, and these values can be a possibility to implement a healthy work environment within the care of the elderly. Another finding in the study was that the competence within care of elderly should increase, to encounter the future changed demands on care of elderly.

<p>Purpose: The purpose of the present study was to illuminate how individuals living with SHR, experience its impact on accessibility, financial security and social relationships.</p><p>Method: A qualitative approach was used. The participants were recruited by advertising on the website for “The network for people with odor intolerance”. The data was collected by written descritive texts from the participants and analysed with qualitative content analysis.</p><p>Results: The results showed that the informants experienced an extensive lack of accessibility in society. It was difficult to move around in society, to visit public buildings and facilities and it was almost impossible to find a suitable place to live. Regarding financial security they had a reduced income due to difficulties to earn their living in combination with increased expenses because of the disease and they had difficulties to get the support they needed from authorities. This created an insecure financial situation. Further, the findings showed that their social relationships had been affected. Socializing with others had become hard and troublesome, they had become limited in doing social activities and they got support from some but these persons became limited. Six themes permeated the categories in all three content areas: “Being limited”, “Being forced to behave incompatible with your true personality”, “Experiencing a lack of understanding and respect from others”, “Experiencing insecurity”, “Being dependent on others” and “Being forced to choose between the plague and cholera”. <strong></strong></p> / <p>Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur individer som lever med sensorisk hyperreaktivitet (SHR) upplever dess påverkan på tillgänglighet, ekonomisk trygghet och sociala relationer.</p><p>Metod: Kvalitativ metod användes och deltagarna rekryterades via Internet genom annonsering på nätverket för doftöverkänsligas hemsida. Datainsamlingen skedde genom skrivna berättelser från deltagarna och data analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys.</p><p>Resultat: Resultatet visade att informanterna upplevde en omfattande brist på tillgänglighet i samhället. Det var svårt att röra sig i samhället, att besöka offentliga lokaler och inrättningar samt att det var nästan omöjligt att hitta en lämplig bostad. Deras ekonomiska trygghet var påverkad genom att de hade minskad inkomst på grund av svårigheter att försörja sig i kombination med ökade utgifter orsakade av sjukdomen samt att de hade svårigheter att få det stöd de behövde från myndigheter. Detta skapade en otrygg ekonomisk situation. Deras sociala relationer hade blivit påverkade av sjukdomen. Att umgås med andra hade blivit jobbigt och besvärligt, deras sociala aktiviteter hade blivit begränsade och de fick stöd av vissa men dessa personer blev då begränsade. Sex teman genomsyrade kategorierna i alla tre innehållsområdena: "Vara begränsad", "Vara tvungen att bete sig oförenligt med sin rätta personlighet", "Uppleva brist på förståelse och respekt från andra", "Uppleva otrygghet", "Vara beroende av andra" och "Vara tvungen att välja mellan pest eller kolera"</p>

Purpose: The purpose of the present study was to illuminate how individuals living with SHR, experience its impact on accessibility, financial security and social relationships. Method: A qualitative approach was used. The participants were recruited by advertising on the website for “The network for people with odor intolerance”. The data was collected by written descritive texts from the participants and analysed with qualitative content analysis. Results: The results showed that the informants experienced an extensive lack of accessibility in society. It was difficult to move around in society, to visit public buildings and facilities and it was almost impossible to find a suitable place to live. Regarding financial security they had a reduced income due to difficulties to earn their living in combination with increased expenses because of the disease and they had difficulties to get the support they needed from authorities. This created an insecure financial situation. Further, the findings showed that their social relationships had been affected. Socializing with others had become hard and troublesome, they had become limited in doing social activities and they got support from some but these persons became limited. Six themes permeated the categories in all three content areas: “Being limited”, “Being forced to behave incompatible with your true personality”, “Experiencing a lack of understanding and respect from others”, “Experiencing insecurity”, “Being dependent on others” and “Being forced to choose between the plague and cholera”. / Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur individer som lever med sensorisk hyperreaktivitet (SHR) upplever dess påverkan på tillgänglighet, ekonomisk trygghet och sociala relationer. Metod: Kvalitativ metod användes och deltagarna rekryterades via Internet genom annonsering på nätverket för doftöverkänsligas hemsida. Datainsamlingen skedde genom skrivna berättelser från deltagarna och data analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att informanterna upplevde en omfattande brist på tillgänglighet i samhället. Det var svårt att röra sig i samhället, att besöka offentliga lokaler och inrättningar samt att det var nästan omöjligt att hitta en lämplig bostad. Deras ekonomiska trygghet var påverkad genom att de hade minskad inkomst på grund av svårigheter att försörja sig i kombination med ökade utgifter orsakade av sjukdomen samt att de hade svårigheter att få det stöd de behövde från myndigheter. Detta skapade en otrygg ekonomisk situation. Deras sociala relationer hade blivit påverkade av sjukdomen. Att umgås med andra hade blivit jobbigt och besvärligt, deras sociala aktiviteter hade blivit begränsade och de fick stöd av vissa men dessa personer blev då begränsade. Sex teman genomsyrade kategorierna i alla tre innehållsområdena: "Vara begränsad", "Vara tvungen att bete sig oförenligt med sin rätta personlighet", "Uppleva brist på förståelse och respekt från andra", "Uppleva otrygghet", "Vara beroende av andra" och "Vara tvungen att välja mellan pest eller kolera"