Idag ses skolan som en högriskmiljö när man talar om mobbning. Trots att stora satsningar genomförs både kring det förebyggande och åtgärdande arbetet visar inte statisktiken på någon märkbar skillnad vad gäller mobbningsfrekvensen. Brottsförebyggarna i Gävle (BIG) arbetar aktivt för att hjälpa kommunens skolor med att minska mobbningsfrekvensen. BIG har skapat en modell, Gävlemodellen, med syftet att genom personalutbildning samt ett aktivt arbete mot mobbning lyckas minska eller bibehålla en låg mobbningsfrekvens inom skolan. I den här studien har fyra intervjuer genomförts med informanter som alla arbetar på skolor med låg mobbningsfrekvens. Detta har gjorts då studiens syfte är att försöka finna några gemensamma framgångsfaktorer i arbetet mot mobbning. Studien syftar även till att undersöka hur personalen upplever Gävlemodellen och dess funktion. Resultatet visar bland annat att personalen upplever att de tar arbetet mot mobbning på största allvar. Det framkommer att det upplevs vara gynnsamt om eleverna får vara delaktiga i arbetet mot mobbning samt att arbetet bör genomsyra hela skolverksamheten. Informanterna talar även mycket om ”vi” vilket tyder på att de arbetar efter en så kallad ”hela-skolan-ansats”. Resultatet visar även att informanterna har en positiv inställning till Gävlemodellen och dess funktion och de upplever att modellen har varit till stor hjälp, framförallt när det kommer till att strukturera upp arbetet inom skolan.

Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka metoder och strategier idrottslärare använder för att få elever att samarbeta i grupp. Detta utifrån arbetssätt som konflikthantering och kommunikation. Vidare var vår mening att undersöka vad lärarna ansåg att deras arbetsmetoder hade för effekter på eleverna.   Vår teori bygger vi på Svedbergs (2007, s.192) modell som presenterar hur gruppens samarbete beror på tre faktorer i lärandet.   Metoden i undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med öppna frågor. Tanken var att undersöka vad som var det centrala i lärarnas arbetsmetoder för att främja gruppsamarbetet i undervisningen. Vidare ville vi även undersöka hur de intervjuade lärarna beskriver sin ledarstil. Till undersökningen valdes sex idrottslärare där samtliga arbetade på skolor som var skilda från varandra. Med tanke på att två av dessa lärare för närvarande arbetar på gymnasiet, och resterande på högstadiet, kan det ha en påverkan på våra resultat.     Utifrån undersökningens resultat fann vi att gruppens samarbete beror på hur läraren använder sina arbetsverktyg med hjälp av de riktlinjer som kursplanen idrott och hälsa och skolans värdegrund belyser kring gruppsamarbete. Dessa arbetsverktyg tolkade vi till att kommunikationen var det centrala arbetsverktyget för lärare för att främja gruppsamarbetet. Inom kommunikationen belyste lärarna feedback, konflikthantering och att skapa en trygg miljö bland eleverna. Resultaten visade även att det råder liten skillnad i vilka arbetsmetoder lärarna använder i undervisningen. Ett antagande vi gör är att arbetslagen lärare ingår i på skolan har en avgörande roll för hur lärare arbetar, med tanke på att resultaten visar på små skillnader för hur lärare med större yrkesvana kontra lärare med mindre yrkesvana arbetar. Syftet med lektionen var även en avgörande faktor till vilken arbetsmetod som valdes. Samtliga lärare beskriver sitt ledarskap som en demokratisk ledarstil med en handledarroll.

Det här utvecklingsarbete syftar till att skapa en bättre vi-känsla hos eleverna på förskoleklass och fritidshemmet genom att arbeta med drama under fem veckor. Studien genomfördes i två delar, den första är under förskoleklassens olika samlingar och den andra delen är planerade dramapass i fritidshemsverksamheten. Studiens resultat är baserad på observationer och loggboksanteckningar, därtill samtal med elevgruppen och delvis lärarna på skolan. Studiens resultat kan bekräfta tendenser till den tidigare forskningen som menar att väl planerad och genomförd dramaundervisning har en positiv inverkan på elevers utveckling med sig själv och i en gemenskap. Tidigare studier menar också att dramaundervisning kräver kompetens och goda tidsmarginaler för att ge ett positivt resultat vilket den här studien också kan bekräfta.

”Come play with us!” A development study to promote sense of community and inclusion at school with the help of planned recess activities.    Tanken om att skapa en bättre rast där elever inkluderas och finner en VI-känsla skapade idén till vårt utvecklingsarbete. Vi vill utveckla rasten till en arena där det erbjuds ett alternativ till den fria leken. I vår strävan att utveckla rasten, öka inkluderingen, minska utanförskap och skapa en Vi-känsla erbjuder vi planerade rastaktiver. Syftet med utvecklingsarbetet är att inkludera eleverna på rasterna samt skapa en sammanhållning där eleverna känner en Vi-känsla med hjälp av planerade rastaktiviteter. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer där elever deltar samt våra observationer. Teorin som används i studien är aktionsforskning. Resultatet visar att planerade rastaktiviteter har bidragit till ett alternativ för eleverna utöver den fria leken på rasten. Resultatet visar att elever har inkluderats med rastaktiviteter och en större Vi-känsla har skapats bland eleverna. Rastaktiviteterna har bidragit till mindre ensamhet på rasten. Slutsatsen är att det behövs rastaktiviteter som ett alternativ till den fria leken. Rastaktiviteter bidrar till inkludering och Vi-känsla. Resultatet visar även att vuxnas engagemang på rasten ökar elevernas inkludering och Vi-känsla. Med detta arbete hoppas vi kunna synliggöra vikten av planerade rastaktiviteter. Vår förhoppning är att personalen ser vinsterna med planerade rastaktiviteter. Det stora målet med vårt utvecklingsarbete är att personalen på skolan fortsätter med planerade rastaktiviteter som vi påbörjade.