Titeln på detta arbete är: de första minuterna, redskap som kan behövas efter rasten. Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för vilka redskap som kan behövas för att en pedagog ska kunna klara av de olika situationer, som kan uppstå i klassrummet efter rasten. Med situationer efter rasten menar jag till exempel olösta konflikter. Jag har valt att göra min undersökning i en förskoleklass i en mindre ort i Skåne. Som undersökningsmetod använde jag observation med en låg grad av struktur. Det vill säga att jag förde löpande anteckningar under observationens gång. De frågeställningar som genomsyrar arbetet är vad som händer efter rasten i en förskoleklass samt vad en pedagog kan göra för att underlätta för de situationer som kan uppstå efter rasten. Det jag kommit fram till är att de situationer som uppstår efter rasten bland annat är toalettbesök och drickande av vatten. Fler situationer uppstodd inte då pedagogen i klassrummet hade skapat olika förebyggande strategier för att situationer ska bli mindre och mer kontrollerande. Med förebyggande strategier menar jag olika rutiner som eleverna är införstådda med, de vet vad de ska göra efter rasten, som till exempel sätta sig i en ring på golvet. När eleverna väl sitter i en ring kan man diskutera vad som har hänt på rasten. För det mesta handlar det om olösta konflikter som behövs redas ut med hjälp av pedagogen. Detta sätter press på att pedagogen har relevant kunskaper inom konflikthantering. Det krävs även ett fungerade ledarskap i klassrummet för att dessa olika redskap ska kunna fungera. Nyckelord:redskapledarskapkonflikthantering ochförebyggande strategier

”Come play with us!” A development study to promote sense of community and inclusion at school with the help of planned recess activities.    Tanken om att skapa en bättre rast där elever inkluderas och finner en VI-känsla skapade idén till vårt utvecklingsarbete. Vi vill utveckla rasten till en arena där det erbjuds ett alternativ till den fria leken. I vår strävan att utveckla rasten, öka inkluderingen, minska utanförskap och skapa en Vi-känsla erbjuder vi planerade rastaktiver. Syftet med utvecklingsarbetet är att inkludera eleverna på rasterna samt skapa en sammanhållning där eleverna känner en Vi-känsla med hjälp av planerade rastaktiviteter. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer där elever deltar samt våra observationer. Teorin som används i studien är aktionsforskning. Resultatet visar att planerade rastaktiviteter har bidragit till ett alternativ för eleverna utöver den fria leken på rasten. Resultatet visar att elever har inkluderats med rastaktiviteter och en större Vi-känsla har skapats bland eleverna. Rastaktiviteterna har bidragit till mindre ensamhet på rasten. Slutsatsen är att det behövs rastaktiviteter som ett alternativ till den fria leken. Rastaktiviteter bidrar till inkludering och Vi-känsla. Resultatet visar även att vuxnas engagemang på rasten ökar elevernas inkludering och Vi-känsla. Med detta arbete hoppas vi kunna synliggöra vikten av planerade rastaktiviteter. Vår förhoppning är att personalen ser vinsterna med planerade rastaktiviteter. Det stora målet med vårt utvecklingsarbete är att personalen på skolan fortsätter med planerade rastaktiviteter som vi påbörjade.

Studien tar sin utgångspunkt i problemområdet rasten, som inte beskrivs i läroplanen Lgr 11 trots att rasten inträffar dagligen för alla elever i svensk grundskola. Syftet för studien är avgränsad till att undersöka hur fritidslärare upplever relationsarbetet med elever på rasten. Vi hade formulerat två frågeställningar som ämnade till att besvara syftet: Vilken betydelse har fritidslärares förhållningssätt för relationsskapande på rasten? samt På vilket sätt påverkar den fria leken respektive den styrda rastaktiviteten arbetet med elevrelationer? Valet av fritidslärare ansåg vi utifrån deras profession och studiens syfte som det mest intressanta läraryrket att intervjua. Den insamlade datan transkriberades och därefter följde en tematisk analys. Resultatet presenterades i fyra teman; Fritidslärares förutsättningar, Fritidslärares förhållningssätt, Trygghet på rasten samt Lekens betydelse. Vi analyserade och diskuterade empirin utifrån Aspelins teori om relationskompetens. Resultatet visar att fritidslärarna i olika omfattning arbetar medvetet med elevrelationer på rasten. Leken ses som central för rasten och fritidslärarna upplever både möjligheter och utmaningar för relationsskapande. Vår slutsats är att fritidslärarna upplever sitt förhållningssätt och leken som betydelsefull för relationsskapande. Rasten ses också som en arena för fritidslärarna att förverkliga det kompletterande uppdraget. Vi ser ett fortsatt behov av forskning inom området rast och relationer, förslagsvis hur eleverna upplever relationen till fritidslärarna på rasten. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>

Inledning Läroplanen för grundskolan säger att eleverna skall erbjudas fysisk aktivitet, varje dag. På skolans raster som utgör ca 20% av elevernas skoldag får de möjlighet att röra på sig och umgås med sina vänner. Leken är ett bra verktyg för att lära nya saker, fostras och att skaffa sig social kompetens. Fritidsläraren kan använda sig av styrda lekar för att nå de sociala målen såsom att lära sig samarbeta, kunna följa regler samt lära sig lösa konflikter. Studien undersöker om organiserade rastaktiviteter kan påverka konfliktsituationerna på skolgården. Syfte Syftet med studien är att belysa om organiserade rastaktiviteter påverkar konfliktsituationerna ute på rasten. Metod Ett experiment med för och eftermätning genomfördes på två skolor under fem konsekutiva dagar i form av organiserade rastaktiviteter. Experimentgruppen fick en intervention på den längre rasten som innebar lärarledda aktiviteter. Kontrollgruppen hade ingen intervention. Eleverna i båda grupperna fyllde i en enkät som handlade om konflikter före och efter rasten. Som komplement till denna datainsamling genomfördes två semistrukturerade intervjuer med klasslärarna. Resultat Resultatet visar att organiserade rastaktiviteter under en vecka inte påverkar elevernas attityder till konflikter. De elever som var med i rastaktiviteterna upplever inte att de får mer hjälp att lösa konflikter än de eleverna som inte deltog. Det var heller ingen skillnad mellan grupperna i hur hög utsträckning de löser konflikter genom att prata med varandra.

Rast finns schemalagt i alla skolor men det är otydligt vad rasten bör innehålla och hur den kan nyttjas för elevernas lärande. Syftet med studien är att beskriva och skapa förståelse för olika aspekter av rasten som pedagogiskt verktyg utifrån åtta pedagogers uppfattningar. För studien användes en fenomenografisk ansats, fenomenografi är en passande analysmetod till studien då forskaren eftersträvar att undersöka fenomenet utifrån likheter, skillnader och varierande uppfattningar. I vårt fall hur pedagoger uppfattar rastens betydelse för det pedagogiska arbetet i skolan. För att samla in empiriskt material till denna studie har åtta kvalitativa intervjuer genomförts med pedagoger som arbetar på fritidshem. I resultatet visas de intervjuade pedagogernas varierade uppfattningar kring fenomenet. Vidare beskrivs att rastens betydelse jämförs med traditionella lektioner då rasten finns schemalagd och är en del av skoldagen. Samt att pedagogers engagemang för sin yrkesroll och positiva effekter av rasten som pedagogiskt verktyg. Det visar således likheter och skillnader i pedagogers uppfattningar om rastens betydelse för det pedagogiska arbetet i skolan. När vi jämfört vårt resultat med tidigare forskning framträdde en bild av att pedagogerna använder sig av organiserade aktiviteter i rastverksamhet. / <p>2020-06-08</p>

Syfte Syftet till den valda studien är att undersöka om rastverksamheten kan bidra till ökad trygghet på skolgården hos eleverna. Metod I vår studie utgår vi ifrån en kvantitativ metod med ett positivistiskt perspektiv. För att få in den datainsamling som behövs till studien har vi använt oss av strukturerade observationer och intervjuer. Resultat Sammanfattningsvis visar studiens resultat att rastverksamhet erbjuder en variation av olika aktiviteter på skolgården. Utifrån observationer och intervjuer med informanten skapades det en uppfattning att skolgården upplevdes som en trygg miljö på denna skola. Trots att skolgården kändes trygg för eleverna förekom det konflikter som fritidsläraren behövde hantera, de hade sin grund i olika orsaker. Många konflikter kunde hanteras direkt i leksituationen, men ibland var det inte möjligt då det inte alltid fanns en pedagog tillgänglig ute på skolgården.