No description available.

Abstract  Background  According to statistics from The Public Health Agency of Sweden (2022), the school system faces new challenges regarding school children's health. Mental health has continuously deteriorated over the years, this, among other things, leads to psychosomatic symptoms which impair the children's school performance and further prospects for the future. However, research shows that students' well-being can be improved through the key factors connectivity and participation, factors where teachers are viewed as enablers.  Aim  The purpose of the study is to increase knowledge about school staff's experiences of participatory processes and their thoughts on how participation can be promoted within the framework of health promotion in schools.  Method  The study is of a qualitative approach and focus group interviews was used as a data collection method. The study was conducted at a primary school in Norrbotten where seven people from the staff group participated in the study. Two focus group interviews were conducted, however, on the same day. A semi-structured interview guide was used and data were analyzed through qualitative content analysis.  Result  The results of the analysis were presented in the order in which the research questions were asked. The analysis of the data material resulted in five categories: embracing the community, contributing to a living everyday process and empowerment through formal decision-making, promoting security and it all starts with appreciation.  Conclusion  This study shows that school staff have several different experiences of participatory processes. These experiences can be paralleled with their thoughts on how participation in health should be promoted. The four areas: community, security, appreciation and empowerment could be distinguished in the respondents' answers. These could partly describe the staff's experiences and partly their visions regarding how participation and health can be promoted. According to this study and previous findings, the participation perspective has been shown to play a major role in the promotion of general public health.

<p>Syftet med det här arbetet har varit att undersöka den psykosociala arbetsmiljön på en skola med fokus på personalens raster och pauser. Jag har, dels genom egna erfarenheter under lärarutbildningen och dels genom att ta del av Nordängers avhandling Lärares raster, Innehåll i mellanrum (2002), tagit del av information som visar på att det är bristfälligt med raster och pauser på en del skolor. Informationen pekar på olika aspekter som hindrar personalen att kunna ta ut sina raster. Några av dessa aspekter är att personalen blir hindrad av eleverna, de måste förbereda lektionerna och de måste få tag på någon under sin rast. Med mitt arbete ville jag peka på en möjlighet till förändring i positiv riktning. Jag anser att det är mycket viktigt för människans hälsa att ha raster och pauser för att få tid att återhämta sig och för att orka med sitt arbete. Jag genomförde fyra kvalitativa intervjuer på en skola som verkade ha väl fungerande raster och pauser. Resultatet av min undersökning visar på att denna skola har väl fungerande raster och pauser och en stor bidragande orsak till att det fungerar verkar vara ett aktivt fackligt arbete på skolan. Man har lyckats väl med att informera personalen om vilka rättigheter den har. Personalen har också fått stor frihet från ledningen att själva lägga sina scheman. Resultatet pekar också på ett gott socialt klimat, en öppen, rak kommunikation och hög grad av trivsel. Dock upplever man också brister på skolan när det gäller lokaler och städning. I viss mån upplever personalen även brist på pedagogiska diskussioner, feedback och tid. Genom detta arbete kan jag dra slutsatsen att det faktiskt går att ordna det så att skolpersonal kan ha fungerande raster och pauser.</p>

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka den psykosociala arbetsmiljön på en skola med fokus på personalens raster och pauser. Jag har, dels genom egna erfarenheter under lärarutbildningen och dels genom att ta del av Nordängers avhandling Lärares raster, Innehåll i mellanrum (2002), tagit del av information som visar på att det är bristfälligt med raster och pauser på en del skolor. Informationen pekar på olika aspekter som hindrar personalen att kunna ta ut sina raster. Några av dessa aspekter är att personalen blir hindrad av eleverna, de måste förbereda lektionerna och de måste få tag på någon under sin rast. Med mitt arbete ville jag peka på en möjlighet till förändring i positiv riktning. Jag anser att det är mycket viktigt för människans hälsa att ha raster och pauser för att få tid att återhämta sig och för att orka med sitt arbete. Jag genomförde fyra kvalitativa intervjuer på en skola som verkade ha väl fungerande raster och pauser. Resultatet av min undersökning visar på att denna skola har väl fungerande raster och pauser och en stor bidragande orsak till att det fungerar verkar vara ett aktivt fackligt arbete på skolan. Man har lyckats väl med att informera personalen om vilka rättigheter den har. Personalen har också fått stor frihet från ledningen att själva lägga sina scheman. Resultatet pekar också på ett gott socialt klimat, en öppen, rak kommunikation och hög grad av trivsel. Dock upplever man också brister på skolan när det gäller lokaler och städning. I viss mån upplever personalen även brist på pedagogiska diskussioner, feedback och tid. Genom detta arbete kan jag dra slutsatsen att det faktiskt går att ordna det så att skolpersonal kan ha fungerande raster och pauser.

I skolans verksamheter finns det idag elever med autism. Skolpersonalens uppgift är att anpassa undervisningen och bemöta elevernas behov efter allas förutsättningar. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka strategier skolpersonal har gällande bemötandet av barn med autism i skolans verksamheter. Studien är kvalitativ och genomfördes genom att intervjua sju personer som arbetar inom grundskolan. Resultatet visar att det finns olika metoder och strategier gällande bemötandet av elever med autism. Det framkom även brister i skolans verksamheter och brist på kunskap och utbildning inom området.

Syftet med denna studie är att se hur tilliten gestaltas mellan elever och klasslärare samt elever och övrig skolpersonal när mobbning uppstår. Jag vill få fördjupade kunskaper om tilliten mellan elever och klasslärare samt annan skolpersonal när en elev blir utsatt för mobbning, då tillitsfulla relationer mellan elever och vuxna är förebyggande mot mobbning. Tidigare forskning har visat att tillitsfulla relationer är framgångsrikt för att förebygga mobbning samt att tillitsfulla relationer bidrar till stödjande relationer i barns utveckling och mående. Tillitsfulla relationer ger även bättre möjlighet att vara motståndskraftig gentemot kränkningar och mobbning i skolan. I denna studie har en kvantitativ metod använts i form av webbenkäter, då syftet var att samla in en större mängd svar för att mäta tilliten mellan elever och lärare samt skolpersonal vid mobbningssituationer i skolan. Resultatet från studien visar att större andelen av eleverna känner tillit till klasslärare och annan skolpersonal i skolan men att det fortsatt finns elever som inte känner tillit till vuxna i skolan.

Kränkning är ett vanligt förekommande problem i samhället och det förekommer trots att detbåde i skollagen och diskrimineringslagen finns förbud mot mobbning och alla former avdiskriminerande eller kränkande behandlingar. Syftet med denna studie var att undersöka hurskolpersonal uppfattar och förhåller sig till mobbning och kränkande behandling som uppståri skolsituationer bland elever, samt hur de arbetar med mobbning. Datainsamlingen skeddegenom kvalitativa intervjuer i olika grundskolor med fem skolpersonal som var skolkuratorer,lärare och socialpedagoger. Resultatet visade att mobbning i överlag är som ettparaplybegrepp som innefattar olika typer av kränkningar och att det är principen om allamänniskors lika värde som kränks. Skolpersonalen ansåg att ett förebyggande ochrelationskapande arbete är av stor vikt i arbetet mot mobbning. Vidare visade resultatet att allapå respektive skola har en så kallad trygghetsplan och att det finns handlingsplaner för hurarbetet mot mobbning ska se ut.

The aim for this study is to examine how school personnel perceive adolescents attitude towards drugs and narcotics in general and, in this case, cannabis in particular over a time period of about eleven years. The study focuses on two smaller municipalities to determine whether the previous big city problems of drugs now also effects smaller cities. In the light of a world where cannabis has been liberalized in many countries, both in Europe and America, the question rises of how this will affect the Swedish youth and the Swedish schools. By the two cases examined in this study, one can determine that cannabis has been liberalized in the sense of it being more accepted among the adolescents even if the amount of people using not has risen notably during the examined period. This raises the question what this means for the school personnel, such as mentors, principals and school nurses. In the two cases examined in this study we can determine that the biggest difference in their case is how you must talk to the students about cannabis and how you must present the dangers of using it. Earlier it seems to have been easier to motivate a student not to smoke by mostly talking about how it affects your health negatively. Today, according to some of the respondents, the teachers and other personnel has to be more prepared to face counterargument from students concerning the use of cannabis and whether it is dangerous or not.

Hos barn och ungdomar är psykisk ohälsa ett stort folkhälsoproblem och de senaste 20 åren har de psykiska problemen ökat. Suicid har minskat de senaste decennierna i Sverige men ändå är suicid den vanligaste dödsorsaken bland män i åldersgruppen 15-44 år och bland kvinnor i denna åldersgrupp är det den näst vanligaste dödsorsaken. Fyra flickor, i åldern 1-14 år, begick suicid i Sverige år 2008. a aSyftet med studien var att undersöka vilka insatser som görs under skoltid för att förebygga psykisk ohälsa och suicid hos elever. Ett annat syfte var att undersöka sambandet mellan antalet insatser och skolpersonalens inställning och kunskap om psykisk hälsa och suicid. Metoden var kvantitativ med en elektronisk enkät för datainsamling. De flesta skolor hade förebyggande insatser för eleverna. Vanliga insatser var mobbingförebyggande (79 %), självkänslan (75 %), sociala färdigheter (75 %), självförtroende (74 %) och problemlösning (72 %). Inga statistiska signifikanta samband hittades mellan om respondenterna arbetade på en skola med högt antal insatser och om de hade kunskapen att upptäcka elever som mår dåligt, om kunskapen var införskaffad genom yrkesutbildningen samt om de anser att skolan hade ansvar för elevernas psykiska hälsa. Fler studier om förebyggande insatser i skolan behövs.

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka hur skolpersonalen upplever det stöd som finns tillgängligt för eleverna på skolan. Studien genomfördes på en skola i Västsverige där tillvägagångssättet i studien var intervjuer med sex personer ur skolpersonalen. Deltagarna i undersökningen var sex personer med olika arbetsuppgifter på skolan där professionerna: skolsköterska, skolkurator och lärare innefattades. Metoden som användes var kvalitativ metod. Det finns väldigt få forskningsrapporter som belyser frågeställningar om elevhälsans tillgänglighet sett ur ett personalrelaterat perspektiv inom den kvalitativa forskningsmetoden. Inom kvantitativ forskningsmetod finns det något fler tillgängliga forskningsrapporter men de är fortfarande relativt få. Denna undersökning resulterade i sex stycken olika teman som beskriver hur och i vilken utsträckning skolpersonalen upplever att de finns tillgängliga för eleverna. I denna uppsats används till största del beteckningen elevhälsa, vilket innefattar det arbete som skolpersonalen utför för att eleverna ska må bra, såväl fysiskt som psykiskt och enligt existerande lagar och regler. Uppsatsen avslutas med en diskussionsdel där väsentliga delar och tankar om framtida arbete inom dessa frågor tas upp. / The purpose of this thesis was to investigate how school personnel experience available student support. The study was conducted at a school in western Sweden, using interviews with six participants from the school personnel. Participants in the study were six people with different professions at the school where the professions: school nurse, school curator and teachers were included. The method used was a qualitative method. There are very few research reports that highlight issues of availability of student health, from a personnel-related perspective with the qualitative research method. With quantitative research method, there are more available research reports but they are still relatively few. This study resulted in six different themes that describe how and to what extent school personnel feel that they are available to students. This essay for the most part used the term student health, which includes the work of school personnel involved for the students’ well-being, both physically and mentally, following existing laws and regulations. The essay concludes with a discussion on essential elements and ideas about future work with these issues.