Digitalisering och digitala verktyg är resultatet av den forskning som bedrevs inom USA:s militär och universitetsvärld. Tidigare forskning, ur ett ur ett västerländskt och fackligt perspektiv, visar på att de nya teknikerna har påverkat arbetet för de fackliga organisationerna. Syftet med denna studie var att studera det fackliga arbetet i en svensk kontext, med frågan om det har förändrats, och i så fall hur det har förändrats, med betoning på fackligt arbetande individers uppfattning av fenomenet. En kvalitativ metod användes i studien, närmare bestämt fokusgruppsintervjuer, och tre olika fokusgruppsintervjuer med tre olika organisationer ägde rum. Resultatet för studien visar på att digitala verktyg är neutral i den meningen att det är andra faktorer för verktygen som väger in - nämligen nyttjandet, förutsättningarna och implementeringen av dem - och avgör huruvida digitalisering uppfattas som positiv eller negativ hos de tre organisationerna. Denna slutsats dras utifrån de kontraster som har uppstått i berättelserna mellan de tre fokusgruppstillfällena. Intervjupersonerna har sedan olika kapacitet för att avvärja negativa upplevelser med digitala verktyg och digitaliseringen och det visar sig även att organisationen spelar en roll i att utforma ett system där medarbetarna kan trivas och må bra, i relation till digitalisering. Även samhällets tillgänglighetsnormer återspeglas in i arbetet eftersom individer är bärare av dem.

<p>Syftet med det här arbetet har varit att undersöka den psykosociala arbetsmiljön på en skola med fokus på personalens raster och pauser. Jag har, dels genom egna erfarenheter under lärarutbildningen och dels genom att ta del av Nordängers avhandling Lärares raster, Innehåll i mellanrum (2002), tagit del av information som visar på att det är bristfälligt med raster och pauser på en del skolor. Informationen pekar på olika aspekter som hindrar personalen att kunna ta ut sina raster. Några av dessa aspekter är att personalen blir hindrad av eleverna, de måste förbereda lektionerna och de måste få tag på någon under sin rast. Med mitt arbete ville jag peka på en möjlighet till förändring i positiv riktning. Jag anser att det är mycket viktigt för människans hälsa att ha raster och pauser för att få tid att återhämta sig och för att orka med sitt arbete. Jag genomförde fyra kvalitativa intervjuer på en skola som verkade ha väl fungerande raster och pauser. Resultatet av min undersökning visar på att denna skola har väl fungerande raster och pauser och en stor bidragande orsak till att det fungerar verkar vara ett aktivt fackligt arbete på skolan. Man har lyckats väl med att informera personalen om vilka rättigheter den har. Personalen har också fått stor frihet från ledningen att själva lägga sina scheman. Resultatet pekar också på ett gott socialt klimat, en öppen, rak kommunikation och hög grad av trivsel. Dock upplever man också brister på skolan när det gäller lokaler och städning. I viss mån upplever personalen även brist på pedagogiska diskussioner, feedback och tid. Genom detta arbete kan jag dra slutsatsen att det faktiskt går att ordna det så att skolpersonal kan ha fungerande raster och pauser.</p>

Detta är en kvalitativ studie som fokuserar på en facklig organisations betydelse för intern rörlighet. Syftet är att bidra med kunskap om och studera vilken roll en facklig organisation har för intern rörlighet av personal inom en kommun. Frågeställningarna rör fackliga företrädares och medlemmar i den fackliga organisationens uppfattningar om hantering av intern rörlighet, samt den fackliga organisationens främjande eller försvårande av denna. För att besvara frågeställningarna utifrån den kvalitativa ansats som tillämpas har empiri insamlats genom intervjuer med fyra personer från varje aktörsgrupp vilket resulterade i att åtta intervjuer genomfördes. Resultatet presenteras i två delar, en för varje aktörsgrupp. Av resultatet framkommer att den fackliga organisationen på många sätt uppfattas främja intern rörlighet för medlemmarna inom kommunen genom sitt arbete med att underlätta förutsättningarna för intern rörlighet. Resultatet visar också att det finns möjligheter för den fackliga organisationen att inom vissa områden förbättra sitt främjande arbete för medlemmarnas interna rörlighet inom kommunen. Studien har två slutsatser. Den ena är att den fackliga organisationen måste prioritera intern rörlighet som arbetsområde inom hela organisationen. Den andra är att den fackliga organisationen endast har egentligt inflytande på negativ intern rörlighet.

<p>Detta är en kvalitativ studie som fokuserar på en facklig organisations betydelse för intern rörlighet. Syftet är att bidra med kunskap om och studera vilken roll en facklig organisation har för intern rörlighet av personal inom en kommun.</p><p>Frågeställningarna rör fackliga företrädares och medlemmar i den fackliga organisationens uppfattningar om hantering av intern rörlighet, samt den fackliga organisationens främjande eller försvårande av denna.</p><p>För att besvara frågeställningarna utifrån den kvalitativa ansats som tillämpas har empiri insamlats genom intervjuer med fyra personer från varje aktörsgrupp vilket resulterade i att åtta intervjuer genomfördes.</p><p>Resultatet presenteras i två delar, en för varje aktörsgrupp. Av resultatet framkommer att den fackliga organisationen på många sätt uppfattas främja intern rörlighet för medlemmarna inom kommunen genom sitt arbete med att underlätta förutsättningarna för intern rörlighet. Resultatet visar också att det finns möjligheter för den fackliga organisationen att inom vissa områden förbättra sitt främjande arbete för medlemmarnas interna rörlighet inom kommunen.</p><p>Studien har två slutsatser. Den ena är att den fackliga organisationen måste prioritera intern rörlighet som arbetsområde inom hela organisationen. Den andra är att den fackliga organisationen endast har egentligt inflytande på negativ intern rörlighet.</p>

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka den psykosociala arbetsmiljön på en skola med fokus på personalens raster och pauser. Jag har, dels genom egna erfarenheter under lärarutbildningen och dels genom att ta del av Nordängers avhandling Lärares raster, Innehåll i mellanrum (2002), tagit del av information som visar på att det är bristfälligt med raster och pauser på en del skolor. Informationen pekar på olika aspekter som hindrar personalen att kunna ta ut sina raster. Några av dessa aspekter är att personalen blir hindrad av eleverna, de måste förbereda lektionerna och de måste få tag på någon under sin rast. Med mitt arbete ville jag peka på en möjlighet till förändring i positiv riktning. Jag anser att det är mycket viktigt för människans hälsa att ha raster och pauser för att få tid att återhämta sig och för att orka med sitt arbete. Jag genomförde fyra kvalitativa intervjuer på en skola som verkade ha väl fungerande raster och pauser. Resultatet av min undersökning visar på att denna skola har väl fungerande raster och pauser och en stor bidragande orsak till att det fungerar verkar vara ett aktivt fackligt arbete på skolan. Man har lyckats väl med att informera personalen om vilka rättigheter den har. Personalen har också fått stor frihet från ledningen att själva lägga sina scheman. Resultatet pekar också på ett gott socialt klimat, en öppen, rak kommunikation och hög grad av trivsel. Dock upplever man också brister på skolan när det gäller lokaler och städning. I viss mån upplever personalen även brist på pedagogiska diskussioner, feedback och tid. Genom detta arbete kan jag dra slutsatsen att det faktiskt går att ordna det så att skolpersonal kan ha fungerande raster och pauser.

The prerequisites for local trade unions have changed in later years. Con-temporary changes in working-life raise new and important questions for the local boards to deal with. Changes of labour legislation anddecentralisation within the Swedish trade union movement have led to new tasks and greater responsibilities for the local trade unions. The role of learning in the local trade union-s attempts to deal with contemporary challenges is the focus of this thesis. The presented case-study aims at understanding the conditions and circumstances that shape the kind of learning that takes place in the board of a local branch of a Swedish trade union. The importance of the everyday context for learning is a fundamental approach to the study. Theories stressing the situated character of learning have been used for understand-ing the activities of the shop stewards participating in the social practice of local trade union work. The shop-stewards- attempts to deal with the challenges have been inter-preted as problem-solving. A pattern of three qualitatively different ways of solving problems has been identified. The shop stewards manage well prob-lems concerning the traditional trade union work, i. e. interpreting the legal framework in laws, agreements and instructions. There is no need for change. The second kind of problem-solving is about new problems within an area familiar to the shop-stewards. The shop-stewards also manage to solve this kind of problems. The shop-stewards do not manage the third kind, the new and complex questions where the legal framework is missing, e.g. outsourcing, competence development and bad working conditions as an effect of lean production. This third kind of problems can be seen as questions for destiny to the trade union and its members. Learning in local trade unions is not just a local matter. In order to understand the local trade union board-s difficulties to deal with the con-temporary challenges one must consider the aspects of power and relations to the counterpart, the employer. Decentralisation of trade union-work has changed the prerequisites for the local trade unions. New technique, ways of organising work and globalisation of production and ownership are examples of new and important questions for trade unions to deal with. These changed prerequisites concern the Swedish trade union movement as a whole.

Diss. (sammanfattning) Karlstad : Karlstads universitet, 2009. / S. 1-90: sammanfattning. Härtill 3 uppsatser.