Digitalisering och digitala verktyg är resultatet av den forskning som bedrevs inom USA:s militär och universitetsvärld. Tidigare forskning, ur ett ur ett västerländskt och fackligt perspektiv, visar på att de nya teknikerna har påverkat arbetet för de fackliga organisationerna. Syftet med denna studie var att studera det fackliga arbetet i en svensk kontext, med frågan om det har förändrats, och i så fall hur det har förändrats, med betoning på fackligt arbetande individers uppfattning av fenomenet. En kvalitativ metod användes i studien, närmare bestämt fokusgruppsintervjuer, och tre olika fokusgruppsintervjuer med tre olika organisationer ägde rum. Resultatet för studien visar på att digitala verktyg är neutral i den meningen att det är andra faktorer för verktygen som väger in - nämligen nyttjandet, förutsättningarna och implementeringen av dem - och avgör huruvida digitalisering uppfattas som positiv eller negativ hos de tre organisationerna. Denna slutsats dras utifrån de kontraster som har uppstått i berättelserna mellan de tre fokusgruppstillfällena. Intervjupersonerna har sedan olika kapacitet för att avvärja negativa upplevelser med digitala verktyg och digitaliseringen och det visar sig även att organisationen spelar en roll i att utforma ett system där medarbetarna kan trivas och må bra, i relation till digitalisering. Även samhällets tillgänglighetsnormer återspeglas in i arbetet eftersom individer är bärare av dem.