Digitalization often leads to the more efficient execution of work assignments which may, in turn, lead to less usage of resources that can negatively affect the environment. In this report digitalization implementation of self-inspections for the electricity installations company PLW Gruppen AB is conducted, as well as tests to calculate its time and environmental savings. The result of the development is a webpage application that can create and execute self-inspections with an adapted page for the execution of inspections on mobile. Some functions such as PDF-export and digital signing have been added to simplify the administrative work. The result of the tests that have been conducted shows that the digitalized system lessens the time for administrative work and improves its impact on the environment compared to the paper-based system.

Dagens teknik fortsätter att utvecklas varje dag och organisationer behöver anpassa sig till en ständigt utvecklade miljö där det hela tiden sker förändringar. För att klara av utvecklingen krävs det att dessa organisationer inför system och applikationer som klarar det och anpassar sitt arbetssätt därefter. Vid införande av dessa nya teknologier, vet inte alla hur det kommer påverka organisationen i fråga. En omställning, eller digital transformation, innebär organisatoriska förändringar och en del vet inte vad de kan förvänta sig. Studiens syfte är att undersöka dessa organisatoriska förändringar som sker vid en digital transformation, och samspelen förändringarna emellan. Även eventuella stöd till en digital transformation har funnits till syfte att undersöka i uppsatsen. Tidigare forskning som berör organisatoriska förändringar vid en digital transformation, samspelen mellan dessa och stöd, har undersökts i denna studie. Det finns inte mycket tidigare forskning inom området och av den anledningen blev detta en explorativ studie. En tematisk analys ägde rum av den tidigare forskningen och de mest återkommande temana inom varje nivå i nivåmodellen identifierades tillsammans med teman inom stöd. Till varje tema identifierades subteman för att underlätta förståelsen kring innehållet. Teorin har kompletterats med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med 5 oberoende konsulter inom digitalisering och digital transformation. Resultatet inom systemutvecklingsnivån visar att IT-stödens förändringar innefattar molnlösningar samt automatisering och integrering av system. Förändringar sett till IT-användningen blir därmed en automatiserad användning med integrerad information. Arbetet blir i mer prediktivt än reaktivt syfte och datatillgången ökas i organisationen. Inom kundbehov visade sig att kundernas kunder får ökad viktighet, kundportaler blir allt vanligare och att analysera data för att förutse kundbehoven görs. Inom verksamhetsutvecklingsnivån och då processledningen sker förändringar på bland annat processlogiken, och innebär förändrade processer sett till att de blir mer automatiserade. Ny kompetens krävs för att ständigt utveckla processerna och system, och därmed krävs också en förändringshantering för att anpassa sig efter förändringarna. Infrastrukturlogiken ändras i de fall det går mot en molnbaserad lösning, annars krävs det även här en ständig utveckling av IT-infrastrukturen efter en transformation. Agentlogiken förändras på så sätt att anställdas roller förändras och att ny ledarskap krävs i den digitala världen. Sett till skapande av värde i affärsmodeller, under affärsutvecklingsnivån, handlar det idag mycket om servitisering. Den nya tekniken innebär även andra affärsmöjligheter, bland annat genom den omfattande dataanalysen som är möjlig. Leveransen av värde beror mycket på huruvida ledarskapet driver verksamheten framåt och om nytänkande uppmanas. Fångandet av värde visar att tydliga informationskällor är viktiga och att många företag går mot att göra datadrivet beslutsfattande. Samspelet mellan nivåerna, och temana, är viktigt för att transformationen ska få en betydande och ihållande effekt. Även här trycks det på ledningens förmåga att driva förändringsarbete. Resultatet av studien visade också digital strategi, Chief Data Officer, organisatorisk kultur och digital mognad som stöd till en digital transformation.

Fastighetsbranschen har generellt sett inte varit i samma digitala utvecklingsfas som hos andra branscher. Implementering av digitala teknologier har gått mycket långsammare. Sedan Covid-19 pandemins intåg har fastighetsbolagen behövt utveckla digital teknologi i en betydligt snabbare takt. Fler företagsledare framhåller att de satsar på digitalisering, men enligt tidigare studier är det lätt hänt att begreppet förväxlas med digitisering. Syftet med studien är att undersöka vad fastighetsbolagen menar med begreppet digitalisering och varför de har valt att digitalisera. Studien kommer även att titta på möjliga effekter digitaliseringen kan ha inom fastighetsbranschen. Denna studie har genomförts med intervjuer av fem fastighetsbolag i Sverige. Resultatet visar att inte alla fastighetsbolag delar samma uppfattning av begreppet digitalisering. Fyra av de fem tillfrågade bolagen har samma uppfattning och strävar efter att uppnå faserna digitalisering och digital transformation. De ser nyttan i digitaliseringen som är att utveckla affären genom förbättrade digitala kundupplevelser. För att lyckas med digitaliseringen betonar de att digital transformation behövs. En annan uppfattning hade respondenten från det privatägda bostadsbolaget som likställer digitalisering med digitisering. Respondenten menar att digitalisering inte är något nytt, utan bolagen har hela tiden arbetat med detta som är att ständigt förbättra verksamheten genom tekniken. På frågan varför fastighetsbolagen valt att digitalisera är digital teknologi och förändrade digitala kundbeteenden de främsta externa incitamenten. Utifrån tidigare studier och respondenternas svar verkar digitalisering kunna komplettera fastighetsbranschens affärsprocesser. Digitalisering kan öka effektivitet och minska kostnader, öka transparens, påskynda transaktionsprocesser, minimera risker samt bidra till minskad klimatavtryck i branschen. / The real estate industry has generally not been in the same digital development phase as other industries. Implementation of digital technologies has been much slower. Since the Covid-19 pandemic, real estate companies have needed to develop digital technology at a much faster pace, which has further increased the pressure to perform digitally. More business leaders emphasize that they are investing in digitalisation, however it is easy for the term to be confused with digitization. So what do real estate companies mean by the term digitalisation? There are no previous studies that examine what real estate companies mean by the term or what incentives are behind it. Hence, the purpose of this study is to investigate what real estate companies mean by the term digitalisation and why they have chosen to digitalise. The study will also look at possible effects digitalisation may have in the real estate industry. This study was conducted with interviews of five real estate companies in Sweden. The results show that not all real estate companies share the same view about the term digitalisation. Four of the five companies surveyed have the same opinion and strive to achieve the phases of digitalisation and digital transformation. They see benefits in digitalisation which is to develop the business through improved digital customer experiences. To succeed with digitalisation, they emphasize that digital transformation is needed. The respondent at the privately owned housing company had a different view of the concept and equates digitalisation with digitization. The respondent believes that digitalisation is not something new, the companies have always worked with this, which is to constantly improve operations through technology. When asked why real estate companies have chosen to digitalise, digital technology and changing digital customer behavior are the main external incentives. Based on previous studies and the respondents' answers, digitalisation seems to be able to complement the real estate industry's business processes. Digitalisation can increase efficiency and reduce costs, increase transparency, speed up transaction processes, minimize risks and contribute to reducing the climate footprint in the industry.

Abstract Background: The real estate brokerage industry is highly competitive and considered very attractive. A new trend to increase attractiveness in the market is the use of digital tools. The industry has seen a growing trend in the number of newly registered real estate agents in recent years. Currently, there is a record number of real estate agents in the Swedish market. The adoption of new digital tools has increased recently, but the industry still lags behind other sectors. Websites like Hemnet started the process of similar web-based services in the real estate brokerage industry.Digitalization began in the 1980s in the form of digitization. Currently, we are considered to be in the fourth industrial revolution, which involves digitalization and its advancement through the Internet of Things, PropTech. With these digital solutions, companies are believed to be able to create new digital solutions to facilitate today's work. Development is still ongoing, and there is ample technology for this to be part of the daily workflow in the real estate brokerage industry. Purpose: The purpose of this report is to gain an understanding of how the impact of digitalization has affected the real estate brokerage industry positively and negatively in the daily lives of real estate agents Method: In this study, the authors have employed a qualitative method with a deductive approach. The authors conducted semi-structured interviews and subsequently utilized a thematic analysis method. The thesis includes 15 interviews with 16 respondents. Conclusion: The study has shown that digitalization has had a significant impact on the daily operations of the real estate brokerage industry. This is due to the implementation of digital tools that have resulted in increased efficiency, time savings, and a broader exposure. The study also highlights the challenges brought about by digitalization in the industry. These challenges are considered to be increased competition, enhanced accessibility, and the risk of cyber-attacks.

The process of digitization of printed and handwritten material implies the conversion of information stored on physical sheets of paper to digital formats. Older and sensitive literature are today kept in separate library departments with limited access for the public. With aid from digitization this material can be preserved as well as become more accessible to the public. For libraries, the process of digitization is complex as well as time consuming. The amount of material that is to be digitized is voluminous to a point where if the process continues at the same pace, the process willcontinue for decades. This study aims to look into how a Swedish library works with the process of digitization of printed and handwritten materials, identify its organizational challenges and potential points of improvement. The main question asked in the study is: how is the process of digitization of text materials carried outand which challenges and opportunities can be identified if the process were to be scaled up? To accomplish this the study used qualitative interviews, inductive approach and perspectives from process-based business development. The result and discussion found that the main strength of the studied process is today the internal logic that is partly based upon the small size of the operation. On the other hand, the operation seems to be vulnerable since most people working within the process possess unique expertise. This expertise cannot easily be replaced when someone is absent andcould disrupt or interrupt the process. In order to deal with this vulnerability, the process needs to expand. To develop the business, the study suggests that the process and its workflows need to be structured and clarified. This could be done through applying a process-oriented approach and anchoring established processes.

Digitalisering genomsyrar flera delar av vårt samtida, digitalt mogna samhälle, inklusive den offentliga sektorn, näringslivet och människors fritid. Digitaliseringen samspelar också med intresset för kulturarv och museer i Sverige. Hur ser relationen mellan digitalisering och museiverksamhet ut? Följande arbete är en kandidatuppsats inom medieteknik som syftar till att kartlägga digitaliseringsprocess på ett museum med hjälp av fallstudiemetodik. Datainsamlingen skedde genom intervju med två medarbetare från den digitala beredningsgruppen på Malmö Museer. Studien refererar till tidigare forskning om digitalisering på museer med fokus på digital arkivering, digitala verktyg och redskap. Teoretisk grund för arbetet är Andreé Malraux teori om Le Musée Imaginaire (museet utan väggar). Uppsatsen visar att Malmö Museer är ett museum som aktivt arbetar med att införa digitala inslag i sin mycket omfattande verksamhet. Digitaliseringen vid Malmö Museer sker medvetet och i överenstämmelse med den digitala utvecklingen i samhället. / Digitalization permeates multiple parts of our contemporary, digitally mature society, including the public sector, business, and people’s leisure time. Also, digitalization intersects with the interest in cultural heritage and museums in Sweden. What does the relationship between digitalization and museum activities look like? The following work is a Bachelor level thesis on Media Technology that aims to map the digitalization process following a case study methodology. Data collection took place through interview with two employees from the Digital Evaluation group at Malmö Museer. The study references previous research concerning digitalization in museums focusing on digital archiving, tools and implements. Andree Malraux’s theory of Le Musée Imaginaire (The Museum without Walls) is used as the theoretical basis. The thesis shows that Malmö Museer works actively with the implementation of digital features in its very extensive work. The research showed that digitalization at Malmö Museer intentionally takes place in accord with the digital development in society.

Med den höga utvecklingstakt som teknik och digitala system för närvarande har, öppnas möjligheter till en omfattande utveckling och förändring av fastighetsbranschen. För fastighetsförvaltare innebär det att de olika processerna kan effektiviseras och optimering av arbetsprocesser, ofta genom utökat användande av digitala fastighetssystem och hjälpmedel, kan göras. Detta resulterar i att arbetsprocesser förändras, både i förvaltningsskedet och dessförinnan, genom produktionen av fastigheten. För att undersöka dessa förändringar i branschen har detta arbete genom ett antal intervjuer och en litteraturstudie, undersökt hur informationen som finns i byggprojekt och projektledarens roll ska hanteras och vilken inverkan digitaliseringen har vid överlämning från byggskede till förvaltning.  Resultaten visar att de förvaltande företagen bör involveras i stor utsträckning i tidiga skeden av projektet. Detta involverande bör ske i projekteringen, men likaså bör de bjudas in till byggmöten, för att dels kunna komma med information och dels erhålla information från övriga parter.  Likaså är det viktigt att projektorganisationen, inklusive förvaltaren tidigt inleder arbete med att sortera information som primär eller sekundär inför förvaltningsskedet. Där den primära utgör information kring den dagliga driften och underhållet, denna hålls aktuell och uppdaterad av förvaltningen. Den sekundära informationen är sådan som kan vara bra att ha om särskilda situationer uppstår, men inte behöver hållas uppdaterad då den endast syftar till att användas vid dessa särskilda händelser. För att underlätta indelningen av informationen är det inte enbart kompetensen om de olika perspektiven som krävs, utan även förståelse för varandras arbete och behov mellan de olika parter involverade i projektet. För en effektiv överlämning är det viktigt att den mottagande organisationen är beredd att ta emot den digitala information som levereras genom någon typ av digitalt verktyg, exempelvis fastighetssystem och dylika verktyg för förvaltning och övervakning av fastigheter. Dessa system kan både minska kostnader, underlätta underhållsplaner, effektivisera den allmänna förvaltningen och öka hållbarheten vid förvaltning och underhåll av fastigheten.  Det är slutligen viktigt att projektet inte avslutas för hastigt, så information och erfarenheter som erhållits förloras utan att dokumenteras, således är det av stor vikt att erfarenhetsåterföringen får stor prioritet över lag. / With the high rate of development in tech and digital systems of today, new possibilities appear for large changes, and evolution within the real estate sector. This results in potentials to enhance and optimise the work processes of the facility managers. Generally, this can be achieved through further implementation of CMMS, and other digital aids. The development will result in a need to change of routines among the workers in facility management, as well as during the construction and design stage of the project. To investigate these changes and the development in real estate, several interviews and a literature review on the subject has been performed. Through these, a more thorough study of how the information in construction projects is managed, how the role of the project manager is affected, and lastly what impact the digitalisation has on the handover from construction phase to facility management.  The results show how the facility managing companies should be involved in the early stages of the project. Preferably their involvement should start in the design stage, and continue during the project, to provide valuable input and receive information from involved parties. It is also important that the project organization, including the facility management, start work on separating information into primary and secondary information aimed at the management stage. Where the primary information consists of operation and maintenance information to be kept up to date by the facility management. The secondary information can be stored in an archive ready to be used in case something unexpected happens but does not need to be updated like the primary. To aid the separation of the information it is not only expertise about the diverse perspectives that is important but also an understanding of each individual way of working and the different needs between the many different parties involved.  For a smooth and efficient handover, it is essential that the receiving organisation is prepared to receive the digital information being delivered through some sort of digital tool, like MMS or similar systems for facilitating and monitoring properties. These systems may both lower costs and ease maintenance planning, streamline the general facility management and improve the sustainability in operation and maintenance of properties.  Finally, it is important that the project does not end too abruptly, so that information and experiences acquired gets lost without being documented. It is consequently of great importance that experience feedback is given a significant priority in every project.

Digital transformation påverkar alla aspekter i samhället. Hur vi kommunicerar, arbetar och hanterarinformation. Detta ger möjlighet till fler effektiva företag som tillåter sig leverera högre kvalitet(Ekonomistyrningsverket [ESV], 2017). Inom offentlig sektor handlar digital transformation om attkunna förbättra ärendehantering och leverera en högre kvalitet inom sitt tjänsteutbud tillmedborgare, privata företag och organisationer. Problematiken för offentlig sektor ligger i, enligtDigitaliseringskommissionen (2016) att Sveriges offentliga sektor ej har digitaliserats till den gradman velat. Denna studie har undersökt offentlig sektor, i synnerhet kommunal förvaltning i LuleåKommun, för att skapa en förståelse för utmaningarna med digital transformation och adresseradessa. Teori inom studien berör digital transformation, organisationsförändring samt digitaltransformationsstrategi. Studiens explorativa karaktär har bidragit till att undersöka de utmaningarsom en offentlig organisation har. Detta har medfört att datainsamlingsmetoden tar en kvalitativståndpunkt. Den kvalitativa datainsamlingen utfördes genom semi-strukturerade intervjuer där trerespondenter valde att delta. De intervjufrågor som användes under datainsamlingen skapadesutifrån teorier för vad som utger sig vara utmaningar relaterat till digital transformation. Resultatetav studien visar på insikter i vad som är stora utmaningar men även utvecklingsmöjligheter för enoffentlig verksamhet gällande digital transformation. Insikter som att inkludera slutanvändare mer,ändra inställning till digitalisering och förändring, bryta barriärer mellan olika förvaltningar och nyttjaorganisationens alla roller för insikt och utveckling är några av de centrala delarna resultatetpresenterar och motiverar för.

Traditionella affärsmodeller ligger till grund för hur företag gör vinst och levererar kunskap. När samhället blir mer och mer digitaliserat ökar risken för misslyckande när en traditionell affärsmodell används. Ett sätt att minska risken är att transformera affärsmodellen till digital affärsmodell.  Denna studie tar upp förklaringar till vad digitala affärsmodeller, konkurrensfördelar, digitalisering, digitisering och affärsmodeller är. Syftet med studien är att ta reda på vilka realiserade konkurrensfördelar har skapats av digitala affärsmodeller samt hur företagen fick fördelarna. Syftet uppfylldes med hjälp av en systematisk litteraturgenomgång och intervjuer för att kunna påvisa eventuella likheter och skillnader mellan företagen jämfört med tidigare forskning.  För att skapa konkurrensfördelar med digitala affärsmodeller krävs en översyn av prioriteringar. Det gäller för företag med digitala affärsmodeller att leverera kundnytta med digitaliserade lösningar. Företags engagemang i till exempel miljö och dess påverkan på arbetssätt skapar konkurrensfördelar, när det samtidigt kopplas till digitala affärsmodeller. / Traditional business models form the basis for how companies make profit, delivery, and knowledge. This means that the risk of failure increases with traditional business models when society becomes digital. One way to reduce the risk is to transform the business model into a digital business model.  This study addresses explanations of what digital business models, competitive advantages, digitization, digitization, and business models are. The purpose of the study is to find out what realized competitive advantages have been created by digital business models and how the company received the benefits. This was done with interviews and a systematic literature review to be able to demonstrate any similarities and differences between the companies compared with previous research.  Creating competitive advantages with digital business models requires a review of priorities. It applies to companies with digital business models to deliver customer value with digitized solutions. Companies' involvement in, for example, the environment and its impact on working methods creates competitive advantages, when at the same time it is linked to digital business models.

The aim of this study is to examine how Swedish private archival institutions are working with the long-term preservation and access to their digital film collections. The issue of digital preservation has featured in many studies but fewer of these have concentrated on the challenges of private archives. This is what motivated my study. A qualitative methodology with a case study as a method have been applied to the study. The empirical material consists of qualitative interviews with five co-workers from five different Swedish private archival institutions and a literature review of studies that I found relevant to the phenomenon under study. The study uses the Total Archive and Records Continuum Model (RCM) as the conceptual and theoretical framework for analysis. The Total Archive theory means that types of artefacts such as films from both the public and private sectors are important inproviding a comprehensive picture of society. The RCM shows how different activities within the institutions can be traced to different dimensions in the model, where all parts play a role for the whole, in a continuum for how information is preserved and made available. The results of the study confirm earlier observations from earlier studies regarding the challenges of long-term preservation of digital artefacts which are; organizational, technological, lack of sufficient funding and the issue of copyright. It contributes to the existing research gap on the long-term digital preservation challenges faced by private archives.