Inom den internationella forskningen beskrivs det att barn med funktionsnedsättningar är en särskiltutsatt grupp samt att det, främst i utvecklingsländer, saknas ett större omfång av forskning kringdessa barns situation. Vidare betonas det genom internationella studier att det existerar en avsaknadav dessa, särskilt inom socialt arbete. I de studier som finns lyfts dock hur situationen, för barn medfunktionsnedsättningar samt deras anhöriga, på många sätt är kopplad till hur samhället ställer sig tilldessa individer och deras funktionsnedsättning. Risken för olika former av diskriminering och förtryckfrån familj, skola eller samhället beskrivs vara högre för denna grupp än för andra barn. Enligtforskningen bottnar orättvisan många gånger i en okunskap, vilket leder till en stigmatisering avdessa individer samt deras familjer. Det finns dock forskning som fokuserar på möjligheter tillförbättring inom såväl integration inom skolan som praxis inom arbetet, för att öka delaktigheten förbarn med funktionsnedsättningar. Skolans roll som en viktig plats för dessa barns positiva utvecklingär även något som forskningen inom området betonar.Syftet med studien har varit att undersöka skolpersonalens föreställningar av delaktighet för elevermed funktionsnedsättningar i en tanzanisk kontext. Våra frågeställningar har lyft hur personalenbeskriver elevernas möjlighet till delaktighet i skolan, hur personalen beskriver arbetet med attinkludera eleverna i skolan samt hur personalen beskriver exkludering av eleverna i skolan. Vi valdeatt använda oss av en kvalitativ forskningsmetod för att besvara vårt syfte. Vi utförde sexsemistrukturerade intervjuer med skolpersonal på två stycken skolor för elever medfunktionsnedsättningar i norra Tanzania. Därefter gjorde vi en innehållsanalys och fann via vårafrågeställningar tre följande huvudteman: föreställningar av inkludering och exkludering, lärarnaspraktiska arbete med eleverna och uppdraget att förbereda för ett framtida liv. Dessa teman deladevi i sin tur in i åtta underordnade teman. Den insamlade empirin analyserade vi utifrån ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv med särskilt fokus på begreppen typifieringsscheman samt olikaformer av socialisation.Studiens resultat visar på att de föreställningar som skolpersonalen har gällande elevernasdelaktighet beskrivs i både positiva, men i största utsträckning negativa och begränsande termer. Detyttrar sig främst i personalens föreställningar av elevernas delaktighet sett till hur skolpersonalentalar om eleverna, hur de beskriver arbetet med eleverna samt deras egna föreställningar av vadeleverna är kapabla till och inte. Den bild som våra informanter beskriver har fått oss att inse att detstörsta hindret för dessa elevers möjlighet till delaktighet inte nödvändigtvis är ett resultat av derasfaktiska funktionsnedsättning utan möjligen av den konstruerade bild som andra människor i derasomgivning skapar. Det gäller inte endast skolpersonalen utan även övriga personer i deras omgivning.

Syftet med denna studie är att undersöka skolkuratorers och sexologers erfarenhet av undervisningen inom sex och samlevnad i grundskolan. Syftet besvaras genom frågeställningar som undersöker vad skolkuratorer och sexologer har för kunskap om och erfarenhet av sex- och samlevnadsundervisningen, på vilket sätt de medverkar i sex- och samlevnadsundervisningen samt hur sex- och samlevnadsundervisningen skulle kunna utvecklas med hjälp av skolkuratorernas kompetens. Kvalitativ metod har använts i denna studie och resultaten baseras på sju stycken intervjuer med skolkuratorer och sexologer. Det finns i dagsläget forskning som pekar på att svensk sex- och samlevnadsundervisning har flertalet brister. Resultaten i studien visar på att det inom området för sex och samlevnad finns utvecklingspotential till följd av en rad brister som framkom i intervjuerna, och att skolkuratorer i större utsträckning önskade medverka i planeringen och genomförandet av sex- och samlevnadsundervisningen. I studien skildras informanternas arbete, erfarenheter och kunskaper inom ämnet i fråga. Det framkom av studiens resultat att samverkan mellan skolkuratorer och annan skolpersonal kunde variera i sitt uttryck, men att skolkuratorns kompetens borde tas tillvara på för att främja en god undervisning. Slutsatsen i denna studie är att skolkuratorn kunde ha en betydande roll i arbetet med sex- och samlevnadsundervisning.

Den psykiska hälsan konstateras ha försämrats hos ungdomar och stress är vanligt förekommande i skolan, något som elever i skolan också ofta upplever. Eftersom skolan är en plats dit de allra flesta barn kommer kan den anses som en viktig arena till att skapa möjligheter för att hantera problem runt stress hos barn och unga. Den här studien syftar till att inventera skolpersonals upplevelser av stress och stressreducerande aktiviteter bland barn och ungdomar i grundskolans tidigare år. Studien bygger på en kvalitativ metod där fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolpersonal som har upplevelser av elever i grundskolans tidigare år. Det insamlade materialet tematiseras sedan genom en kvalitativ analysmetod. Följande frågeställningar användes: 1. Upplever skolpersonalen att eleverna är stressade och i så fall på vilket sätt upplever skolpersonalen stress hos eleverna? 2. Vilka om några insatser görs för att minska stressen hos barn och ungdomar i skolan? Resultatet visar att skolpersonal upplever att elever i grundskolan är stressade. Personal på den skolan där studien genomförts arbetar till viss del med att lindra stressen hos eleverna. Slutsatser som kan dras utifrån studien är att samtliga undersökningsdeltagare menar att de upplever stress hos elever på skolan. Samtidigt framgår det att begreppet stress är svårtolkat och kan variera från person till person. Alla undersökningsdeltagare använder sig av någon metod för att lindra stressen hos eleverna men i grund och botten upplevs det att kunskap saknas om ämnet för att metoderna ska verka effektivt.

Det har visats vara en hög andel elever som blir utsatta för brott i skolan. Viktimisering kommer med olika typer av psykologiska följder som kan påverka den brottsutsatta eleven längre fram i livet. Studien syftar till att undersöka hur brottsutsatta elever upplever olika typer av stöd och vad de önskar för stöd. För att besvara syftet har sju semistrukturerade intervjuer genomförts med brottsutsatta elever från olika städer i Sverige. Resultatet visade att brottsutsatta elever önskar att stöd anpassas till individen och dennes egna behov. Det upplevdes dessutom viktigt att bli sedd och förstådd från sin omgivning. Skolan bör, enligt eleverna, dessutom skapa rutiner kring hantering av brott för att fånga upp både de brottsutsatta eleverna och de brottsutövande eleverna. / There is a high amount of students that are victims of crime in school. Victimization comes with a variety of different psychological consequences that might affect the victimized student in the long run. This study aims to examine how victimized students experience different types of support and how they want to be supported. To answer the questions, seven semi structured interviews have been conducted with victimized students from different cities in Sweden. The results showed that victimized students wish that support adjusts to the individual and their own needs. They also perceived it to be important to be seen and understood by their surroundings. The school should, according to the students, also create routines around crimes to be able to intercept both victimized students and the perpetrating student.

Bakgrund: Skolsköterskors roll har förändrats över tid och det har skett ett skifte från ett patogent till ett salutogent synsätt. Skolsköterskors hälsofrämjande arbete anses vara nyckeln till förbättrad hälsa hos barn- och ungdomar. Trots tydliga beskrivningar om den hälsofrämjande samt förebyggande inriktningen finns uppfattningar bland skolsköterskor om att de förväntas fylla en annan funktion. Detta kan skapa utmaningar i arbetet vad gäller samarbete och kommunikation samt påverka känslan av sammanhang. Syfte: Att belysa skolsköterskors uppfattningar av att arbeta i en skolkontext. Metod: För att uppnå syftet valdes fenomenografisk metod med induktiv ansats. Dataanalysen bygger på tio individuella intervjuer med skolsköterskor som genomfördes digitalt via plattform Teams eller Zoom. Resultat: Resultatet av studien presenteras genom fyra beskrivningskategorier, vilka beskriver skolsköterskornas uppfattningar av att arbeta i en skolkontext; Skolsköterskeuppdraget, Arbetsmiljön, Verksamheten och Yrkesrollen. Konklusion: Studiens resultat påvisar att skolsköterskor uppfattar en oförståelse hos skolpersonal gällande deras uppdrag, vilken påverkar arbetssituationen i form av otillfredsställande arbetsmiljö och samarbetsproblem samt möjligheten till hälsofrämjande arbete. För att ge bättre förutsättningar för ett gott samarbete och positiv arbetsmiljö behöver skolsköterskornas uppdrag tydliggöras gentemot skolpersonal. Trots detta finns en arbetsglädje bland skolsköterskorna som överskuggar det negativa och som gör att de uppfattar arbetet som roligt, fritt och trivsamt. / Background: The role of the school nurse has changed over time and there has been a shift from at pathogenic to a salutogenic approach. The school nurse´s health promotion work is considered to be the key to improved health among children and young people. Despite clear descriptions of the health promoting and preventive focus, there are perceptions among the school nurses, that they are expected to fulfill a different function. This can create challenges in the work in terms of cooperation and communication and affect the sense of coherence. Purpose: To shed light on school nurses perceptions of working in a school context. Method: To achieve the purpose, a phenomenographic method was chosen. The data analysis is based on ten individual interviews with school nurses that were conducted digitally via the Teams or Zoom platform. Results: The findings of the study are presented trough four descriptive categories, which describes the school nurses perceptions of working in a school context; The school nurse assignment, The work environment, The operation and The professional role. Conclusion: The result of the study show that school nurses perceive a misunderstanding among school staff regarding their assignments, which affects the work situation in the form of an unsatisfied work environment and collaboration problems as well as the possibility of health promoting work. In order to provide better conditions for good collaboration and a positive work environment, the school nurses assignments need to clarified towards school staff. Despite this, there is a job satisfaction among school nurses that overshadows the negative and that makes them perceive the work as fun, free and pleasant.

The violent extremism represents the greatest threat towards the society of today. The school does not have an explicit assignment in the crime prevention work against violent extremism. The school and education, are important factors in preventing children and young people from being involved in violent extremism. Because of this, the school staff has an important task. The aim of this study was to shed light on school staff need to relate to and manage violent extremism in school. This study is conducted by having a qualitative method with six semistructured interviews, where the empirical information is analysed with a qualitative analysis. Further, the theoretical starting point is the theory of health known as Sense of Coherence (SOC) and Job- demands- control-support-model (JDCS), as well as Norm-critical pedagogy. Three categories could be found from the analysis. The personnel are in need of reducing uncertainty, The personnel are in need of increased support and The personnel are in need of knowledge. The conclusion is that school staff are in need of reducing uncertainty about expressing themselves wrong and dare to engage in dialogue with students. School staff are also in need of increased support in the form of collaboration with actors, access to an action plan and more resources. The school staff is also in need of more knowledge about violent extremism, the democratic mission and what the law says. Finally, they need better information and guidelines on how to act when a student risks being involved in violent extremism. / Våldsbejakande extremism utgör det största hotet mot säkerheten i dagens samhälle. Skolan har inte ett uttalat uppdrag i det brottsförebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Skolan som arena och utbildning är dock viktiga faktorer för att förebygga att barn och ungdomar involveras i våldsbejakande extremism. Därav har skolpersonalen en betydelsefull uppgift. Studiens syfte var att belysa skolpersonals behov av att förhålla sig till och hantera våldsbejakande extremism i skolan. Studien utgörs av en kvalitativ metod i form av sex semistrukturerade intervjuer, där empirin analyserades via en kvalitativ innehållsanalys. Studiens teoretiska utgångspunkt var hälsoteorierna Känsla av Sammanhang (KASAM) och Krav/kontroll/stödmodellen (KKS) samt den pedagogiska utgångspunkten Normkritisk pedagogik. Analysen resulterade i tre kategorier som utgör studiens resultat och speglar studiens syfte; Skolpersonal är i behov av att minska osäkerheten, Skolpersonal är i behov av ökat stöd och Skolpersonal är i behov av kunskap. Studiens slutsats är att skolpersonalen är i behov av att minska osäkerheten över att uttrycka sig fel och våga föra dialog med eleverna. Skolpersonalen är även i behov av ökat stöd i form av samarbete med aktörer, ta del av en handlingsplan och mer resurser. Skolpersonalen är likaså i behov av mer kunskap om våldsbejakande extremism, det demokratiska uppdraget samt vad lagen säger. Slutligen är de i behov av bättre information och riktlinjer om hur de ska agera när en elev riskerar att involveras i våldsbejakande extremism.

Många elever med intellektuell funktionsnedsättning och/eller neuropsykiatriska diagnoser (NPF-diagnoser) har svårt för att finna motivation till skolan. Samtidigt är motivationen för skolan en viktig faktor för skolframgång. Syftet med denna studie var att öka kunskaperna om motivationens betydelse för lärande och välbefinnande hos elever i grundsärskolan och KSU1 samt hur vuxna runt dessa elever stöttar elevernas motivation och samverkar med andra yrkesgrupper och vårdnadshavare. Studien sökte svar på; Hur uppfattar vuxna runt elever i grundsärskolan och KSU motivationens betydelse för lärande och välbefinnande? Hur möjliggör olika yrkesroller i skolan och vårdnadshavare arbetet för att göra undervisningen och vardagen begriplig, hanterbar och motiverande nu och i framtiden? Hur ser olika yrkesroller och vårdnadshavare på möjligheten till samverkan kring eleverna för att stärka deras motivation nu och i framtiden? Antonovskys teori om känslan av sammanhang (KASAM) var tidigt i arbetet med studien en inspirationskälla som fungerade som ett ramverk. För att samla in data i studien användes kvalitativa intervjuer med vuxna (vårdnadshavare, lärare, assistenter, speciallärare och rektorer) som fanns runt elever i grundsärskolan och KSU. Studiens resultat visar på att elevers motivation till skolan är viktig för känslan av att lyckas och att vuxnas relationer till elever är en viktig faktor för att skapa lärandesituationer där elever ska känna motivation och välmående. Av studien framgår att betydelsen av en väl fungerande samverkan mellan hemmet och skolan och mellan yrkesgrupper kring att främja motivationen hos eleverna är stor.

Barn riskerar att fara illa eller dö när anmälningsskyldiga underlåter att följa den lagstadgade anmälningsplikten. Denna studie har därför genom sex kvalitativa semi- strukturerade intervjuer undersökt hur anmälningspliktig skolpersonal upplever att organisatoriska faktorer påverkar deras skyldighet att anmäla oro till socialtjänsten, samt vilka faktorer som anses underlättande eller försvårande i anmälningsproceduren. Kuratorer, pedagoger samt skolledare har deltagit i undersökningen. Organisationsteori och Lipskys handlingsutrymmesbegrepp har använts som teoretiska utgångspunkter. Tematisk analys har tillämpats. Resultatet indikerar att skolornas organisering kan underlätta eller försvåra anmälningsproceduren. Det upplevs positivt om anmälningsrutinen är organiserad så att pedagogerna inte behöver underteckna orosanmälningar – för att skydda relationen till eleven. Synen på socialtjänsten bland vårdnadshavare beskrivs vara negativ och påverka beslut om anmälan. Förmågan och möjligheten att upptäcka sådant som kan föranleda en orosanmälan beror på hur skolan är organiserad samt personalens yrkesroll och arbetsmetoder. Vidare är beslut om orosanmälan kontextbundet och beror till stora delar på vårdnadshavarnas respons när skolpersonalen uttrycker sin oro. Formella och informella möten beskrivs underlätta anmälningsproceduren då kollegial samverkan minimerar risken att elever faller mellan stolarna. Sekretessen mellan socialtjänst och skola upplevs försvårande. En lättad sekretesslagstiftning för att främja samverkan mellan socialtjänst och skola beskrivs vara önskvärt. Avslutningsvis finns en rad faktorer, både organisatoriska och individuella vilket ökar eller begränsar skolpersonalens handlingsutrymme i anmälningsproceduren, exempelvis personalens utbildning, arbetslivserfarenhet, yrkesroll samt organisationens rutiner.

Bakgrund: Den vanligaste hälsobördan bland personer med funktionsnedsättning är psykisk ohälsa. Skolpersonalen på lågstadiet är betydelsefulla för att främja elevers psykiska hälsa och välbefinnande i skolan. Syfte: Att belysa skolpersonalens perspektiv på hälsofrämjande arbete med fokus på psykisk hälsa och välbefinnande bland elever på lågstadiet. Metod: Kvalitativ design där urvalet bestod av fem informanter, alla legitimerade lärare på lågstadiet, varav två inom fritidshemsverksamhet. De representerade fyra olika kommunala skolor i Skåne; en skola i storstadsmiljö och tre skolor i mindre tätorter. Intervjuerna utgick från en semistrukturerad frågeguide och genomfördes face-to-face hösten 2023. De transkriberades och analyserades med induktiv innehållsanalys. Resultat: Skolpersonalen upplever att elevers psykiska hälsa och välbefinnande har försämrats, vilket även påverkar undervisningen. De ser sig själva som viktiga resurser för hur eleverna mår, som förebilder för elevers välmående och genom hälsofrämjande pedagogik. Skolpersonalen upplever också att goda relationer med föräldrar är viktigt, då föräldrars inflytande på barnen har betydelse för barnens psykiska hälsa och välbefinnande. Samtidigt berättar skolpersonalen om att föräldrar kan försvåra hälsofrämjande arbete om de tar mycket tid och energi. Strukturellt hälsofrämjande arbete upplevs som utmanande, och mycket arbete handlar om att ’släcka bränder’ utifrån ett individperspektiv. Skolpersonalen har även organisatoriska hinder som behövs överbryggas, arbetskraven har ökat och de ser utmaningar med stora barngrupper, vilket upplevs påverka skolpersonalens välmående såväl som elevernas. Slutsats: Skolpersonalen upplever att det finns ett mycket större behov av att arbeta förebyggande och främjande med psykisk hälsa på lågstadiet än vad det finns utrymme för idag. Mer kunskap behövs kring hälsofrämjande perspektiv, samt vägledning och tydlighet om hur arbetet ska utföras och prioriteras. I ett sådant arbetet bör personalens utmanade arbetsmiljö tas i beaktande. / <p>Betyg i Ladok 240204.</p>

No description available.