Stigmatisering mot personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) är ett visträckt samhällsproblem. Syftet med detta examensarbete har varit att få en djupare insikt i hur kunskapsläget ser ut kring risk- och skyddsfaktorer i anknytning till stigmatisering av personer med IF och att redovisa befintlig forskning. Metoden som har använts för att kunna möjliggöra detta har varit en scoping review, eller litteraturstudie, där befintlig forskning från ett flertal olika databaser har studerats och undersökts. De teorier som har fungerat som en utgångspunkt i att kunna analysera resultaten är teorin om stigma, den utvecklingsekologiska teorin, teorin om känsla av sammanhang (KASAM), det intersektionella perspektivet samt marginaliseringsprocesser. Vidare kunde två huvudteman med vardera två underteman identifieras. Det första huvudtemat består av "yttringar av stigma" som innehåller två underteman i form av självstigma och affilierad stigma. Det andra huvudtemat bygger på "påverkansfaktorer" med dess två underteman prediktorer för stigma och stigmatisering, samt prediktorer för motståndskraft. Utifrån den analys som gjordes på resultataten som visade sig från huvudtemat "påverkansfaktorer", kunde ytterligare två underteman identifieras; föräldrars upplevelser av socialt utanförskap, marginalisering och kamp för inkludering samt socialt stöd och gemenskapens betydelser. Resultaten som framkom visade på att det föreligger ett underskott avseende forskning kring specifikt risk- och skyddsfaktorer i samband med stigmatisering av personer med IF. Det verkar även föreligga en brist på svensk forskning inom området. På så vis utgick denna litteraturstudie från en internationell kontext. Det visade sig även att stigmatiseringen har en negativ inverkan på välbefinnandet hos såväl personer med IF som de i deras omgivning, medan socialt stöd och gemenskap kan öka välbefinnandet och motståndskraften. Vidare framkom det att det finns ett behov av att ta de komplexa samspel som kan finnas mellan individens identitet, normer i samhället och institutionella strukturer i beaktande.

Ungdomar lever inom en social kontext vilken direkt samt indirekt påverkar deras ställningstaganden gentemot cannabis. För att motverka att bruket ska öka i framtiden bör man se över vilka risk- samt skyddsfaktorer som påverkar deras attityder samt bruk av drogen. Idag råder en oro över att legaliseringsdebatten runt om i världen kan resultera i en negativ följd i form av allt mer liberala attityder bland den yngre generationen. Syftet med denna studie är därav att undersöka relationen mellan ungdomars attityder, eventuella bruk och de risk- samt skyddsfaktorer vilka finns i deras sociala omvärld. Resultatet från föreliggande studie visar att ungdomarna i den berörda kommunen har en restriktiv inställning gentemot cannabis dock visas en liberalare attityd bland de som testat substansen. Tillgången bör däremot ses som ett existerande problem då en stor del av respondenterna idag kan få tag på cannabis och problematiken kan ligga i den höga frekvensen av vänner som testat. Respondenternas alkohol- och tobaksbruk bör även ses som en betydande riskfaktor.

Studiens syfte var att studera risk- och skyddsfaktorer hos ungdomar som använder cannabis med fokus på kön och psykisk ohälsa. Teoretiska perspektiv som användes var Risk- och skyddsfaktorer samt genus. Studien genomfördes genom att analysera data som samlats in via UngDOK inskrivningsformulär på Mariamottagningar i Sverige under åren 2013-2015. Resultatet i vår studie visar att flickor är en utsatt grupp inom de flesta områden med avseende på risk- och skyddsfaktorer och vad gäller psykisk ohälsa så var flickor överrepresenterade inom alla undersökta områden, utom vad det gäller neuropsykiatrisk diagnos där det inte var någon skillnad mellan könen. Slutsatserna vi kan dra av vår studie är således att flickor anger att de upplever sig som mer utsatta än pojkar och att det skiljer mellan flickor och pojkar i graden av riskfaktorer och utsatthet hos dem som svarat på UngDOK inskrivningsformulär. Det är därför relevant att inom socialt arbete och utifrån ett behandlingspedagogiskt perspektiv vara medveten om könstillhörighetens betydelse när det gäller utvecklingen av ett normbrytande beteende, exempelvis substansbruk.

Sammanfattning Förlusten av en förälder förknippas med ökad risk för kort- och långsiktiga konsekvenser för barnets psykiska hälsa, som exempelvis ångest och självskadebeteende. Föreliggande litteraturstudie ämnar beskriva kunskapsläget om skyddsfaktorer för barn som förlorat en förälder samt hur professionella kan stödja och arbeta preventivt med dessa barn. Kunskap om skyddsfaktorer för barn som förlorat en förälder ses som en viktig förutsättning för att professionella, inklusive socialarbetare i olika sammanhang, ska kunna arbeta preventivt och stödja de barn som är i behov av hjälp. Utifrån befintlig forskning har följande skyddsfaktorer identifierats: trygghet, kontinuitet, individuella egenskaper såsom självkänsla, öppen kommunikation om förlusten och sorgerelaterade känslor, den efterlevande förälders psykiska hälsa och föräldraskap samt stöd från bland annat skolpersonal. Den befintliga forskningen visar en relation mellan stärkning av skyddsfaktorer och barns psykiska hälsa. Studiens resultat analyseras i ljuset av anknytningsteori och Antonovskys teori om KASAM.

Bakgrund: Barn som lever i familjer där det förekommer våld riskerar allvarlig fysisk och psykisk ohälsa. Ett stort ansvar ligger på hälso- och sjukvården att identifiera barn som far illa eller riskerar att fara illa, bland annat genom att identifiera risk- och skyddsfaktorer hos barnet och i barnets miljö. En sådan skyddsfaktor är en trygg anknytning, som utgör ett skydd mot påfrestningar under uppväxten.Syfte: Att beskriva hur anknytningen mellan mor och barn påverkas av att modern utsätts för långvarigt våld i hemmet. Metod: Detta arbete utformades som en litteraturöversikt. Vid artikelsökningarna användes främst databaserna PsychInfo, Cinahl och Pubmed. Artiklarna granskades, kvalitetsbedömdes samt analyserades utifrån ett induktivt resonemang. Resultat: Resultatet baserades på nio kvalitativa studier, sex kvantitativa studier och en mixad studie. Resultatet presenterades i fyra huvudteman: ‘Våldets påverkan på anknytningen’, ‘Negativa effekter av våldet som påverkar anknytningen’, ‘Att skydda och kompensera i en hotfull hemmiljö’ och ‘Positiva effekter av våldet som påverkar anknytningen’. Diskussion: Mödrar som blir utsatta för våld i hemmet har generellt en reducerad anknytning till sitt barn, men våldet behöver inte nödvändigtvis påverka anknytningen negativt. Det mesta tyder på att det är omständigheterna och dess indirekta effekter som utgör de största riskfaktorerna till att anknytningen mellan mor och barn reduceras. Slutsats: Våld i hemmet skapar flera försvårande omständigheter för modern att knyta an till sitt barn. De flesta kvinnor i denna situation lever i en hotfull miljö med begränsad tid, utrymme och ork för sitt barn. Den största riskfaktorn när det gäller anknytningen i denna miljö är moderns psykiska ohälsa. / <p>Godkännande datum: 2019-06-03</p>

Övergångar mellan olika skolformer är komplexa och berör elever, föräldrar och lärare. Elevernas egna uppfattningar om övergångar har inte hörts i så stor omfattning varken i media eller i forskningsstudier. Syftet med den här studien har varit att beskriva upplevelsen av övergång mellan grundskola till gymnasiet för några elever i behov av särskilt stöd. I denna kvalitativa studie deltog tio elever. Dessa intervjuades om övergången mellan årskurs nio i grundskola till gymnasiet. Data i studien analyserades med stöd av en fördjupning av Bronfenbrenners modell, systemteori samt Antonovskys teori om KASAM. Resultatet visar på skyddsfaktorer som kan bidra till att elev i behov av särskilt stöd gavs en bättre chans att lyckas med sina studier på gymnasiet. Dessa skyddsfaktorer omfattade relationer med lärare, specialpedagoger och vänner som eleverna i behov av särskilt stöd ansåg sig i behov av för att påverka deras möjlighet till lärande positivt. Även vårdnadshavarens roll vid övergången lyfts fram som en skyddsfaktor. Som riskfaktorer framkom stress och avsaknaden av trygga relationer.

<p>Antalet ensamkommande flyktingbarn har under senare år ökat i Sverige. Detta är en utsatt och sårbar grupp och forskning visar på en bristande hälsosituation hos dessa barn. Syftet med studien är att undersöka ensamkommande flyktingbarns sociala nätverk och huruvida det finns tillgängligt som en skyddande faktor för barnets välbefinnande. Insamlingsmetoden som använts är kvalitativ intervju i form av halvstrukturerade intervjuer som genomförts med tre ensamkommande flyktingbarn, varav alla pojkar. Intervjupersonerna har fått berätta om vilka betydelsefulla personer som ingår i deras nätverk och hur deras relationer ser ut. Studien har analyserats utifrån social nätverksteori, generell systemteori, socialantropologisk nätverksteori, teorierna om skyddsfaktorer och socialt kapital samt tidigare forskning inom området. Resultatet visar på att det finns likheter och skillnader i pojkarnas sociala nätverk. För alla intervjupersoner har det visat sig att den gode mannen spelar en central roll och fungerar som en viktig vuxen person. Andra som uppgavs ha stor betydelse var familjen, landsmän samt svenskläraren. Samtliga intervjupersoner har nämnt ett flertal viktiga personer i sitt nätverk, vilket antas fungera som skyddsfaktorer och kan ha en positiv inverkan på deras hälsotillstånd.</p><p> </p>

<p>Avsikten med denna studie var att lyfta fram maskrosbarnens egna barndoms upplevelser och synpunkter om socialt arbete. Syftet besvarades genom att analysera fyra respondenters svar, tidigare forskning om maskrosbarn och teorier. Ansatsen är kvalitativ och betonar respondenternas upplevelser, intressen och känslor. Intervjupersonerna valdes med hjälp av snöbollsurval. Resultatet av min studie om maskrosbarn visade att dessa barn hade olika faktorer som bidrog till deras framgång. Vissa av dem hade anknytningspersoner, medan vissa hade skyddsfaktorer som ledde till att de klarade sig, men Socialtjänsten har inte varit en bidragande faktor till deras framgång. Studien visade även att dessa barn är motståndskraftiga och har många skyddsfaktorer men också djupa sår som lämnat spår i deras inre.</p>

<p>Syftet med denna studie var att ge en förståelse för hur professionella arbetar med riskutsatta barn samt huruvida deras professionella stöd kan utgöra en skyddsfaktor för barn som växer upp i riskmiljö. Uppsatsen avsåg även att ge en bild av de risk- och skyddsfaktorer som kan förekomma i riskutsatta barns näromgivning. Studien genomfördes med hjälp av den kvalitativa intervjumetoden. En halvstrukturerad intervjuguide utgjorde grunden i de fem genomförda intervjuerna. Studien avgränsades till att studera grupperna barn till psykiskt sjuka, barn till missbrukare och barn som bevittnat/upplevt våld. Intervjupersoner med kunskap om dessa grupper och mångårig erfarenhet av arbete med barn i dessa riskmiljöer valdes sedan ut. Empirin sammankopplades med det aktuella kunskapsläget och teoretiska perspektiv. Resultatet påvisade att barn till psykiskt sjuka, barn till missbrukare och barn som bevittnat/upplevt våld befinner sig i riskmiljö. Detta styrktes av det aktuella kunskapsläget och teoretiska perspektiv, vilka belyste betydelsen av en stödfunktion utanför det egna hemmet för riskutsatta barn. Vidare framkom att intervjupersonerna hade som avsikt att verka som en skydds- och stödfunktion samt som en länk till andra viktiga vuxna och myndighetspersoner för riskutsatta barn. Slutsatserna blev att samtliga intervjupersoners beskrivningar visade på att barn som växer upp i riskmiljöer utsätts för liknande påfrestningar. Vidare uttryckte intervjupersonerna att deras professionella stöd kunde fungera som en skyddsfaktor. I förebyggande syfte byggde intervjupersonerna upp nätverk kring barnen för att överlämna skyddsfunktionen till andra när deras professionella insatser var slut, detta för att på bäst sätt verka för en gynnsam utveckling hos riskutsatta barn. För vidare forskning är följande fråga av intresse; har vi möjligheter att skapa motståndskraftiga barn genom att reducera riskfaktorer och producera skyddsfaktorer?</p>

<p>Allianser och interventioner</p><p>En studie av hur familjer upplevt en öppenvårdsinsats</p><p>och hur behandlingseffekt kvarstår</p><p>Sammanfattning</p><p>I Sverige utreds årligen uppskattningsvis 100 000 barn av socialtjänstens individ- och famil-jeomsorg och antalet strukturerade öppenvårdprogram har i det närmaste fördubblats sedan 1999. Många av dessa insatser har kommit att ersätta den traditionella institutionsvården. I och med ökningen av att antalet unga som numera hamnar i strukturerade öppenvårdsprogram behövs mer kunskap om såväl innehåll som resultat. Denna studies syfte är att undersöka och belysa en öppenvårdsverksamhets, i en mellansvensk kommun, innehåll d.v.s. vilka föränd-ringar som familjerna kan beskriva har skett samt om positiva förändringar kvarstår efter be-handling. Studien är av kvalitativ karaktär och resultaten bygger på intervjuer med familjer som deltagit i den aktuella behandlingen. Studiens tolkningsram belyser förutsättningar vilka ligger till grund för framgångsrik behandling. Viktiga inslag såsom terapeutisk allians och generella behandlingsprinciper vilka tar upp interventioner riktade mot avgörande risk- och skyddsfaktorer belyses. Resultatet visar att öppenvårdsverksamhetens behandlingsfaktorer intensitet och tillgänglighet har varit verksamma för att uppnå förändringar. Flertalet positiva förändringar har bestått efter behandlingens avslut. Resultatet antyder på att verksamheten skulle vinna på att bättre informera om behandlingens innehåll innan familjer tar ställning till att delta i behandling eller ej. Resultatet visar att arbetsplaner och målbeskrivningar skulle kunna göras tydligare för att bättre nå behandlingsresultat. Studiens resultat indikerar också betydelsen av att interventioner inom skolsituationen har betydelse för positiva förändringar. Ytterligare visar resultatet att flertalet familjer beskriver en mycket god terapeutisk allians och dess betydelse för uppnådd förändring.</p> / <p>Alliance and interventions</p><p>A study of how families have experienced open care treatment and the lasting effects of treatment.</p><p>Abstract</p><p>In Sweden approximately 100,000 cases involving children are investigated annually by the social services office for individual and family services. The number of registered cases in the open care service programs has almost doubled since 1999, replacing traditional institutional care. As a result of the increase in the number of children, more knowledge is needed con-cerning the underlying issues and results from the open care service program. The purpose of this study is to investigate and clarify the open care service program of a medium-sized Swe-dish county, to explain changes that have take place as described by the families themselves and which positive changes remain after treatment. The study’s analysis sheds light on which premises should exist for positive treatment. Important elements such as therapeutic care al-liance and general treatment programs and which interventions directed towards conclusive risk and protective factors are addressed. Results show that factors such as intensity and avail-ability of open care service programs treatment are instrumental in reaching changes and that the majority of changes have persisted after concluded treatment. Results suggest that open care service programs could benefit by better informing about treatment’s before families decide on participating in treatment or not. Also results indicate that action plans and descrip-tion of objectives could be made more explicit to better attain therapeutic results. Results also show that the majority of families describe a favorable therapeutic alliance and their signific-ance to viable change. Results also corroborate the importance of intervention in the school environment on attaining positive effects.</p>