Denna studie handlar om skolors förutsättningar att inkludera alla elever i skolan. Inkludering är ett ämne som för närvarande är mycket relevant i det svenska utbildningssystemet. Skolan är ansvarig för att ge alla elever rätt till en likvärdig utbildning. Pedagoger står inför flera utmaningar när de försöker inkludera alla elever i klassrummet, ofta på grund av begränsade resurser. Studien som genomförts bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta pedagoger på en gymnasieskola och en grundskola i norra Stockholm. Studiens resultat visar att alla svarande deltagare har en ganska snarlik syn på begreppet inkludering i skolan. En del beskriver inkluderingen utifrån att alla elever befinner sig i klassrummet samtidigt. Andra menar att inkludering inte är platsbundet utan att undervisning och metoder bör anpassas utifrån enskilda elevers behov och förutsättningar. Oavsett metod syftar inkludering till att elever ska ges förutsättningar att lära, växa och nå sin fulla potential. Inkludering förutsätter ett medvetet arbetssätt, med en tydlig process och ett innehåll som är väl förankrat hos ledning och personal. Tidiga förebyggande åtgärder kan leda till ett minskat antal elever i behov av särskilt stöd. Pedagogernas förmåga att undanröja hinder för att möta enskilda elevers behov i klassrummet är en nyckelkomponent i ett förebyggande tillvägagångssätt. Skolans förutsättningar till inkludering påverkas av pedagogernas förmåga att interagera med elever i klassrummet. För att detta ska bli verklighet krävs goda pedagogiska färdigheter men också rätt förutsättningar utifrån den givna verksamheten. Pedagogernas allmänna inställning till inkludering samt deras förmåga att bygga relationer och förstå elevernas individuella behov är ofta viktiga faktorer för hur väl inkludering implementeras.

Studien bygger på intervjuer med 6 personer med kunskaper om skolans preventiva alkohol-, narkotika-, dopning och tobaksundervisning – så kallad ANDT-undervisning. Dessa personer var en ANDT-samordnare från Länsstyrelsen, två kommunala ANDT-samordnare, två rektorer från två grundskolor samt en socialpedagog. Resultaten pekar på både styrkor och svagheter. Tidigare forskning inom området betonar betydelsen av att ANDT-undervisning fokuserar preventivt arbete för att minimera riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer hos elever. Studiens resultat visar att skolorna inte arbetar utifrån dessa rekommendationer och i övrigt har svag förankring i tidigare forskning. Detta kan delvis bero på att rektorerna har bristande vidareutbildning inom området och på ett begränsat engagemang hos övriga ansvariga, pedagoger och övrig personal. Studiens resultat visar också på bristande stöd från skolledning, begränsade resurser samt en brist på nödvändiga insatser avseende kompetensutveckling. Vidare, studiens resultat visar också på ett kunskapsglapp mellan Länsstyrelsen och kommunen. Länsstyrelsen förespråkar idag att ANDT-undervisning skall utgå ifrån risk och skyddsfaktorer medan de kommunala ANDT-samordnarna, arbetar utifrån andra metoder (exempelvis ”EFFEKT”, ”Dags att prata samman” samt ”ANDT på schemat”).

Den här kvalitativa studien belyser hur socialarbetare beskriver barn till föräldrar med missbruksproblematik, hinder och utmaningar i arbetet med dessa barn och samverkan mellan de olika yrkesgrupperna i arbetet med barn till föräldrar med missbruksproblematik. Ytterligare belyser studien de stöd och insatser som de olika verksamheterna erbjuder för dessa barn. Undersökningen utfördes i två olika kommuner i södra Sverige. Utifrån den valda kvalitativa metoden nåddes ett resultat från informanternas berättelser. Resultatet påvisar att det finns en mängd olika orsaker till varför det finns svårigheter i att upptäcka barn till föräldrar med missbruksproblematik. En återkommande orsak i resultatet är föräldrarnas förnekelse om sitt missbruksproblematik. I resultatet framkommer det att alla barn påverkas av föräldrarnas missbruksproblematik, dock är påverkas barnen individuellt. Det påvisas att ett samarbete sker mellan de olika yrkesgrupper dock kan samverkan förbättras. Slutsatsen är att samhället behöver mer kunskap om barn i missbruksfamiljer och att fler skall våga anmäla.

No description available.

Syftet med den här studien var att beskriva ungdomar i öppenvård som har psykisk ohälsa och alkohol- och narkotikamissbruk samt analysera könsskillnader och användningsfrekvens i relation till olika risk – och skyddsfaktorer. Frågeställningen var: Vilka likheter och skillnader finns det mellan pojkar och flickor i relation till olika riskfaktorer och vilka likheter och skillnader finns mellan ungdomarna med låg respektive hög användingsfrekvens i relation till olika risk och skyddsfaktorer. Den här tvärsnittsstudien baserades på UngDOKs inskrivningsformulär. Resultatet visade att det finns könsskillnader i de olika risk- och skyddsfaktorerna samt att förekomsten av psykisk ohälsa och en riskfylld alkoholkonsumtion och narkotikabruk är vanlig. Det finns både likheter och skillnader mellan de båda grupperna avseende risk- och skyddsfaktorer. Baserat på studiens resultat och den tidigare forskningen drogs slutsatsen att det behövs ytterligare forskning för att kunna dra några större slutsatser angående vad det är som gör att könsskillnaderna finns.

SAMMANFATTNING Föreliggande studie har en kvalitativ ansats, där syftet är att genom semistrukturerade intervjuer undersöka och belysa socialsekreterares uppfattning av samverkans betydelse för barn som befinner sig i riskzonen, eller som redan är aktiva i kriminalitet. Även uppmärksamma eventuella hinder och framgångsfaktorer i socialtjänstens samverkan med centrala aktörer såsom föräldrar, skola och polis. Studien utgår från ett hermeneutiskt perspektiv vilket betyder att verkligheten tolkas utifrån människans egen förförståelse. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har materialet analyserats och tolkats genom ett utvecklingsekologiskt perspektiv, vilket belyser att individens utveckling sker genom social interaktion samt påverkas av faktorer vilka förekommer på mikro-, meso-, exo- och makronivå. Vid analysarbetet har det även använts en kvalitativ tematisk analysmetod.  Studiens resultat visar att socialtjänsten är i behov av en strukturerad samverkan med centrala aktörer för att kunna tillgodose sin lagstadgade uppgift, vad avser att uppmärksamma och verka för barn som riskerar en ogynnsam utveckling. Socialtjänsten ska utifrån en helhetssyn på barnets behov och situation erbjuda individanpassade interventioner, vilket förutsätter en överskridande samverkan. Resultatet konkretiserar även socialsekreterarens primära behov av att besitta grundläggande kunskaper om risk- och skyddsfaktorer för att kunna genomföra bedömningar och därefter tillsätta adekvata insatser.    Nyckelord: Samverkan, barn, kriminalitet, risk- och skyddsfaktorer

I takt med den ökade digitaliseringen i samhället har sociala medier blivit en allt större del av människors vardag. Att exponeras för det rådande kroppsidealet är idag enklare än någonsin, vilket särskilt anses påverka unga kvinnor och deras förhållande till sina kroppar. Syftet med denna kunskapsöversikt var att sammanställa tidigare forskning kring ämnet för att belysa hur kroppsidealet på sociala medier porträtterades för unga kvinnor och hur det påverkade deras kroppsuppfattning, för att vidare identifiera skyddsfaktorer i deras användning av sociala medier. Resultatet indikerade på att redigering av bilder, publicering av selfies och en konstant jämförelse med andra bidrog till ett större kroppsmissnöje i strävan efter att nå ett smalhetsideal som många gånger är svåruppnåeligt. En medvetenhet om verkligheten som finns bakom den perfekta ytan kunde enligt unga kvinnor verka som en skyddsfaktor för att erhålla en positiv kroppsuppfattning. Vidare ansågs djupare kunskap kring ämnet genom utbildning vara ytterligare en skyddsfaktor för att belysa den problematik som kroppsidealet på sociala medier medför i unga kvinnors vardag. / Due to the increasing digitalisation in society, social media has become a huge part of people’s everyday lives. Being exposed to the prevailing body ideal is easier today than ever, which is especially considered to affect young women and their relationship to their bodies. The purpose of this literature study was to, through a compilation of previous research on the subject, shed a light on how the body ideal on social media is portrayed for young women and furthermore how it affected their body perception, in order to identify protective factors that counteract this. The results indicated that editing photos, publishing selfies and a social comparison with others contributed to a greater body dissatisfaction in the quest to reach an often unrealistic thinideal. According to young women, an awareness of the reality behind the perfect surface was a major contribution to obtaining a positive body image. Disseminating knowledge about the subject through education was thus considered to be beneficial in order to describe the problems that the body ideal on social media entailed in young women’s everyday lives.

Följande studie är en kartläggning av hur aktörer i Jönköpings län arbetar med att identifiera barn och unga som befinner sig i riskzon att utveckla ett normbrytande beteende. Fokus i studien riktades mot hur aktörer i länet arbetar med risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende samt vilka bedömningsverktyg eller metoder som används för att identifiera dessa. Vidare studerades också hur samverkan mellan de olika aktörerna i länet fungerar kring att identifiera och följa upp specifika individer som riskerar att utveckla normbrytande beteenden. Datainsamlingen bestod av en enkät som förmedlades till aktörer som arbetar med barn och unga i Jönköpings län fördelat på tre delområden. Vidare genomfördes intervjuer med ett mindre urval av dessa aktörer. Resultatet visade att majoriteten av aktörerna direkt eller indirekt utgår från relevanta risk- och skyddsfaktorer i deras arbete med att identifiera barn och unga i riskzon för normbrytande beteende, men att de flesta inte tillämpar något bedömningsverktyg vid identifieringen. Samverkan i Jönköpings län fungerar generellt väl men deltagarna uppgav att det finns utrymme för förbättring. Till sist framkom det att aktörernas arbetsmetoder i stor utsträckning inte utvärderas men att arbetet till viss del följs upp. Sammanfattningsvis kan resultatet bidra till en första kartläggning kring hur länets aktörer arbetar med att identifiera och i samverkan förebygga att barn och unga utvecklar ett normbrytande beteende, som en del av Forum för social hållbarhet i Jönköpings län.

The aim of the study was to examine if the sport Mixed Martial Arts could serve as a enabling element for young people in society and in such a case, in wich way. The following questions were asked in the study:How does coaches and young practioners of MMA experience that the sport affects the living conditions of individuals?Could MMA act as a protective factor in preventing social problems?What is the practioners point of view on the criticism of MMA and the risks of practioning MMA?The study was conducted through the qualitative research approach. Empirical data was collected through semi-structured interviews with practioners of an MMA club situated in an area with low socioeconomic status. The empirical material was analyzed based on a number of theoretical concepts, in wich the perspective of risk- and protective factors had an significant part. The result show that MMA could affect the living conditions of individuals in many ways, one of them is the coach as a supportive adult to young people. There are a number of social aspects associated to participation in MMA, as to acquire self-esteem and a social context. The young practioners does not agree on the criticism toward MMA of being brutal and adverse, instead they claim that MMA is characterized by humility and respect to your opponent. They admit that there are injuries following the practice of the sport, as in any sports, thus it is the social advantages that keeps them continuing to practice MMA.

Studiens syfte har varit att uppnå ökad kunskap kring det narkotikaförebyggande arbetet med avseende på ungdomar genom att ta del av de professionellas beskrivningar. Studien syftade även till att ta del av de professionellas upplevelser av deras interaktioner och erfarenheter av det narkotikaförebyggande arbete gällande ungdomar. I studien användes en kvalitativ ansats och en hermeneutisk vetenskapstradition. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Den utvecklingsekologiska teorin utgjorde studiens teoretiska ansats. Den utvecklingsekologiska tanken om de yttre påverkansfaktorerna för ett förändringsarbete utgjorde en väl förankrad grund för studiens syfte vilket var orsaken till valet för den teoretiska ramen som studien kom att ha. Resultatet av studien påvisar att det narkotikaförebyggande arbetet sker på flera olika samhälleliga nivåer. Resultatet tyder på att samverkan samt samarbete mellan samhällets aktörer är en viktig del för ett verksamt narkotikaförebyggande arbete. Studien belyser vikten av relationen mellan ungdom och professionell i ett narkotikaförebyggande arbete. En annan slutsats synliggör ungdomars förändrade attityd till narkotika. Attityden inkluderar en mer liberal syn till såväl narkotika som till bruket.