Syftet med studien var att belysa vilka riskfaktorer som kan påverka missbrukets svårighetsgrad hos ungdomar i öppenvård. Frågeställningarna har handlat om ifall man kan se ett samband mellan specifika riskfaktorer och missbrukets svårighetsgrad i UngDOK och hur antalet riskfaktorer påverkar. Uppsatsen är en tvärsnittsstudie baserad på en kvantitativ forskningsmetod med hjälp av material från UngDOK. Det har under studiens gång tagits fram tidigare forskning för det valda området för att kunna skaffa sig en överskådlig blick av vad som är relevant. Hypotesen var att ungdomar med många riskfaktorer löper större risk att utveckla en hög svårighetsgrad i sitt missbruk. För att analysera materialet har statistikprogrammet IMB SPSS 23 använts. Resultatet visar att de riskfaktorer som har ett signifikant samband är fritid/sysselsättning, problem i skolan, missbrukproblem- psykiska problem- och våld i uppväxtmiljö, fysiskt- psykiskt- och sexuellt våld, depression, våldsamt beteende, allvarlig händelse och tidigare vård. Ett signifikant samband kunde även hittas mellan antal riskfaktorer och missbrukets svårighetsgrad.Det vill säga att ju fler riskfaktorer en ungdom har, desto svårare missbruk.

Studien syftade till att belysa hur ungdomar med missbruksproblem i efterhand värderar en behandlingsinsats samt vilka betydelsefulla förändringar som de uppfattar har skett. Studien har utgått från ungdomarnas egna utsagor med hjälp av UngDOK och dess uppföljningsformulär. Studien har sin grund i mixed methods, vilket innebär inslag av både kvalitativ och kvantitativ forskningsansats. Den teori som användes för att analysera resultatet var The Common Factors Theory. Resultatet visade att gemensamma faktorer såsom den terapeutiska alliansen mellan behandlare och ungdom samt den professionellas acceptans och empati var viktiga aspekter för ungdomarna under behandlingskontakten. När det gäller betydelsefulla förändringar var faktorer utanför behandling mest betydelsefullt för tillfrågade ungdomar. Dessa förändringar handlade om att ungdomarna har lyckats med att återuppbygga relationer till sin familj och vänner samt att de har träffat en ny partner eller att de har lyckats fullfölja sina studier och skaffat en meningsfull sysselsättning.

Syftet med denna studie har varit att med uppgifter från UngDOK beskriva likheter och skillnader samt vilka riskfaktorer som förekommer hos tjejer i åldrarna 13-24 som påbörjat behandling för missbruksproblem som avsiktligt skadat sig själva, respektive inte skadat sig. Enligt tidigare forskning var psykisk ohälsa, förekomst av misshandel/våld under uppväxten och utsatthet för misshandel/våld – och övergrepp riskfaktorer. Resultatet visade att av totalt 179 inskrivna tjejer var det 71 tjejer som avsiktligt skadat sig någon gång och 83 tjejer som inte skadat sig. Resultatet visar att de största skillnaderna hos de tjejer som avsiktligt skadat sig, respektive inte skadat sig förekommer där alkohol- och drogmissbruk förekommit under uppväxten, blivit utsatta för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld/övergrepp samt upplevt psykisk ohälsa. Övervägande delen av de tjejer som avsiktligt skadat sig hade upplevt allvarliga självmordstankar och mer än hälften hade någon gång försökt begå självmord.

Syftet med studien var att med hjälp av UngDOK:s inskrivningsformulär beskriva och analysera om det föreligger någon skillnad mellan flickor, som påbörjar behandling för missbruksproblem, beroende på om de blivit utsatta för sexuella övergrepp eller inte. Vår frågeställning var: Vilka skillnader råder mellan de flickor som varit utsatta för sexuella övergrepp gentemot de som ej utsatts, avseende missbruk, psykisk ohälsa samt sysselsättning, och som påbörjar behandling för missbruksproblem? Tvärsnittsstudien baserades på sekundärdata från UngDOK:s inskrivningsformulär. Resultatet visade att de flesta signifikanta skillnader mellan grupperna föreligger gällande dess psykiska ohälsa. Mindre skillnader förekommer beträffande ett flertal faktorer, bland annat förmågan att kontrollera våldsamt beteende, högsta fullföljda utbildningsnivå samt primärdrog. Slutsatsen som drogs utifrån studiens resultat var att sexuellt utsatta flickor har sämre psykisk hälsa och allvarligare missbruk, dock ej lägre sysselsättning än de ej utsatta.

Studiens syfte var att studera risk- och skyddsfaktorer hos ungdomar som använder cannabis med fokus på kön och psykisk ohälsa. Teoretiska perspektiv som användes var Risk- och skyddsfaktorer samt genus. Studien genomfördes genom att analysera data som samlats in via UngDOK inskrivningsformulär på Mariamottagningar i Sverige under åren 2013-2015. Resultatet i vår studie visar att flickor är en utsatt grupp inom de flesta områden med avseende på risk- och skyddsfaktorer och vad gäller psykisk ohälsa så var flickor överrepresenterade inom alla undersökta områden, utom vad det gäller neuropsykiatrisk diagnos där det inte var någon skillnad mellan könen. Slutsatserna vi kan dra av vår studie är således att flickor anger att de upplever sig som mer utsatta än pojkar och att det skiljer mellan flickor och pojkar i graden av riskfaktorer och utsatthet hos dem som svarat på UngDOK inskrivningsformulär. Det är därför relevant att inom socialt arbete och utifrån ett behandlingspedagogiskt perspektiv vara medveten om könstillhörighetens betydelse när det gäller utvecklingen av ett normbrytande beteende, exempelvis substansbruk.

Syftet med den här studien var att beskriva ungdomar i öppenvård som har psykisk ohälsa och alkohol- och narkotikamissbruk samt analysera könsskillnader och användningsfrekvens i relation till olika risk – och skyddsfaktorer. Frågeställningen var: Vilka likheter och skillnader finns det mellan pojkar och flickor i relation till olika riskfaktorer och vilka likheter och skillnader finns mellan ungdomarna med låg respektive hög användingsfrekvens i relation till olika risk och skyddsfaktorer. Den här tvärsnittsstudien baserades på UngDOKs inskrivningsformulär. Resultatet visade att det finns könsskillnader i de olika risk- och skyddsfaktorerna samt att förekomsten av psykisk ohälsa och en riskfylld alkoholkonsumtion och narkotikabruk är vanlig. Det finns både likheter och skillnader mellan de båda grupperna avseende risk- och skyddsfaktorer. Baserat på studiens resultat och den tidigare forskningen drogs slutsatsen att det behövs ytterligare forskning för att kunna dra några större slutsatser angående vad det är som gör att könsskillnaderna finns.