Abstract This essay is a comparative study of two youth novels with bullying as a motif. The novels are Vi kallar honom Anna by Peter Pohl and Gilla Hata Horan by Johanna Nilsson. Bullying at school is an ever present problem for students, teachers, parents and school management. The society is obliged to provide a safe and equal environment where every student is included. The school system of today take actions to prevent bullying. I believe literature could play a part in that work. The purpose of the essay is to examine similarities and differences between the texts in how bullying is described 60 years ago, and the bullying that exists today and often takes place on the Internet. I also plan to use the result in literature classes. I have in my analysis used a comparative method, and biografic science where focus lies on what the author wants to say with the text. My analysis shows that the texts displays many situations that relates to science. There are many similarities and differences between the texts, but the biggest difference is the description of how teachers and management looked at bullying in the 1950s, compared to today. Another difference is the description of how bullying today takes place around the clock, compared with how bullying mainly took place during school time 50 years ago, differences that clearly is stated in the novels. Back in the day you knew who the persons that performed bullying was. Today you can be anonymous, which makes it hard to know who is behind it. Both authors have their own experiences from bullying with a time difference of 40-50 years. Despite the time gap bullying is described with essentially the same universal components in cause and effect. Keywords: Bullying, study of motifs, comparative, intertextuality

The purpose of the study is to examine how the teachers in second grade use SMART Board and compare two schools. The process I used was qualitative interviews and classrooms observations. Previous studies shows how widely SMART Board is used in classrooms, and this has also been shown in my study. The study shows how differently SMART Board is used in the classrooms, and how important education in the technology of SMART Board is to achieve in the classroom. The final discussion clearly shows similarities and differences in the use of SMART Board in different classrooms and also the teachers’ thoughts about SMART Board as a tool. A central aspect in the use of SMART Board shows how important the basic education in SMART Board is. Keywords: SMART Board, learning, similarities and differences.

<p>Functional Subgrouping är en metod för konflikthantering, användbar på såväl individ, grupp som organisationsnivå. Konflikter kan definieras som meningsskiljaktigheter innefattande störningar i kommunikationen vilket kan leda till psykologisk belastning på individer. Vikten av funktionella konfliktlösningsstrategier är således stor. Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att skapa övergripande förståelse för metoden utifrån användning samt för- och nackdelar i relation till annan konfliktlösning. Fyra halvstrukturerade intervjuer genomfördes vilka analyserades tematiskt. De resultat som framkom visar att metoden uppfattas som teoridriven med tydliga arbetstekniker och som funktionell på olika systemnivåer och sammanhang vilket ansågs vara en fördel. Metoden uppfattas bygga på likheter mänskliga system emellan för att i nästa steg kunna urskilja, utvärdera och integrera olikheter. De svagheter som identifierats handlar om motstånd inför nya sätt att kommunicera och bemöta andra människor på. Resultaten diskuterades utifrån andra konfliktteorier där likheter som kommunikationsstrukturer, att bygga broar mellan parter samt principen rörande subgrupper urskiljdes.</p>

Functional Subgrouping är en metod för konflikthantering, användbar på såväl individ, grupp som organisationsnivå. Konflikter kan definieras som meningsskiljaktigheter innefattande störningar i kommunikationen vilket kan leda till psykologisk belastning på individer. Vikten av funktionella konfliktlösningsstrategier är således stor. Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att skapa övergripande förståelse för metoden utifrån användning samt för- och nackdelar i relation till annan konfliktlösning. Fyra halvstrukturerade intervjuer genomfördes vilka analyserades tematiskt. De resultat som framkom visar att metoden uppfattas som teoridriven med tydliga arbetstekniker och som funktionell på olika systemnivåer och sammanhang vilket ansågs vara en fördel. Metoden uppfattas bygga på likheter mänskliga system emellan för att i nästa steg kunna urskilja, utvärdera och integrera olikheter. De svagheter som identifierats handlar om motstånd inför nya sätt att kommunicera och bemöta andra människor på. Resultaten diskuterades utifrån andra konfliktteorier där likheter som kommunikationsstrukturer, att bygga broar mellan parter samt principen rörande subgrupper urskiljdes.

Syftet med uppsatsen var att ta reda vilka likheter och skillnader som finns samt hur elever på två olika skolor i en medelstor svensk kommun upplever ett utvecklingssamtal. Anledning till detta är att vi vill veta hur vi ska förhålla oss när vi sedan ska ut till skolorna och möta eleverna. Den metodik vi har använt oss av är kvalitativ enkät och intervju. Denna metod valdes för den gav oss möjligheten att fråga två klasser om deras erfarenhet och upplevelse av utvecklingssamtal. Samtidigt som intervjuerna gav oss en möjlighet att gå in på djupet vad eleverna tycker. Resultatet visade på likheter och skillnader samt hur eleverna upplever utvecklingssamtal. De likheter som har framkommit av resultaten är vad som tas upp under samtalet samt vem samtalet är till för. De skillnader som har framkommit är ledandet och förberedelsen av samtalet.

Denna kvalitativa studie avser att bidra till den samlade kunskapen om vilka olika typer av resonemang elever i årskurs sex kan använda sig av när de löser matematikproblem. Det fokuserade matematiska området är algebra och specifikt har resonemang om, och förståelse av, likheter och likhetstecken studerats. Resultaten visar att eleverna använde sig av kreativa matematiska resonemang (KMR) och imitativa resonemang (IR) i ungefär lika stor utsträckning. I de fall där KMR användes kom eleverna i samtliga fall fram till en korrekt lösning på problemet och i de fall där IR användes kom de fram till felaktiga slutsatser i alla fall utom två. Resultaten indikerar att en relationell förståelse av likhetstecknet är förknippat med KMR och en instrumentell förståelse framför allt med IR. Resultaten i den här studien indikerar även att känslor kan vara starkt förknippade med prestationsförmågan. Med en matematikundervisning som fokuserar relationell förståelse kan man således ge eleverna större möjlighet att lyckas vilket kan öka deras självtillit och prestationer.

<p>Syftet med uppsatsen var att ta reda vilka likheter och skillnader som finns samt hur elever på två olika skolor i en medelstor svensk kommun upplever ett utvecklingssamtal. Anledning till detta är att vi vill veta hur vi ska förhålla oss när vi sedan ska ut till skolorna och möta eleverna.</p><p>Den metodik vi har använt oss av är kvalitativ enkät och intervju. Denna metod valdes för den gav oss möjligheten att fråga två klasser om deras erfarenhet och upplevelse av utvecklingssamtal. Samtidigt som intervjuerna gav oss en möjlighet att gå in på djupet vad eleverna tycker.</p><p>Resultatet visade på likheter och skillnader samt hur eleverna upplever utvecklingssamtal. De likheter som har framkommit av resultaten är vad som tas upp under samtalet samt vem samtalet är till för. De skillnader som har framkommit är ledandet och förberedelsen av samtalet.</p>

Syftet med studien är att inom anhörigprogram få ta del av yrkesverksammas erfarenheter och upplevelser av hur syskon till en person med missbruksproblematik påverkas. Syftet är också att få kunskap om hur yrkesverksamma bemöter syskon till personer med missbruksproblematik och vilken form av behandlingsinterventioner som erbjuds inom området. Metoden bygger på en kvalitativ ansats med semistrukturerande intervjuer för att på bästa sätt belysa intervjupersonernas egna berättelser och upplevelser. Resultatet visar att syskon har gemensamma specifika problemområden på grund av en persons missbruksproblematik. Syskon kan belastas med mycket ansvar då de ska hjälpa sitt syskon samtidigt som de vill avlasta föräldrarna. Det i sin tur kan leda till att syskonet känner sig otillräcklig och deprimerad. Flertalet syskon i denna situation brottas med antingen ständig nedstämdhet och oro, eller starka känslor som präglas av avsky och orättvisa för sitt syskon med missbruksproblematik. Vår slutsats är att yrkesverksamma inom anhörigprogram har delade meningar kring bemötandet och insatser för syskon till en person med missbruksproblem.

Abstrakt Med detta examensarbete ville vi undersöka hur barn i förskolan sorterar och klassificerar samt vilka matematiska begrepp de använder sig av. För att få svar på våra frågor har vi observerat och intervjuat barnen medan de fått ett av oss utvalt material att använda sig av. Vi valde att filma barnen under tiden de använde detta material på grund av att vi skulle kunna observera och intervjua barnen utan att störa dem i deras aktivitet. Resultatet vi fick fram visade att barnen på många sätt gjorde och tänkte lika i hur de sorterade och klassificerade men att de kunde uttrycka sig olika. Det barnen gjorde lika var att de sorterade nallarna i familjer och personifierade dem. De lekte med nallarna och skapade roller utifrån sina egna erfarenheter, exempelvis att nallarna skulle ha samling och åka tåg. Barnen uttryckte sig med lägesord och nallarnas position. Vissa barn kunde uttrycka sig med ett korrekt språk medan andra som ännu inte behärskar det hade egna benämningar. Något barn kunde förklara med egna ord vad sortering betyder, att “ställa i ordning”, medan de flesta inte kunde det.

Syftet med denna studie har varit att med uppgifter från UngDOK beskriva likheter och skillnader samt vilka riskfaktorer som förekommer hos tjejer i åldrarna 13-24 som påbörjat behandling för missbruksproblem som avsiktligt skadat sig själva, respektive inte skadat sig. Enligt tidigare forskning var psykisk ohälsa, förekomst av misshandel/våld under uppväxten och utsatthet för misshandel/våld – och övergrepp riskfaktorer. Resultatet visade att av totalt 179 inskrivna tjejer var det 71 tjejer som avsiktligt skadat sig någon gång och 83 tjejer som inte skadat sig. Resultatet visar att de största skillnaderna hos de tjejer som avsiktligt skadat sig, respektive inte skadat sig förekommer där alkohol- och drogmissbruk förekommit under uppväxten, blivit utsatta för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld/övergrepp samt upplevt psykisk ohälsa. Övervägande delen av de tjejer som avsiktligt skadat sig hade upplevt allvarliga självmordstankar och mer än hälften hade någon gång försökt begå självmord.