Hösten 2011 infördes en ny gymnasiereform i Sverige (GY11) och förutsättningarna på gymnasienivå förändrades. Eleverna ska nu välja mot en yrkesförberedande eller studieförberedande examen redan i årskurs nio. De gemensamma kärnämnena har minskat, möjligheter att läsa in högskolebehörighet på yrkesförberedande program har förändrats och det har tillkommit två nya examensformer. Skolan har, i Sverige, under de senaste två seklerna förändrats, både inom organisationen och gentemot samhällsförändringar. Skolan har under åren haft många olika uppdrag, bland annat som kunskapsförmedlare, förvaringsplats och producent av arbetskraft. Under det senaste seklet har skolan även använts som sortering av människor från olika klasser i samhället. Tidigare fanns det en skola för arbetarklassens barn och en för högre klassers barn och skolans uppdrag var att sortera eleverna till rätt plats i livet. Under efterkrigstiden, och fram till 2000-talet, gjordes strukturella förändringar av skolan för att minska den sociala snedrekryteringen till högre utbildningar och gymnasieskolan gjordes om. Det som nu, år 2011, skett är en förändring i motsatt riktning. Även om skolpolitiker eller partier inte talar om sortering handlar det om att vissa sociala klasser har andra förutsättningar att ta till sig och utnyttja, utbildning på olika sätt.   Denna uppsats handlar om den nya gymnasiereformen (GY11) och huruvida valet till gymnasiet påverkas av elevernas sociala bakgrund. Uppsatsen handlar även om gymnasiereformens historiska kontext och hur de förändringar som gjorts har påverkat den sociala sorteringen. Resultatet av undersökningen visar att det finns en viss social skillnad mellan de ungdomar som valt att gå på ett studieförberedande program och de som valt att gå på ett yrkesförberedande, både efter gymnasiereformen 2011 men även före. Jämförelser med tidigare studier visar att det är svårt att dra några slutsatser om eventuella skillnader då resultatet visar det samma. Många elever som kommer från en högre social bakgrund väljer oftast att gå på ett studieförberedande program, såsom naturvetenskapligt eller samhällsvetenskapligt. De elever som istället kommer från en lägre social klass, och kanske då även med ett mindre kulturellt kapital, väljer oftare att gå på ett yrkesförberedande program. Undersökningen visar även, i koppling till tidigare forskning och teori, att valet till gymnasiet görs i en kontext, en kontext eleverna allt som oftast känner sig hemma i.

Denna rapport är en del av ett självständigt arbete där en barnbok med tillhörande aktiviteter har framställts av två studenter med inriktning på matematik. Syfte är att framställa ett lättillgängligt pedagogiskt material för pedagogerna att arbeta med. Materialet ska vara konkret och föremålen till aktiviteterna i barnboken är material som oftast finns ute i verksamheterna eller i utemiljön. Målet är att barnboken ska väcka det matematiska intresset hos toddlarna (1-2 åringar), (Løkken, 2008). Anledningen till att materialet riktar sig till toddlarna är för att man bör introducera matematiken i tidig ålder. Matematik är att upptäcka världen och det underlättas om det sker på ett lustfyllt sätt tillsammans med andra. Läroplanen (98/10) poängterar att det är viktigt att förskolan ska sträva efter att barnen utvecklar sin kunskap för matematik genom att undersöka, reflektera samt använda matematiska begrepp (s.10). Inriktningen i det pedagogiska materialet är sortering, vilket är grundläggande för all matematik. Utgångspunkten för barnboken är en egen skriven berättelse med tillhörande matematiska aktiviteter. Berättelsen baseras utifrån barnens egen vardag för att barnen ska kunna känna igen sig i berättelsen. Därmed kan det underlätta för pedagogerna att återkoppla och samtala utifrån barnens tidigare erfarenheter. För att ta reda på om materialet var tilltalande, användbart och intressant skickades en enkät ut till fyra verksamma pedagoger, där samtliga svarade. Responsen från dessa fyra pedagoger var mycket positiva då de alla anser att materialet är användbart. Utifrån utvärderingen kan det konstateras att syftet med boken uppfylls.

Indien är ett land som växer ekonomiskt samtidigt som problem med hur avfall ska tas omhand fortfarande är i utvecklingsfasen. Studiens fokus ligger på hur avfallshanteringen sköts i staden Bangalore. Utifrån ett svenskt perspektiv på avfallshantering med insamling och behandling har Bangalore undersökts och brister lokaliserats. Förbättringsförslag presenteras utifrån de brister som framkommit och ett fokus har lagts på om svenska avfallslösningar skulle kunna implementeras i Bangalore. Svensk avfallshantering utgör en bra grund för ett funktionellt avfallshanteringssystem och har därför använts som referens vid jämförelser och förbättringsförslag. I Sverige används källsortering vid sortering av avfall för att få en högre grad av återvinningsbarhet. De behandlingssteg som finns ger energi på olika sätt och ytterst lite avfall läggs på deponier. Ett ständigt arbete utförs utifrån avfallstrappans steg. I Bangalore är situationen omvänd och det avfall som lyckas samlas in hamnar till största delen på deponier eller inofficiella dumpningsplatser runt om i staden. I Sverige sköts avfallshanteringen av den formella sektorn medan den i Bangalore till stor del utförs av en informell sektor där privata personer samlar in skräp. En litteraturstudie har gett insikt i vilka problem utvecklingsländer kan ha gällande avfallshantering och även vilka faktorer som spelar in vid verkställandet av ett fungerande system. I projektet gjordes en observationsstudie på plats i Bangalore under två veckors tid. Utifrån observationsstudien kunde mycket av tidigare information kring hur avfallshanteringen går till granskas mer kritiskt och ett mer verklighetstroget resultat framföras. Det saknas ett fungerande system som är heltäckande för hela Bangalore, vilket gör att mycket avfall hamnar direkt på gator eller på övergivna tomter. Detta i sin tur ger upphov till dålig lukt för invånarna och en ohygienisk miljö. De insamlingssystem som finns att tillgå för allmänheten var i övergripande fall otillräckliga. Tre olika faktorer identifierades som hindrar att avfallshanteringen ska kunna fungera. Dessa var politik, den formella och informella sektorn, samt insamlingssystem av avfall. Ett stort hinder inom Bangalore är det bristande politiska intresset att få till en fungerande avfallshantering. Inga stora aktioner eller krafttag tas mot de växande mängder avfall som produceras. Inte heller sker en bra integration mellan de formella avfallsinsamlarna som utgörs av avfallstransporter och avfallsinsamlare versusinofficiella avfallsinsamlare. Då Bangalore saknar ett formellt insamlingssystem ges inte rätta förutsättningar för befolkningen att kunna gå någonstans med sitt avfall. Detta leder till en ökad okunskap om hur avfall bör sorteras för att kunna behandlas på ett lämpligt sätt där föredragsvis energi kan utvinnas. Ett tydligare insamlingssystem behövs om Bangalore ska kunna nå en hållbar utveckling och bromsa de eskalerande miljöproblem som de ställs inför. Någon form av behandling av avfall krävs för att minska mängden avfall som hamnar direkt på deponering. Genom att minska trycket på deponierna finns en potential för att få en hållbar stad. / India is a country that is growing economically while the problems with the waste andit´s treatment are still in the development phase. The study focuses on how the waste ishandled in the city of Bangalore. From a Swedish point of view the waste collection andtreatment have been investigated Bangalore and shortcomings identified. Suggestionsfor improvements are presented from the lack of the waste management and the focushas been on how Swedish solutions could be implemented in Bangalore. In Sweden the sorting of waste at a household level is managed from different fractionsin containers and therefore the waste has a higher degree of recyclability. Theprocessing steps that are providing energy are sufficient leading to very little wastebeing added to landfills. A constant work is done based on the waste hierarchy. InBangalore, the situation is the reverse and the waste collected mostly ends up inlandfills or unofficial dumping sites around the city. In Sweden, waste is handled by theformal sector, while Bangalore is largely dependent on an informal sector whereindividuals collect waste. A literature study has provided insight into the difficulties developing countries mayhave to face regarding waste management and the factors that come into play in theexecution of a functioning system. Within the project, an observational study was madein Bangalore for two weeks. Based on the observational study a lot of previousinformation on how waste is handled could be examined more critically and morerealistic conclusions drawn. The lack of a functioning system for waste collectionthroughout Bangalore results in a lot of waste ending up directly on the streets or onabandoned plots. This in turn gives rise to odors for residents and an unhygienicenvironment. The collection available to the public was in most cases insufficient. Three factors were identified that prevent the waste management from functioning.These were politics, the formal and informal sector, as well as the practical collectionof waste. A major obstacle in Bangalore is the lack of political interest of functioningwaste management. No major action is taken against the growing amounts of wasteproduced. A good integration between the formal waste collectors consisting of thetransport of waste and waste collectors versus informal waste collectors is missing.Bangalore also lacks formal collection systems and the people are not given the rightconditions to be able to go anywhere to get rid of their waste. This leads to increasedignorance about how waste should be sorted for processing appropriately and whereenergy can be recovered. A clearer collection is needed if Bangalore is to achieve sustainable development and tocurb the escalating environmental problems they face. Some form of waste treatment isneeded to reduce the pressure on the city landfill. By doing this there is a change for thecity to be sustainable and green.

Syftet med arbetet är dels att ge ökad kunskap om förskolebarns sorteringsstrategier och dels att undersöka betydelsen av pedagogens diskussion i arbetet med att utveckla barnens strategier. Undersökningen är en kvalitativ studie och bygger på intervjufrågor och videoobservationer. I studien ingick 12 barn indelade i fyra grupper med tre barn i varje grupp. I undersökningen observerades barnen när de genomförde två sorteringsuppgifter. Resultatet visade att barn använder strategierna likheter-skillnader, parbildning, storleksordning och klassificering när de sorterar. Resultatet visade också att pedagogens diskussion har betydelse för hur barnen utvecklar sorteringarna. Barnens förmåga att sortera utvecklas i samspel med andra men även individuellt när de lyssnar till, iakttar och imiterar varandra. Studien understryker pedagogens roll för barns fortsatta utveckling av matematisk förståelse.

<p>Syftet med arbetet är dels att ge ökad kunskap om förskolebarns sorteringsstrategier och dels att undersöka betydelsen av pedagogens diskussion i arbetet med att utveckla barnens strategier. Undersökningen är en kvalitativ studie och bygger på intervjufrågor och videoobservationer. I studien ingick 12 barn indelade i fyra grupper med tre barn i varje grupp. I undersökningen observerades barnen när de genomförde två sorteringsuppgifter. Resultatet visade att barn använder strategierna likheter-skillnader, parbildning, storleksordning och klassificering när de sorterar. Resultatet visade också att pedagogens diskussion har betydelse för hur barnen utvecklar sorteringarna. Barnens förmåga att sortera utvecklas i samspel med andra men även individuellt när de lyssnar till, iakttar och imiterar varandra. Studien understryker pedagogens roll för barns fortsatta utveckling av matematisk förståelse.</p>

Syftet med denna studie är att kartlägga flödet av returstål inom SMT för att identifiera eventuella problem samt, om så är fallet, presentera förbättringsförslag för att åtgärda dessa. Kartläggningen visade att ett fåtal produktionsenheter står för majoriteten av returstålet som uppstår inom SMT samt att det överlag föreligger brister i sorteringen. Felsorteringen medför kostnader i form av ökad hantering, minskat materialvärde samt problem vid smältningsprocessen i Stålverket. En av anledningarna till felsorteringen är avsaknaden av återkoppling i form av kostnader och sorteringskvalitet till varje produktionsenhet. Det har via kartläggningen framkommit att transportkostnaderna är låga relativt materialvärdet. Därför är det av vikt att returstålet transporteras till Råvarugården snabbt. Resultatet av denna studie är att returstålsflödet skulle bli effektivare genom förbättrad sortering snarare än genom minskade transportkostnader.

Abstrakt Med detta examensarbete ville vi undersöka hur barn i förskolan sorterar och klassificerar samt vilka matematiska begrepp de använder sig av. För att få svar på våra frågor har vi observerat och intervjuat barnen medan de fått ett av oss utvalt material att använda sig av. Vi valde att filma barnen under tiden de använde detta material på grund av att vi skulle kunna observera och intervjua barnen utan att störa dem i deras aktivitet. Resultatet vi fick fram visade att barnen på många sätt gjorde och tänkte lika i hur de sorterade och klassificerade men att de kunde uttrycka sig olika. Det barnen gjorde lika var att de sorterade nallarna i familjer och personifierade dem. De lekte med nallarna och skapade roller utifrån sina egna erfarenheter, exempelvis att nallarna skulle ha samling och åka tåg. Barnen uttryckte sig med lägesord och nallarnas position. Vissa barn kunde uttrycka sig med ett korrekt språk medan andra som ännu inte behärskar det hade egna benämningar. Något barn kunde förklara med egna ord vad sortering betyder, att “ställa i ordning”, medan de flesta inte kunde det.

Det är allmänt känt att stora mängder kemikalier används i textilindustrin och även om det är att föredra att återanvända och återvinna textil kommer oönskade kemikalier stanna kvar i det cirkulära kretsloppet. Vid sortering av textil behöver de varor med giftiga, miljö- och hälsofarliga ämnen sorteras bort och uteslutas ur kretsloppet. Det finns ännu ingen icke destruktiv portabel metod utvecklad för att skilja på textil med respektive utan farliga kemikalier. I det här arbetet har analysmetoderna Fourier transform infrarödspektroskopi (FTIR) och röntgenfluorescensdetektion (XRF) undersökts för möjlighet till användning i en sorteringsprocess. Testerna som utfördes var oförstörande tester, utan provberedning, på textila prover. Obehandlade samt färgade respektive fluorkarbonbelagda prover testades. I analyserna av testresultaten jämförs de behandlade proverna med de obehandlade. De testade proverna har också matchats mot två olika befintliga generella materialbibliotek, för att identifiera provets materialinnehåll. Ett materialbibliotek uppfördes med alla de textila material som testats. Mot detta bibliotek matchades ett antal använda klädesplagg med syfte att undersöka potentialen för ett textilanpassat materialbibliotek. FTIR-tester utfördes på ett stationärt instrument medan det för XRF användes ett portabelt instrument, dock finns båda teknikerna att tillgå som handhållna, portabla instrument. Testresultaten visar att XRF inte kan detektera textila fibrer men kan detektera kemikalier innehållande vissa tyngre grundämnen. Däremot gick det inte i testerna att indikera svavelinnehåll i ullproverna, vilket hade förväntats på förhand. Testerna med FTIR visade att det går att skilja på de vanligaste fibrerna inom fiberklasserna cellulosa, protein och syntet; bomull, ull och polyester. Däremot går det inte att skilja olika cellulosafibrer från varandra, vilket även inkluderar regenererade fibrer. Polyamid och polyester är mycket olika och går att skilja åt, dock är polyamid svår att skilja från silke och ull då deras kemiska struktur är mycket lika varandra. I undersökningarna gick det inte att se någon skillnad mellan de färgade proverna och deras respektive referensprov, inte heller gick det att skilja det fluorkarbonbelagda provet från ett obelagt. Matchningarna av de använda kläderna mot det textila materialbiblioteket visade goda resultat då majoriteten av plaggen matchades mot önskat material.

I denna undersökning har jag genomfört tre olika övningar i matematik i naturen med några förskolebarn i åldern fyra år för att ta reda på deras kunskap i räkning, jämförelseord och sortering. Mitt syfte var att se hur utvecklad barnens kunskap var i de av Gelman och Gallistels principer som övningen innehöll. Resultatet visade att barnen hade goda kunskaper i de övningar som utfördes. Den metod jag använde var att gå ut i skogen till en välbekant plats. Där fick barnen genomföra övningarna med hjälp av kottar, stenar, pinnar och löv.  Den erferanhet jag gjorde var att jag fick se att barnens kunskaper bland annt kunde visas med hjälp av deras sinnen och genom lek.

Essän är en novell som beskriver en ung kvinna och hennes vänskap med en äldre kvinna och deras gemensamma ensamhet och relation till staden Helsingfors och att leva som en språklig minoritet. Den tar också upp relationen mellan människor och insekter samt människors relation till arkitektur och platser. En del av handlingen står i dialog med finlandssvensk litteratur och konst. / [I examensarbetet ingår utställningen "och ibland gräsen sten och ord":] Utställningen bestod av tre verk: Jag tänke på en grej 1900-1999: Digitalt bildspel med 1000 fotografier av dödsårtal från gravstenar. Bildspelet räknade upp från 1900 till 1999 i 10-sekundersintervaller och började sedan om med ett nytt 1900-tal. Totalt 10 olika 1900-tal. De kursiva orden: Dikter från dödsannonser från ett år i Dagens nyheter nålade på en anslagstavla i linneväv, 200x120 cm. I ljust minne bevarad: Symboler från dödsannonser i Dagens nyheter sorterade efter motivkategDigital projektion, tidningsurklipp, anslagstavla, nålar, byrå, plastaskarori och placerade i askar ovanpå en liten byrå. Material: Digital projektion, tidningsurklipp, anslagstavla, nålar, byrå, plastaskar Teknik: Fotografi/Digitalt bildspel, kollage, installation Mått/längd på film/video: 166 minuter, 200x120cm, 60x40x30 cm