Studien syftade till att belysa hur ungdomar med missbruksproblem i efterhand värderar en behandlingsinsats samt vilka betydelsefulla förändringar som de uppfattar har skett. Studien har utgått från ungdomarnas egna utsagor med hjälp av UngDOK och dess uppföljningsformulär. Studien har sin grund i mixed methods, vilket innebär inslag av både kvalitativ och kvantitativ forskningsansats. Den teori som användes för att analysera resultatet var The Common Factors Theory. Resultatet visade att gemensamma faktorer såsom den terapeutiska alliansen mellan behandlare och ungdom samt den professionellas acceptans och empati var viktiga aspekter för ungdomarna under behandlingskontakten. När det gäller betydelsefulla förändringar var faktorer utanför behandling mest betydelsefullt för tillfrågade ungdomar. Dessa förändringar handlade om att ungdomarna har lyckats med att återuppbygga relationer till sin familj och vänner samt att de har träffat en ny partner eller att de har lyckats fullfölja sina studier och skaffat en meningsfull sysselsättning.

Hästunderstödda insatser (HUI) är ett komplement till traditionella behandlingsmetoder inom det psykosociala fältet. HUI inkluderar både fysiska och psykiska moment. Syftet med arbetet är att belysa de professionellas uppfattningar om vilka faktorer i hästunderstödda insatser som anses vara verksamma och de professionellas erfarenheter av vilka målgrupper som insatserna är lämpade för. Resultatet grundar sig i en kvalitativ intervjustudie där två uppdragsgivare och tre uppdragstagare deltagit. Intervjuerna har analyserats och sammanfattats i teman efter olika faktorer och dess påverkan på ungdomarna. Det framkommer i arbetets resultat att det finns olika verksamma faktorer och dessa anses ha en positiv påverkan på ungdomarna. Vi fann även flera nya resultat som visar på de professionella upplever att ungdomarna blir motiverade och känner en positiv känsla när de ser ett direkt resultat av sitt arbete. Vidare kan HUI ge ungdomarna en chans till identitetsutveckling där de utvecklar en identitet kring hästarbetet samt kan de få en förståelse för verksamheten runt hästarna. Resultatet visar även att miljön i ett behandlingsarbete kan vara en bidragande faktor. Slutligen framkom det även att socialtjänstens förståelse kring behandlingsmetoden skulle kunna vara en utomterapeutisk faktor på samhällsnivå som påverkar ungdomarnas förändring.