Bakgrund: Föräldraskapet inkluderar fysiska och mentala utmaningar, vilket kan vara påfrestande för båda föräldrarna. Då peripartum depression (PPD) drabbar modern kan både föräldraskapet och upplevelsen av att vara förälder påverkas negativt. Faderns upplevelser av situationen då modern drabbas av PPD innebär ofta ett lidande även för honom, vilket är ett perspektiv som länge försummats. Syfte: Att beskriva fäders erfarenheter av föräldraskapet då modern drabbats av peripartum depression. Metod: En litteraturstudie innehållandes tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ metod, utvalda genom systematiska sökningar i flera databaser. Analysen utfördes med en kvalitativ analysmodell, där jämförelser av likheter och skillnader genererade teman och subteman. Resultat: Fäderna påverkades främst av partnerns PPD genom att de upplevde utmaningar i faderskapet och behovet av stöd från samhället efterfrågades. Följande teman och subteman identifierades, (1) Utmaningar i faderskapet, subteman: Effekten av att inte vara förberedd, PPDs påverkan på familjelivet och Möjligheter till anknytning. (2) Samhällets inverkan, subteman: Stödbarriärer - Hinder att övervinna förnödvändigt stöd och Behovet av stöd och resurser. Konklusion: Ett begrepp genomsyrade studiens samtliga teman; barriärer. Fäder stötte på flera hinder som motverkade ambitionen att vara den fadersfigur de ville vara. Dessa barriärer har formats utifrån samhälleliga normer samtur ett vårdsystem som påvisar brister gällande kunskap och förståelse för PPDs inverkan på familjelivet, samt inkludering av fadern, den bortglömda föräldern. / Background: Parenting includes physical and mental challenges, which can be stressful for both parents. As peripartum depression (PPD) affects the mother, both parenting and the experience of being a parent can be negatively affected. The fathers’ experiences of the situation when the mother suffers from PPD often mean suffering even for him, which is a perspective that has long been neglected. Aim: To describe fathers' experiences of parenthood when the mother suffered from peripartum depression. Method: A literature study involving ten scientific articles of qualitative method, selected through systematic searches in several databases. Analysis was carried out using a qualitative analysis model where comparisons of similarities and differences generated themes and sub themes. Result: Fathers were primarily affected by their partner’s PPD by experiencing challenges in paternity and the need for support from society was highlighted. Following themes and sub themes were identified, (1) Challenges in paternity, sub themes: The impact of not being prepared, PPD´s impact on family life and Opportunities for Attachment (2) Societal impact, sub themes: Support barriers – Obstacles to overcome for necessary support and The need for support and resources. Conclusion: A concept permeated all the themes of the study; Barriers. Fathers encountered several obstacles that thwarted the ambition to be the father figure they wanted to be. These barriers have been constructed by societal norms as well as from a care system that demonstrates a lack of knowledge and understanding of PPD's impact on family life and the inclusion of the father, the forgotten parent.

Lindén.S. En handikappad familj? – en studie om den psykosociala situationen för föräldrar med funktionshindrade barn. Examensarbete i folkhälsovetenskap 20 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, 2005Tidigare studier som gjorts på den gruppen pekar mot att föräldrarnas situation är jobbig och ansträngd. Dessvärre är det så att det inte finns något samlat material om den här gruppen trots att de utgör en ganska stor andel av Sveriges befolkning. Föräldrarnas hälsotillstånd har på något vis hamnat i bakgrunden. Syftet med den här studien har varit att kartlägga hur den psykosociala situationen ser ut för dessa föräldrar, om deras sjukskrivningsnivå har påverkats samt i vilken utsträckning föräldrarna delar på ansvaret för barnen. Jag har haft två frågeställningar som utgångspunkt för arbetet:- Hur upplever föräldrarna till funktionshindrade barn sitt psykosociala förhållande?- Hur hanterar de sin situation?Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie med hermeneutisk ansats. Teorierna som använts är Aaron Antonovskys KASAM-teori och Robert A. Karaseks Krav/kontrollteori. Det visade sig att de farhågor man kunde skönja från andra studier lite grann kom på skam. Mina informanter var samtliga svenskar, hade bra utbildning och bra inkomst samt levde i socialt stabila miljöer. Visst fanns det problem det kan man inte komma ifrån. Det var oftast mammorna i familjerna som hade det övergripande ansvaret för barnen och det var oftast de som gick ner i arbetstid och lön för att hinna med allt de som behövde hinnas med när man har ett funktionshindrat barn. Deltagarnas hälsa kan man beteckna som god vilket till stor del kan förklaras av att de omgavs av en social trygghet. / Lindén.S. A handicapped family? – a study on the psychosocial situation for parents with disabled children. Master’s thesis in public health 20credits. Malmoe University, Sweden: School of Health and Society, 2005Former studies that have been done on this group show that parent’s situation can be hard and difficult. Unfortunately there are no assembled facts about this group despite they constitute a relatively large proportion on the Swedish population. The parent’s health situation is never really seen and has somehow ended up in the background. The purpose with this study have been to find out how the psychosocial situation are for this kind of parents, if there are sick-listed more than other and in what extent parents share the responsibility for their children. I have had two questions of issue for this survey:- How do these parents experience their psychosocial circumstances?- How do they handle their situation?This survey is a qualitative interview study based on Aaron Antonovskys SOC-theory and Robert A. Karaseks Demand/Control theory. The study show that presentiment from other studies not really come true. The participants were all Swedes; has good education and finance, and they all lives in solid social environments. The do of course has some problem to deal with that is something you can not get away from. Mostly it was the mothers who had the overall responsibility for the children. It was also most of the mothers who cuts work time and salary for manage to do all the things that comes with a disabled child in the family. The participant’s health can be described as good which mostly can be explained on the facts that they lived with social security around them.

Enhetschefer är benämningen på den yrkesverksamma grupp som ansvarar för verksamheter som drivs enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. De befinner sig i en politiskt styrd organisation med socialnämnden som uppdragsgivare. Enhetschefer är identifierade som en yrkesverksam grupp med hög arbetsbelastning och högre risk att utsättas för stress, i jämförelse med andra yrkesgrupper i ledande position. Syftet med studien är att undersöka hur olika stressfaktorer bidrar till upplevelsen av arbetsrelaterad stress hos enhetschefer inom kommunal äldre- och funktionshinderomsorg. Metodvalet är en kvantitativ enkätundersökning med syfte i att nå ut till fler personer och på så sätt få en bred överblick av enhetschefernas arbetssituation. Studien har genomförts i en medelstor svensk kommun där samtliga enhetschefer inom kommunal äldre- och funktionshinderomsorg valts ut. Av resultatet framkommer att de faktorer som i störst utsträckning bidrar till upplevd arbetsrelaterad stress, är för hög arbetsbelastning i förhållande till arbetstiden samt  bristande möjlighet att uppfylla önskemål från brukare. / Middle managers is the name of the professional group who is responsible for institutions that are run by the Social Service Act and Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional impairments. They work in a politically controlled organization with the municipal social welfare committee as the outsourcer. Middle managers are identified as a profession with a high workload and a higher risk of being exposed to stress, in comparison with other occupational groups with a leading position. The aim of the study is to examine how various stressors contribute to work-related stress. The method is a quantitative survey with the aim of reaching out to more people and to get a larger overview of the middle managers work situation. The study has been carried out in a medium-sized Swedish municipality, where all middle managers in municipal elderly and disability care were selected. The result shows that the stressors that contribute most to work-related stress are the high workload in relation to working time and a lack of opportunity to fulfill the client’s wishes.