Bakgrund: Majoriteten av sjuksköterskestudenter upplever sig själv som stressade under VFU, vilket kan leda till försämrad akademisk prestation, depression och försämrad omvårdnad. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskestudenters stress under VFU. Metod: En litteraturstudie utförd av tolv vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Artiklarna var inhämtade från databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och sedan sammanställdes artiklarnas resultat utifrån de stressfaktorerna som angavs som mest stressande.Resultat: Flera olika stressfaktorer påverkar sjuksköterskestudenters stress under VFU. Totalt har fem huvudkategorier av stressfaktorer som varit vanligast förekommande identifierats: studentens kompetens och att inte känna sig tillräckligt kunnig; möta och ta hand om patienten; personal och lärare; könstillhörighet; skolår och erfarenhet. Konklusion: Faktorerna som påverkar stress hos sjuksköterskestudenter är flera och varierar mycket i olika studier. Några stressfaktorer var återkommande i alla studier. Lärosäten samt kliniska verksamheter skulle kunna dra nytta av tillgänglig forskning för att förbättra sjuksköterskestudenters stressupplevelse under VFU. / Background: The majority of nursing students perceive themselves as stressed during their clinical placements, which can lead to decreased academic performance, depression and worsened patient care. Aim: The aim of the literature review was to describe factors influencing nursing students stress during clinical placements. Method: A literature review based on twelve scientific articles with quantitative method gathered from the CINAHL, PubMed and PsycINFO databases. The articles quality was examined and the articles findings were compiled based on the stress factors who were the most stressful.Results: Many different stress factors influences nursing students stress during clinical placements. A total of five main stress factor categories that were the most frequently occurring have been identified: students competence and not feeling good enough; meeting and caring for the patient; personal and teachers; gender; school year and experience. Conclusion: Factors influencing stress in nursing students are many and vary a lot in different studies. Some stress factors were reoccurring in all studies. Schools and clinical wards could benefit from available research to better improve nursing students stress experiences during clinical placements.

Background: Work-related stress has been recognized as a challenge and can lead to emotional, physical and psychological effects. Healthcare professionals are often exposed to work-related stress and newly trained radiographers are no exception. Purpose: The purpose of the study was to describe how newly graduated radiographers in a hospital perceive stress in the workplace. The study aims to identify factors that affect the newly trained radiographer stress and to find factors that can help reduce their stress levels. Method: The study was conducted through a qualitative method in the form of interviews with ten newly trained radiographers in different radiology departments at the hospital   Results: Newly trained radiographers experience a number of work-related stressors and the stressors differ depending on the modality in which they work. The results highlight stress factors that affect newly trained radiographers at the beginning of employment. The most prominent stressors were related to lack of experience and personal, high workload and colleagues leading to various symptoms such as fatigue, headaches and stomach problems. This could be facilitated by good training, work alongside and support from their experience colleagues, more support and hiring more staff.   Conclusion: Newly graduated radiographers can be affected by stress in different ways. Lack of experience and personal, high workload and colleagues were the biggest factors that influenced newly graduated radiographers. This could be facilitated with the help of good training, double staff, more support and hiring more staff.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor bidrar till hög andel sjukskrivningar. Inom akutsjukvården så är arbetstempot ofta högre än inom andra delar av sjukvården och omsättningen av patienter är stor. Sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvården är mer utsatta för stress. För att hantera stress så kan copingstrategier användas. Syfte: Syftet är att ta reda på vilka stressfaktorer som påverkar sjuksköterskans hälsa inom akutsjukvården, samt vilka copingstrategier som kan användas för att hantera dessa. Metod: Litteraturöversikt med tolv kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar som berör sjuksköterskan inom akutsjukvården, arbetsrelaterade stressfaktorer samt copingstrategier. Resultat: Det finns ett antal arbetsrelaterade stressfaktorer som bidrar till ohälsa och lidande för sjuksköterskan inom akutsjukvården. Copingstrategier som stöttning av kollegor, avlastande samtal, genomgång av verksamheten och mindfulness, bidrar till att den arbetsrelaterade stressen blir hanterbar och att hälsa uppnås Slutsats: Stressfaktorer som brist på sjuksköterskor, dödsfall eller sexuella övergrepp på barn, våld och hot från patienter och anhöriga, samt brister i arbetsmiljön bidrar till arbetsrelaterad stress. Copingstrategier kan hjälpa att motverka den stress som uppstår. Men för att copingstrategier ska fungera så är det viktigt att använda sig av de strategier som finns och att tid samt möjlighet finns på arbetsplatsen att utföra dessa. / ABSTRACT: Background: Work related stress among nurses contributes to a high percentage of sick leave. The work pace is often higher in the emergency care than in other work areas and the amount of people passing thru is high. Nurses working in emergency care are more exposed to stress. Coping strategies can be used to handle stress. Purpose: The purpose is to find out which stressors that has an impact on nurses health in the emergency care and which coping strategies that can be helpful to handle the stress. Method: Literature review of twelve qualitative and quantitative scientific articles regarding the nurse in emergency care, workrelated stressors and coping strategies. Results: Work-related stressors contributes to illness and suffering for the nurse in emergency care. Coping strategies like support from colleagues, debriefing, review of the workplace, and mindfulness contributes to that work-related stress is manageable and that health is achieved. Conclusion: Stressors such as lack of nurses, death or sexual abuse of children, violence and threats from patients and families, as well as deficiencies in the work environment contributes to work-related stress. Coping strategies may help to prevent work-related stress. But for coping strategies to work it is important to use the existing strategies and that time and opportunity are available at work to perform these.

Syfte: Studien syftar till att få fördjupad förståelse för hur stressfaktorer kan påverka individens innovativa beteende positivt. Metod: Studien tillämpar en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Totalt genomfördes elva intervjuer på Volvo Group Trucks Technology samt en intervju och ett kompletterande samtal med två tidigare anställda. Intervjusvaren har analyserats med tematisk analys Resultat & slutsats: Nio stressfaktorer identifierades vilka skapar stress; krav, tidspress, kontroll, support, roll, kultur, riskvilja, sociala medier och mål. Studien identifierade också fem påverkansfaktorer som kan påverka utvecklingen av positiv stress; personlighet, problemlösande, självledarskap, erfarenhet och motivation. Stressfaktorer i kombination med påverkansfaktorer kan bidra till positiv stress hos individen och leda till ökat innovativt beteende. Förslag till fortsatt forskning: Studien efterfrågar mer kvalitativ forskning på stressfaktorer och innovativt beteende. Stress- och påverkansfaktorer som identifierades i studien bör undersökas vidare. Framtida studier bör även undersöka stressfaktorer i relation till innovationsbeteendets alla tre faser. Framtida studier bör också inkludera fler kvinnor och vidare forskning på hur organisationer kan organisera för innovation. Uppsatsens bidrag: Studiens främsta bidrag är Modell 2: Stressors Innovative Development, som visar hur stressfaktorer inverkar på innovativt beteende. Modellen ger stöd till ledare som önskar öka anställdas innovativa beteende, för att öka företagets konkurrenskraft. Modellen ger kunskap om vikten av de personliga förmågorna för att positiv stress ska utvecklas, och påverka det innovativa beteendet positivt. / Aim: This study aims to provide a deeper understanding of how stressors affect the individual innovative behavior positively. Method: The study applies a qualitative approach with semi structured interviews. In total, eleven interviews were conducted within Volvo Group Trucks Technology and one interview and a complementary conversation with two former employees were carried out. Interview responses have been analyzed with thematic analysis. Result & Conclusions: Nine stress creating stressors were identified; demands, time pressure, control, support, roll, culture, risk appetite, distraction and goals. The study also identified five individual capabilities, which are termed as influencing factors; personality, problem solving, personal responsibility, experience, motivation. The study finds that stress can lead to increased innovative behavior when stressors are combined with influence factors contributing to positive stress in the individual. Suggestions for future research: To further increase the understanding of stressors and innovative behavior, more qualitative research within this field is necessary. Stressors and influencing factors, being identified in this study, should be studied in more detail. Future research should aim to study innovative behavior and stress for all three phases of Innovative Behavior. Further studies within this field should also include more women and research on how organizations can organize for innovation. Contribution of the thesis: The study's main contribution is the Model 2: Stressors ID, which shows how stressors affect innovative behavior. The model provides support for leaders who wish to enhance employees' innovative behavior to increase the company's competitiveness. The model provides knowledge about the importance of personal capabilities in order for positive stress to evolve and influence the innovative behavior positively.

Bakgrund : Att arbeta som sjuksköterska ses idag som ett stressigt yrke där sjuksköterskor möter arbetsrelaterade stressfaktorer i det dagliga arbetet. Trots att arbetskraven har ökat ska sjuksköterskan kunna genomföra en god omvårdnad och ha kunskap inom flertal områden. Det är betydelsefullt att belysa vilka stressfaktorer som påverkar sjuksköterskans arbete för att kunna ge en god och säker vård och för att minska stressen hos sjuksköterskor. Syfte: Syftet var att beskriva arbetsrelaterade stress faktorer hos sjuksköterskor. Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjälp av kvantitativa och kvalitativa artiklar, femton artiklar inkluderades. Resultat: Arbetsrelaterade stressfaktorer hos sjuksköterskor identifierades såsom hög arbetsbelastning, samarbetsproblem och konflikter samt emotionella stressfaktorer vilket påverkade sjuksköterskans omvårdnadsarbete negativt. Slutsats: Det är viktigt att belysa arbetsrelaterade stressfaktorer för att förebygga stress på arbetet och för att ge sjuksköterskor en bättre arbetsmiljö vilket i sin tur leder till patientsäker vård. / Background: Working as a nurse is a stressful job today, where nurses meet work-related stress factors in their daily work. Regardless of the fact that work requirements have increased, the nurse must be able to carry out good care and have knowledge in several areas. It is important to highlight which stress factors affect the nurse's work in order to provide good and safe care and to reduce the stress of nurses. Purpose: The purpose was to describe work-related stress factors in nurses. Method: A literature study was conducted using quantitative and qualitative articles, fifteen articles were included. Results: Work-related stress factors in nurses were identified as high workloads, collaborative problems and conflicts, and emotional stressors, which negatively affected the nurse's nursing work. Conclusion: It is important to highlight work-related stress factors to prevent stress at work and to give nurses a better working environment.

Students’ experience of stress is generally considered to be an isolated problem, caused by school work. Students’ experience of stress at school can also be affected by exterior influences. This research aims to discover what factors Swedish students, age 13 – 16, experience as stressful. It also aims to describe how students believe this stress can be reduced. This project originated from a request from a secondary school. A questionnaire was used to map the different stress factors. Interviews enabled greater understanding of these factors and what students themselves believe can reduce the stress. The gathered material was interpreted in several steps by the use of ad hoc methods. The result shows that half of the students experience stress every week. The main causes are lack of time and demands. They lack “free time”, which enables the body to recover from the stress. The students desire management, including guidance from parents concerning prioritising and setting limits. The school should help the students to develop study techniques. The stress is caused by a feeling of not being able to live up to and deal with own and exterior demands. It can be reduced by planning (enabling “free time”), influence (co-operation), personal development (improvement of self-esteem and identity) and management (guidance, limitations, acceptance and development). / Elevers upplevda stress i skolan ses ofta som ett isolerat problem som framkallas och påverkas under skoltid. Upplevelser av stress i skolan kan även bero på andra faktorer som elever påverkas av utanför skoltid. Studien syftar till att kartlägga olika faktorer som elever i årskurs 7-9 upplever som stressande och hur de tror att stressen kan reduceras. Detta arbete har utgått från en frågeställning som framförts av en skola. En enkät användes för att kartlägga olika stressfaktorer. Intervjuer gav djupare förståelse för de olika stressfaktorerna och hur eleverna tror att den upplevda stressen kan reduceras. Det insamlade materialet tolkades i flera steg med ad hoc-metoder. Resultatet visar att hälften av eleverna känner sig stressade varje vecka. Elevernas största stressfaktorer är tidsbrist och krav. De saknar ”fri tid”, som ger kroppen återhämtning från stress. Eleverna efterlyser ledarskap, hjälp från föräldrar att prioritera och sätta gränser samt att skolan ska utveckla elevernas studietekniker. Stressen orsakas av en känsla att inte kunna leva upp till och hantera egna och omvärldens krav. Reducering av stressen kan ske genom planering (skapande av ”fri tid”), inflytande (samplanering), personlig utveckling (stärkt självkänsla och identitet) och ledarskap (ledning, gränssättning, acceptans och utveckling).

<p>Students’ experience of stress is generally considered to be an isolated problem, caused by school work. Students’ experience of stress at school can also be affected by exterior influences.</p><p>This research aims to discover what factors Swedish students, age 13 – 16, experience as stressful. It also aims to describe how students believe this stress can be reduced. This project originated from a request from a secondary school. A questionnaire was used to map the different stress factors. Interviews enabled greater understanding of these factors and what students themselves believe can reduce the stress. The gathered material was interpreted in several steps by the use of ad hoc methods.</p><p>The result shows that half of the students experience stress every week. The main causes are lack of time and demands. They lack “free time”, which enables the body to recover from the stress. The students desire management, including guidance from parents concerning prioritising and setting limits. The school should help the students to develop study techniques. The stress is caused by a feeling of not being able to live up to and deal with own and exterior demands. It can be reduced by planning (enabling “free time”), influence (co-operation), personal development (improvement of self-esteem and identity) and management (guidance, limitations, acceptance and development).</p> / <p>Elevers upplevda stress i skolan ses ofta som ett isolerat problem som framkallas och påverkas under skoltid. Upplevelser av stress i skolan kan även bero på andra faktorer som elever påverkas av utanför skoltid.</p><p>Studien syftar till att kartlägga olika faktorer som elever i årskurs 7-9 upplever som stressande och hur de tror att stressen kan reduceras. Detta arbete har utgått från en frågeställning som framförts av en skola. En enkät användes för att kartlägga olika stressfaktorer. Intervjuer gav djupare förståelse för de olika stressfaktorerna och hur eleverna tror att den upplevda stressen kan reduceras. Det insamlade materialet tolkades i flera steg med ad hoc-metoder.</p><p>Resultatet visar att hälften av eleverna känner sig stressade varje vecka. Elevernas största stressfaktorer är tidsbrist och krav. De saknar ”fri tid”, som ger kroppen återhämtning från stress. Eleverna efterlyser ledarskap, hjälp från föräldrar att prioritera och sätta gränser samt att skolan ska utveckla elevernas studietekniker. Stressen orsakas av en känsla att inte kunna leva upp till och hantera egna och omvärldens krav. Reducering av stressen kan ske genom planering (skapande av ”fri tid”), inflytande (samplanering), personlig utveckling (stärkt självkänsla och identitet) och ledarskap (ledning, gränssättning, acceptans och utveckling).</p>

Undersökningsgruppen består av fem patienter som behandlas för bipolära tillstånd. Syftet med studien är att kartlägga konceptualiseringens betydelse för att förhindra återfall i depressiva och maniska episoder utifrån följande begrepp: tidiga symtom, olika sårbarhets- och stressfaktorer, tanke- och beteendemönster samt copingstrategier. Undersökningen har skett vid två tillfällen med två till tre veckors mellanrum. Som stöd vid den första intervjun användes semistrukturerat frågebatteri med avsikt att kartlägga patientens livshistoria, symtombild, stressfyllda livshändelser och om det finns särskilda sådana som har haft en direkt betydelse för försämring, antingen åt det depressiva eller maniska hållet, och om återkommande händelser inverkar negativt på patientens sätt att hantera sin sjukdom. Vid den andra intervjun har individuella frågor ställts för att be om förtydliganden och kompletterande uppgifter.   Av resultatet framgår att avsaknad av konceptualisering ökar risken för återfall vid bipolär sjukdom. Det finns ett positivt samband mellan en individualiserad kartläggning av symtom, utlösande händelser inklusive stress och övertygelser och möjligheten att som patient själv kunna kontrollera och hantera sin sjukdom. Det finns också ett positivt samband mellan god insikt om hur symtom och utlösande händelser samverkar med de tanke- och beteendemönster som patienten har utvecklat och användande av bra strategier i syfte att lindra, hämma eller skjuta upp depressiva och maniska perioder. Ett negativt samband redovisas mellan begränsad insikt om hur symtom och utlösande händelser samverkar med tanke- och beteendemönster som hon utvecklat och användande av dåliga strategier.   Vidare framgår att patienterna genom erfarenhet har lärt sig att identifiera tidiga tecken på depression och mani. De har också god insikt om hur negativa livshändelser och inte sällan samtidigt förekommande stress på arbetet och privat är utlösande faktorer vid episoderna. Däremot saknas en motsvarande insikt om hur även positiva händelser med eller utan avbrott i den dagliga rytmen och personliga ageranden också kan vara den utlösande orsaken till insjuknanden. Av den modell för konceptualisering som redovisas i denna studie framkommer att för att kunna förebygga återfall bör den innefatta en förklaring av vilken form av stress som patienten är särskild sårbar för genom att klargöra sambandet mellan a) tidiga symtom särskiljt från senare depressiva och maniska symtom, b) livshändelser och olika former av stress som är utlösande orsaker till de affektiva episoderna, c) dysfunktionella tanke- och beteendemönster vars teman är ständigt närvarande i de stressfyllda livshändelserna och vid olika former av stress samt d) strategier med vilka man kan förebygga återfall.   Nyckelbegrepp: bipolära tillstånd, depressiva och maniska perioder, kognitiv konceptualisering, tidiga symtom, sårbarhets- och stressfaktorer, dysfunktionella tanke- och beteendemönster samt copingstrategier.

I barnmorskans kompetensområde ingår att främja tidig amningsstart och ge amningsstöd under barnets första vakenhetsperiod strax efter födelsen. Det finns evidens för att tidig amningsstart leder till helamning under en längre tidsperiod. Det är därför viktigt att den första amningen sker inom 120 minuter efter barnets födelse. Förlossningsbarnmorskans stöd i samband med den första amningen har stor betydelse för att detta ska möjliggöras. I föreliggande studie beskrivs en rad faktorer som både stör och främjar den tidiga amningsstarten. Barnmorskor har enligt sin kompetensbeskrivning samt direktiv från WHO och UNICEF ett tydligt ansvar att främja amning inom denna tidsram. Syftet med denna studie är att beskriva förlossningsbarnmorskans stödjande roll i samband med amning inom 120 minuter efter födelsen och identifiera de faktorer som upplevs påverka stödet. Sammanlagt 81 förlossningsbarnmorskor har deltagit i denna enkätstudie som analyserades med en kombinerad kvalitativ och kvantitativ metod. I resultatet framkom att förlossningsbarnmorskor prioriterar ett närvarande och informativt amningsstöd. De involverar partnern och eftersträvar att genom närvaro och dialog vara ett stödjande och stärkande stöd. Stort fokus läggs på främjandet av barnets naturliga amningsbeteende. Barnmorskorna uppmuntrar föräldrarna att vara närvarande och observanta på barnets signaler. Så långt det går undviks störande vårdrutiner och ett handgripligt amningsstöd.  Det mest framträdande i resultatet är att den pressade arbetssituationen inom förlossningsvården tvingar barnmorskor att välja mellan ett handgripligt amningsstöd eller ett uteblivet stöd. Denna resursbrist och stressiga arbetsmiljö leder i sin tur till uppgivenhet hos barnmorskor. Resultaten i denna studie föranleder diskussion kring resursbristens negativa effekter på amning ur ett långtidsperspektiv. Effekterna av en senarelagd amningsstart, ett uteblivet amningsstöd och negativ första amningsupplevelse är troligen en sjunkande amningsfrekvens. Teoretiskt sett är den rådande resursbristen inom svensk förlossningsvård ett direkt hot mot folkhälsan då en eventuell sjunkande amningsfrekvens skulle bidra till en fortsatt ökning av olika metabola sjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar och cancer.

Stress är ett ökande tillståndvilket bidrar till fler sjukskrivningar inom sjuksköterskeyrket. För att göra organisationer mer medvetna om sjuksköterskors aktuella situation är det av vikt att belysa deras upplevelser av stress på arbetet. Syftet var att beskriva faktorer vilkabidrar till att sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress. Studien är utförd som en litteraturstudie. Fem rubriker framkomi resultatet vilka var: Stressfaktorer vilka påverkar det patientnära arbetet och patientsäkerheten, stressfaktorer vilka påverkar sjuksköterskors profession och privatliv, stressfaktorer i den kollegiala miljön, fysisk och psykisk påverkan av arbetsrelaterad stress och organisatoriska orsaker till stressfaktorer. Det sjuksköterskor upplever som stressande är brist på stöd, tidsbrist, minskad kontroll över sin arbetssituation, avbrott i arbetet och hög arbetsbelastning. De här faktorerna har en bidragande del till varför sjuksköterskor upplever sig utmattade. Utmattning är en orsak till varför sjuksköterskor blir sjukskrivna. Det är av betydelse att sjuksköterskor får utbildning inom stresshantering. Det är även viktigt att det forskas mer inom området för att få reda på varför sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress och vad det finns för åtgärder. Det behövs även ett bättre samarbete mellan ledning och sjuksköterskor för att minska de arbetsrelaterade stressfaktorerna. Det behövs även ett bättre samarbete och mer stödmellan ledning och sjuksköterskor för att minska de arbetsrelaterade stressfaktorerna.