The study aims to describe, compare, and analyze how managers and basic staff in disability care reflects on education and competence in the organization and from an organizational context explain how the professionalization efforts can be understood at different levels of disability care. Highlighting these questions can stimulate discussion within this field when it comes to the evaluation of competence and skills of staff working with people with various disabilities, which is also sought after in society even more today. The study is qualitative and the result is based on five semi-structured interviews with managers and basic staff in disability care. The interview questions were categorized according to the concepts that are central in this essay: competence, training, professionalism and organization. The results show that there is some doubt about what a higher competence of personnel in direct contact with the users would mean. Among the basic staff uncertainty seems to be highest. Three different ways of relating to education and competence issues in the organization emerges: advocates of formal knowledge, advocate of practical knowledge and advocate of dialectical knowledge. The study shows some differences among managers and basic staffs attitude where basic staff seem to evaluate the practical knowledge, or dialectical, to a greater extent, while the managers seem to appreciate the theoretical knowledge to a greater extent.

Organizations are becoming increasingly challenged in terms of increasing competition and workers' demands on their workplace. The demands are, among other things, that employees seek organizations with similar values ​​as themselves, and that the flexibility of working conditions is an increasingly important part of the labour market and this puts demands on organizations. Over the last few years, it has been found that staff is an organization's most valuable resource, and this should be focused on more, one way of appreciating its staff is through competence development. Competence development can be seen as a reward and can act both as a contributing factor to the sense of appreciation of employees and also benefits the productivity and efficiency of the business. Engagement has a major influence on the results of competence development and this relationship is the focus of this essay. This essay is completed with a qualitative method and eight semi-structured interviews have been conducted. The purpose of the paper is to investigate the relationship between competence development and engagement in a municipal activity. The selection consists of eight first-line managers in disability care, which are employed in the same municipality and work in the same working group. The result has been analysed using qualitative content analysis, previous research and theories related to engagement and competence development. The result shows three factors that are of the greatest importance in the influence of the participants' degree of engagement and these are, surroundings, appreciation and flexibility. The result could be interpreted as the organization is having development potential within what could be focused on according to this result is to chart the participants' basic internal engagement and to adapt it to what kind of skills development is offered that the results of the education should be as good as possible. These factors are consistent with previous research but also indicate new approaches. The analysis aroused a curiosity about gender and it would therefore be interesting to approach the area in perspective about gender in further research. / Organisationer får i dagsläget allt högre krav på sig i och med den ökande konkurrensen och arbetstagarens krav på sin arbetsplats. Kraven ligger bland annat i att arbetstagare söker sig till organisationer med liknande värderingar som dem själva samt att flexibiliteten kring arbetsförhållanden är en allt större del av arbetsmarknaden som inger krav på organisationer och arbetstagare.Det har de senaste åren ofta konstaterats att personalen är en organisations viktigaste resurs och detta bör fokuseras på mer, ett sätt att värdera sin personal är genom kompetensutveckling. Kompetensutvecklingen kan ses som en belöning och kan fungera både som en bidragande faktor till känslan avuppskattning hos de anställda och gynnar även verksamhetens produktivitet och effektivitet. Engagemang har stor påverkan på hur kompetensutvecklingen resulterar och denna relation står ifokus i denna uppsats. Denna uppsats är genomförd med en kvalitativ metod och åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts. Syftet med uppsatsen är att undersöka relationen mellan kompetensutveckling och engagemang i en kommunal verksamhet.Urvalet utgörs av åtta första linjes chefer inom funktionhinderomsorg som är anställda i en och samma kommun och som arbetar i samma arbetsgrupp.Resultatet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, tidigare forskning samt teorier kopplade till engagemang och kompetensutveckling. Resultatet visar på trefaktorer som är av störst vikt i påverkandet av deltagarnas grad av engagemang. Dessa är, ”omgivning”, ”uppskattning”samt ”flexibilitet”. Resultatet skulle kunna tolkas som att det finns utvecklingspotential inom den undersökta organisationen och det som skulle kunna fokuseras på enligt detta resultat är att kartlägga deltagarnas grundläggande inre engagemang och anpassa detta till vilken slags kompetensutveckling som erbjuds för att resultaten från utbildningen ska bli så bra som möjligt. Dessa faktorer stämmer överens med tidigare forskning men indikerar också på nya infallsvinklar. Analysen väckte en nyfikenhet kring genus och det skulle därför vara intressant att närma sig området i perspektiv om genus i vidare forskning.

Enhetschefer är benämningen på den yrkesverksamma grupp som ansvarar för verksamheter som drivs enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. De befinner sig i en politiskt styrd organisation med socialnämnden som uppdragsgivare. Enhetschefer är identifierade som en yrkesverksam grupp med hög arbetsbelastning och högre risk att utsättas för stress, i jämförelse med andra yrkesgrupper i ledande position. Syftet med studien är att undersöka hur olika stressfaktorer bidrar till upplevelsen av arbetsrelaterad stress hos enhetschefer inom kommunal äldre- och funktionshinderomsorg. Metodvalet är en kvantitativ enkätundersökning med syfte i att nå ut till fler personer och på så sätt få en bred överblick av enhetschefernas arbetssituation. Studien har genomförts i en medelstor svensk kommun där samtliga enhetschefer inom kommunal äldre- och funktionshinderomsorg valts ut. Av resultatet framkommer att de faktorer som i störst utsträckning bidrar till upplevd arbetsrelaterad stress, är för hög arbetsbelastning i förhållande till arbetstiden samt  bristande möjlighet att uppfylla önskemål från brukare. / Middle managers is the name of the professional group who is responsible for institutions that are run by the Social Service Act and Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional impairments. They work in a politically controlled organization with the municipal social welfare committee as the outsourcer. Middle managers are identified as a profession with a high workload and a higher risk of being exposed to stress, in comparison with other occupational groups with a leading position. The aim of the study is to examine how various stressors contribute to work-related stress. The method is a quantitative survey with the aim of reaching out to more people and to get a larger overview of the middle managers work situation. The study has been carried out in a medium-sized Swedish municipality, where all middle managers in municipal elderly and disability care were selected. The result shows that the stressors that contribute most to work-related stress are the high workload in relation to working time and a lack of opportunity to fulfill the client’s wishes.