Forskning visar att det är vanligt att barn söker skolsköterskan för återkommande smärta, såsom huvudvärk och magont, där organiska orsaker inte kan påvisas. Ofta är smärtan psykosomatisk till följd av negativ stress. Det är därför av betydelse att skolsköterskan kan kartlägga barn med återkommande smärta och tidigt sätta in stödinsatser för att förebygga lidande, främja framgång i skolarbetet samt göra det möjligt för eleven att fullfölja sin utbildning på ett tillfredsställande sätt. Studiens syfte är att undersöka skolsköterskans erfarenheter av att hantera barn med psykosomatisk smärta. För att svara på studiens syfte valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Författarna genomförde tre fokusgruppintervjuer med tio skolsköterskor. Resultatet presenteras under fem huvudkategorier och tio underkategorier. Huvudkategorierna var; skolsköterskan vill veta varför barnet har ont, att sträva efter att ta bort smärtan, att ge elever verktyg för att underlätta smärta, att ta hjälp av andra i omgivningen att hantera smärtan samt skolsköterskans ansvar i att hantera smärta. Resultatet visar att skolsköterskorna ofta möter elever med psykosomatisk smärta. Genom samtalet kan skolsköterskorna lindra oro samt hjälpa eleverna att finna orsaken till varför de har ont. De kan i samtalet också ge eleven verktyg till att lindra smärtan. Samverkan med föräldrar och andra yrkesgrupper är nödvändigt för att kunna hantera och arbeta hälsofrämjande hos barn med psykosomatisk problematik.

Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor inom äldreomsorgen skattar sin arbetssituation utifrån strukturell- och psykologisk empowerment, arbetstillfredsställelse, upplevd hälsa, vårdkvalitet samt chefs- och ledarskap. Vidare var syftet att studera skillnader och samband mellan ovan nämnda faktorer utifrån subgruppers (ålder, yrkesverksamma år, heltid/deltidsarbete och uttag av kompetensutvecklingsdagar) skattningar. Under 2011 – 2012 besvarades fyra standardiserade frågeformulär av 79 äldrevårdssjuksköterskor i fem kommuner i Mellansverige. Resultatet visade att sjuksköterskor som var 50 år eller yngre upplevde att de fick mer kritik än äldre sjuksköterskor. Deltidsarbetande sjuksköterskor skattade sig ha lägre grad av informell makt samt lägre grad av stress än heltidsarbetande sjuksköterskor. Sjuksköterskor inom äldreomsorgen som hade arbetat 12 år eller kortare ansåg sig besitta högre grad av möjligheter, global empowerment, personlig utveckling och samarbetsförmåga. Uttag av kompetensutvecklingsdagar visade sig ge ökad upplevelse av psykologisk empowerment, strukturell empowerment, arbetstillfredsställelse och LaMI. Positiva samband identifierades mellan upplevelsen av arbetstillfredsställelse och skalorna total LaMI, total CWEQ och total psykologisk empowement, samt mellan total CWEQ och skalorna total LaMI och total psykologisk empowerment.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på om det finns en koppling mellan kompisars riskbeteende (rökning, berusningsdrickande och användande av narkotika) och ungdomars psykosomatiska hälsa samt om det finns en koppling mellan klasskamraternas riskbeteende och ungdomarnas psykosomatiska hälsa. I många undersökningar har man kommit fram till att man påverkas av sina vänners beteende samt personer som finns i ens omgivning. De resultat som framkom för niondeklassarna i denna undersökning visar att det finns en koppling mellan kompisars rökning, alkoholkonsumtion och narkotikaanvändande och ungdomarnas psykosomatiska hälsa. Ingen motsvarande koppling till klasskamraters riskbeteende kunde dock fastställas. Detta kan bero på att klasserna i grundskolan är mer heterogena med flera olika ”klickar” inom klassen som inte integrerar med varandra och då blir inte klassens beteende så viktigt för individens psykiska hälsa. I andra året på gymnasiet finns det ett samband mellan kompisars rökning och narkotikaanvändande å ena sidan och ungdomars psykosomatiska hälsa å andra sidan, men ingen motsvarande effekt av kompisars alkoholkonsumtion. Detta kan bero på att det har blivit betydligt vanligare att dricka alkohol i gymnasiet och ungdomarna påverkas då mer av sin egen alkoholkonsumtion jämfört med kompisarnas och klasskamraternas. I gymnasiet finns det även signifikanta effekter av andelen i klassen som röker och använder narkotika på ungdomars psykosomatiska hälsa. Att denna koppling återfinns bland gymnasieelever, men inte niondeklassare, kan bero på att klasserna (pga. den selektion som äger rum till skolor och klasser i gymnasiet) är mer homogena. Ungdomarna kan då i högre grad tänkas identifiera sig med, och påverkas av, sina klasskamrater. Dock finns det inte någon koppling mellan klasskamraters alkoholkonsumtion och ungdomarnas psykosomatiska hälsa, vilket även här kan bero på att alkoholkonsumtion är ganska vanligt på gymnasiet och att ungdomars egen alkoholkonsumtion är den dominerande påverkansvägen till ungdomarnas psykosomatiska hälsa.

Dagens forskning visar på ökat vårdbehov för psykosomatisk ohälsa. Dessa patienter är återkommande inom vården och faller mellan stolarna då deras ohälsa benämns som bland annat medicinskt oförklarliga symtom. Forskning visar också att kvinnor är den överrepresenterade gruppen. Psykosomatisk ohälsa definieras på olika sätt inom vården beroende på vem som vårdar. Resultatet av de olika definitionerna leder till bland annat feldiagnostiseringar och felbehandlingar till följd av en okunskap inom området. Studien ämnar beskriva hur patienter med psykosomatisk ohälsa erfar sin tillvaro, för att få en ökad förståelse för det. En litteraturöversikt har genomförts som studiedesign där åtta kvalitativa artiklar har analyserats som presenteras i fyra huvudteman; upplevelsen av att vara olagligt sjuk, den existentiella osäkerheten, sökandet efter en meningsfull tillvaro och människans sökande efter egna strategier i sin ohälsa. Upplevelsen av att vara olagligt sjuk har visat sig bottna främst i sjuksköterskans roll och okunskap gentemot patienter som lever med psykosomatisk ohälsa. Då patienter erfar sin ohälsa genom sin levda kropp bör sjuksköterskor vårda utifrån ett holistiskt förhållningssätt, där människan ses som en helhet.

<p>Mobbning är ett relativt utbrett problem bland våra skolungdomar och dess konsekvenser för den utsatte elevens välbefinnande är många gånger allvarliga. Det är därför av stor vikt att framförallt arbeta aktivt för att stoppa mobbning, men även att söka mildra de negativa konsekvenserna av den. Syftet med denna uppsats är att studera den psykosomatiska hälsan bland mobbade niondeklassare i Stockholmsregionen, samt att undersöka om socialt stöd i skolan och hemmet kan mildra eventuella negativa hälsokonsekvenser till följd av mobbning. Syftet är även att uppmärksamma eventuella könsskillnader kring dessa frågeställningar.</p><p> </p><p>Socialt stöd har visat sig vara betydelsefullt för hälsan både i förebyggande syfte och vid direkt utsatthet av stress och negativa händelser i livet. Denna uppsats utgångspunkt är att socialt stöd verkar enligt buffertteorin vid mobbning. Teorin säger att socialt stöd fungerar som en buffert på så sätt att det mildrar ohälsa vid utsatthet av stress. I kontrast till denna teori finns direkt-effekt teorin som säger att sociala resurser är positivt för välmående och hälsa oavsett om en person är utsatt för stress eller inte. Analyserna baseras på svaren från de cirka 9000 elever i nionde klass som deltog i Stockholms stads drogvaneundersökning 2004. Det huvudsakliga analysarbetet genomförs med hjälp av OLS regression.</p><p> </p><p>Resultatet från studien visar att mobbade elever uppger en sämre psykosomatisk hälsa jämfört med elever som inte utsatts för mobbning. Studien visar också att graden av psykosomatisk ohälsa ökar med graden av mobbning bland såväl flickor som pojkar. Vidare har närvaron av socialt stöd en positiv koppling till den psykosomatiska hälsonivån. Goda föräldrarelationer tycks vara av större betydelse för hälsan jämfört med skolstöd. Sett till detta uppvisade aspekten fritidsaktiviteter med föräldrar det starkaste sambandet med psykosomatisk hälsa för både pojkar och flickor. Att kunna prata med pappa om bekymmer har en mer positiv effekt på hälsonivån än att kunna prata med mamma för pojkar medan det omvända råder för flickor.</p><p>Analyserna ger inget stöd för att socialt stöd fungerar enligt bufferteorin. Däremot erhålls stöd för direkt-effekt teorin. Detta eftersom socialt stöd visade sig ha en direkt positiv effekt på den psykosomatiska hälsan, d.v.s. oavsett om eleven är utsatt av mobbning eller inte.</p>

Mobbning är ett relativt utbrett problem bland våra skolungdomar och dess konsekvenser för den utsatte elevens välbefinnande är många gånger allvarliga. Det är därför av stor vikt att framförallt arbeta aktivt för att stoppa mobbning, men även att söka mildra de negativa konsekvenserna av den. Syftet med denna uppsats är att studera den psykosomatiska hälsan bland mobbade niondeklassare i Stockholmsregionen, samt att undersöka om socialt stöd i skolan och hemmet kan mildra eventuella negativa hälsokonsekvenser till följd av mobbning. Syftet är även att uppmärksamma eventuella könsskillnader kring dessa frågeställningar.   Socialt stöd har visat sig vara betydelsefullt för hälsan både i förebyggande syfte och vid direkt utsatthet av stress och negativa händelser i livet. Denna uppsats utgångspunkt är att socialt stöd verkar enligt buffertteorin vid mobbning. Teorin säger att socialt stöd fungerar som en buffert på så sätt att det mildrar ohälsa vid utsatthet av stress. I kontrast till denna teori finns direkt-effekt teorin som säger att sociala resurser är positivt för välmående och hälsa oavsett om en person är utsatt för stress eller inte. Analyserna baseras på svaren från de cirka 9000 elever i nionde klass som deltog i Stockholms stads drogvaneundersökning 2004. Det huvudsakliga analysarbetet genomförs med hjälp av OLS regression.   Resultatet från studien visar att mobbade elever uppger en sämre psykosomatisk hälsa jämfört med elever som inte utsatts för mobbning. Studien visar också att graden av psykosomatisk ohälsa ökar med graden av mobbning bland såväl flickor som pojkar. Vidare har närvaron av socialt stöd en positiv koppling till den psykosomatiska hälsonivån. Goda föräldrarelationer tycks vara av större betydelse för hälsan jämfört med skolstöd. Sett till detta uppvisade aspekten fritidsaktiviteter med föräldrar det starkaste sambandet med psykosomatisk hälsa för både pojkar och flickor. Att kunna prata med pappa om bekymmer har en mer positiv effekt på hälsonivån än att kunna prata med mamma för pojkar medan det omvända råder för flickor. Analyserna ger inget stöd för att socialt stöd fungerar enligt bufferteorin. Däremot erhålls stöd för direkt-effekt teorin. Detta eftersom socialt stöd visade sig ha en direkt positiv effekt på den psykosomatiska hälsan, d.v.s. oavsett om eleven är utsatt av mobbning eller inte.

I vårt examensarbete valde vi att belysa stress som är ett fenomen som har brett ut sig till alla samhällskategorier och kommit långt ner i åldrarna. Som gymnasielärare möter man dagligen ungdomar som påstår att de är stressade och uppvisar tecken på psykosomatiska besvär. Syftet med vårt arbete är att undersöka om det föreligger någon stress bland gymnasieelever idag med utgångspunkt i deras livssituation samt identifiera de orsakande faktorerna till ungdomsstress och de psykosomatiska besvär som är relaterade till den. För att uppnå vårt syfte använde vi oss av följande tre frågeställningar: Upplever gymnasieelever stress och finns det ett samband mellan upplevd stress och psykosomatiska besvär, vilka faktorer orsakar stress hos gymnasieelever idag, och hur hanteras stress av gymnasieelever? Fokus i vår undersökning ligger på skolan, hemmet och fritiden. Metoden vårt arbete grundar sig på är enkätundersökning som riktar sig till alla elever på en gymnasieskola och intervjuer med skulans kurator och tre av skolans elever. Resultatet redovisas utifrån våra frågeställningar och i diskussionsdelen ställs det i relation till tidigare forskning. Sammanfattningsvis visar våra undersökingar på att många gymnasieelever upplever stress idag. Skolan upplevs som den mest stressande miljön och det är framför allt prov och betyg som är de dominerande stressorerna. Flera elever har också svårt att hantera sin stress på ett konstruktivt sätt.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar i Sverige. Det innebär förändringar inom den prehospitala sjukvården. Ambulanssjuksköterskans arbete riktas ofta initialt mot akuta somatiska problem, men att vårda patienter med psykosomatisk bröstsmärta till följd av ångest är också en viktig del av omvårdnadsarbetet. Detta medför stor potentiell patientnytta då obehandlad, svår ångest indirekt kan bli livshotande med hänseende till suicidrisken. För att öka kunskapen om psykosomatisk bröstsmärta finns det ett behov av att beforska området. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av mötet med patienter med psykosomatisk bröstsmärta prehospitalt. Metod: Åtta sjuksköterskor varav sex vidareutbildade inom ambulanssjukvård rekryterades från tre olika ambulansstationer i Norrland. Datan insamlades genom individuella semistrukturerade intervjuer och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Vald analysmetod resulterade i tre huvudkategorier: Samtalet har en viktig roll i mötet, Bedömningen av allvarlighetsgrad är utmanande i mötet, och Ett per- soncentrerat förhållningssätt är viktigt i mötet, med sex tillhörande underkategorier som svarar på syftet. Slutsats: Psykisk ohälsa ses vara ett fullvärdigt problem inom den prehospitala sjukvården. Sjuksköterskor inom prehospital sjukvård utesluter i första hand somatisk orsak, men ser samtalet som ett naturligt nästa steg i bemötandet och behandlingen av patienter som söker vård för psykosomatisk bröstsmärta. Samtalet i kombination med ett personcentrerat förhållningssätt anses vara de bästa verktygen i bemötandet.

While socioeconomic inequalities in health seem to level out during adolescence, circumstances related to school appears to have increased in importance. Such circumstances include, for example, school performance. The primary aim of this study is to examine the relationship between school performance and psychosomatic health. The moderating role of self-esteem and the presence of any sex differences will additionally be investigated. Data from the Stockholm School Survey in 2004, covering a total sample of 5 135 adolescents in 9th grade, were used. Based on linear regression, a significant association between school marks and psychosomatic health was found where higher school performance was linked to better health. Moreover, lower self-esteem was linked to more health complaints. Self-esteem moderated the association between school marks and psychosomatic health but only among boys, for whom the effect of having both high marks and high self-esteem was not as beneficial for health as expected. While differences by sex were found in the distribution of school marks, self-esteem and psychosomatic health, none were found in the associations between self-esteem and school performance and psychosomatic health (the only exception being the moderating role of self-esteem among boys).

Syftet med denna studie var att genom kvalitativa forskningsintervjuer ta reda på hur flickor med utländsk bakgrund kan uppleva ett specifikt fotbollsprojekt som syftar till att öka deltagandet bland flickor med invandrarbakgrund. Syftet var även att undersöka vilken betydelse projektet kan ha för dem. Sex flickor med utländsk bakgrund som deltar i det specifika fotbollsprojektet ingick i studien. Av resultatet framkom att flickorna upplever att projektet har haft en stor betydelse för deras självuppfattning. Projektet har gett dem nya möjligheter att lära sig spela fotboll, träffa nya kompisar samt att vara mer fysiskt aktiva. Det framgår även att flickornas motivation till att spela fotboll har stärkts samt att denna ökning av motivation i kombination med den stärkta självuppfattningen kan ha resulterat i att flickorna börjat ta plats i andra arenor som rasterna i skolan och klassfotbollen. / The purpose of this study was to look into how girls with foreign backgrounds can experience a specific football projects that aims to increase the participation in sports among girls with foreign backgrounds. The intention was also to examine what meaning the project can have for these girls. The study was conducted with qualitative interviews and a total of six girls from the specific project participated. The result from the interviews was that the girls experiences that the project has affected their self-concept in a good direction. The football project has given them new opportunities to learn how to play football, meet new friends and to be physically active. Their motivation to play football has also increased .The increase of motivation in combination with the strengthen self-concept may have resulted in the girl feeling confident and motivated enough to participate more in the school breaks and the “class football”.