Global ETD Search

11	Matematisk kommunikation – En studie om en lärares frågor och samtal i klassrummet Johansson, Carina, Sverin, Anna January 2007 (has links) Syftet med detta arbete är att undersöka lärarens verbala kommunikation i klassrummet. Vi ville titta på frågorna som läraren ställde till sina elever. Studien består av observationer från tre matematiklektioner i en år 5 klass. Två av lektionerna är könsuppdelade i flickor respektive pojkar medan den sista lektionen är i helklass. Undersökningen visade att läraren använde sig mest av slutna frågor, där svaret ibland fick mer uppmärksamhet än förståelsen. Det fanns även några öppna frågeställningar, men genom att läraren oftast lotsade eleverna fram till ett korrekt svar avgränsade läraren ändå frågans öppenhet. interaktion kommunikation lotsning matematik redigerat tal scaffolding slutna frågor sonderat tal öppna frågor Physical Sciences Fysik
12	Men vad står X för? : En fallstudie om matematiska samtal i skolår 9 Marstorp, Anders-Petter January 2009 (has links) <p>Utifrån syftet att få en bild av hur samtal om matematik i skolår 9 ser ut har begrepp som initativ-respons-uppföljning (IRU), uptake, lotsning, testfrågor, autentiska frågor, talartid, nominering, dispreferens, uppbackning och minimal respons använts för att jämföra lärarens genomgångar med de enskilda handledningssamtal läraren har med eleverna. Materialet har samlats in genom video- och ljudupptagning under tre lektioner. Samtalen är att betrakta som institutionella samtal. Resultatet visar att iru-strukturen ofta finns under både genomgång och handledning och därmed också mönstret med testfrågor och svar. Det som skiljer situationerna åt är främst att lärarens andel av talartiden är lägre i handledningssamtalen, som därmed framstår som aningen mer jämlika, vilket också visar sig i uppbackningar och stundtals täta minimala responser. I uppsatsen diskuteras om lärarens sätt att ställa frågor har betydelse för elevernas inlärning.</p> / C-uppsats samtalsforskning samtalsmönster klassrumsforskning genomgång handledning lärare elev matematik IRU IRF initiativ respons uppföljning uptake lotsning testfrågor autentiska frågor talartid nominering disprefererad tur dispreferens uppbackning minimal respons beröm inlärning Swedish language Svenska språket
13	Men vad står X för? : En fallstudie om matematiska samtal i skolår 9 Marstorp, Anders-Petter January 2009 (has links) Utifrån syftet att få en bild av hur samtal om matematik i skolår 9 ser ut har begrepp som initativ-respons-uppföljning (IRU), uptake, lotsning, testfrågor, autentiska frågor, talartid, nominering, dispreferens, uppbackning och minimal respons använts för att jämföra lärarens genomgångar med de enskilda handledningssamtal läraren har med eleverna. Materialet har samlats in genom video- och ljudupptagning under tre lektioner. Samtalen är att betrakta som institutionella samtal. Resultatet visar att iru-strukturen ofta finns under både genomgång och handledning och därmed också mönstret med testfrågor och svar. Det som skiljer situationerna åt är främst att lärarens andel av talartiden är lägre i handledningssamtalen, som därmed framstår som aningen mer jämlika, vilket också visar sig i uppbackningar och stundtals täta minimala responser. I uppsatsen diskuteras om lärarens sätt att ställa frågor har betydelse för elevernas inlärning. / C-uppsats samtalsforskning samtalsmönster klassrumsforskning genomgång handledning lärare elev matematik IRU IRF initiativ respons uppföljning uptake lotsning testfrågor autentiska frågor talartid nominering disprefererad tur dispreferens uppbackning minimal respons beröm inlärning Specific Languages Studier av enskilda språk

Page generated in 0.0648 seconds