No description available.

<p>I denna uppsats har en undersökning gjorts där jag har intervjuat fem verksamma förskollärares inställning till och föreställningar om teknik och genus i allmänhet och i synnerhet i förskolan, samt vad de anser om att använda det material vi tagit fram för att skapa en diskussion om detta med barnen. Flanosagan går ut på att berätta sagor med en pojke och flicka som använder sig av teknikföremål för att försöka tänja gränserna mellan vad som anses som kvinnlig teknik och manlig teknik. Figurerna som vi valt att använda i denna saga är tagna ut boken Totte bakar och Emmas verkstad där pojken och flickan bryter mot de traditionella könsmönstren. De intervjuade förskollärarna hade på vissa områden liknande åsikter och på andra områden olika åsikter. Det alla hade gemensamt var att alla var positiv till att använda detta material i förskolan.</p><p> </p>

I denna uppsats har en undersökning gjorts där jag har intervjuat fem verksamma förskollärares inställning till och föreställningar om teknik och genus i allmänhet och i synnerhet i förskolan, samt vad de anser om att använda det material vi tagit fram för att skapa en diskussion om detta med barnen. Flanosagan går ut på att berätta sagor med en pojke och flicka som använder sig av teknikföremål för att försöka tänja gränserna mellan vad som anses som kvinnlig teknik och manlig teknik. Figurerna som vi valt att använda i denna saga är tagna ut boken Totte bakar och Emmas verkstad där pojken och flickan bryter mot de traditionella könsmönstren. De intervjuade förskollärarna hade på vissa områden liknande åsikter och på andra områden olika åsikter. Det alla hade gemensamt var att alla var positiv till att använda detta material i förskolan.

Bakgrund till uppsatsen: I Sverige råder det en löneskillnad mellan könen för lika ellerlikvärdigt arbete varför kvinnor och män har olika förutsättningar och möjligheter i såväl arbets- som privatliv.Syfte: Syftet är att undersöka hur några tjänstemän inom ett antal strategiskt valda organisationer ser på jämställdhet i arbetslivet, samt vilken syn de har på vad som orsakar ojämställda löner. Ettytterligare syfte är att undersöka dessa tjänstemäns syn på hur jämställda löner kan uppnås och var ansvaret för att lönerna blirjämställda finns. Slutligen att undersöka tjänstemännens uppfattning om vilka argument det kan finnas för ojämställda löner.Frågeställningar: -Vilken uppfattning har dessa tjänstemän om betydelsen avjämställdhet i arbetslivet?-Vilken är tjänstemännens syn på orsakerna till varför lönerna är ojämställda?-Vad upplever tjänstemännen behöver göras för att uppnå jämställda löner?-Vad/vem uppfattar tjänstemännen bär ansvaret för att uppnå jämställda löner?-Vilken uppfattning har tjänstemännen om vilka argument det kan finnas för ojämställda löner?Metod: Till insamlingen av data har vi använt oss av en kvalitativ metodbestående av sex intervjuer. Respondenterna representerar Sveriges industriarbetarförbund, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Svenskt Näringsliv,Landsorganisationen och Jämställdhetsombudsmannen.Huvudresultat: Att lönerna i Sverige är ojämställda beror på flera faktorerdäribland familjebildning, könssegregerad arbetsmarknad, genusorättvisor, tradition och diskriminering. För att åstadkommajämställda löner behöver strukturella såväl som kulturella ändringar genomföras. / Uppsatsnivå: C

Bakgrund Jämställd vård som begrepp är komplicerat och forskning visade dessutom att vårdpersonal många gånger är omedvetna om jämställdhetsperspektivet och hur det påverkar vården. Eftersom all vård ska vara individuell krävs det att jämställdhet utgör en del i vården, för att ge en anpassad vård för den enskilda patienten. Syfte Syftet var att belysa om sjuksköterskor upplever att de ger jämställd vård. Metod Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Vårt resultat visade att det fanns stor begreppsförvirring mellan jämlikhet och jämställdhet. Sjuksköterskornas medvetenhet om de gav vård ur ett jämställdhetsperspektiv var relativt låg. Det framkom att det fanns skillnader mellan könen och att det ibland gavs olika vård till män respektive kvinnor. Slutsats Precis som forskning säger så upplever vi att omedvetenheten är stor om vad jämställd vård innebär. För att kunna ge en professionell vård måste reflektion ske över sjuksköterskans alla arbetsområden, även jämställdhet. Eftersom det inte fanns någon forskning som visar på vad ojämställdhet i vården kan leda till eller få för konsekvenser så anser vi att det är viktigt med vidare forskning inom detta område.

<p><strong>Bakgrund </strong>Jämställd vård som begrepp är komplicerat och forskning visade dessutom att vårdpersonal många gånger är omedvetna om jämställdhetsperspektivet och hur det påverkar vården. Eftersom all vård ska vara individuell krävs det att jämställdhet utgör en del i vården, för att ge en anpassad vård för den enskilda patienten.</p><p><strong>Syfte </strong>Syftet var att belysa om sjuksköterskor upplever att de ger jämställd vård.</p><p><strong>Metod </strong>Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.</p><p><strong>Resultat </strong>Vårt resultat visade att det fanns stor begreppsförvirring mellan jämlikhet och jämställdhet. Sjuksköterskornas medvetenhet om de gav vård ur ett jämställdhetsperspektiv var relativt låg. Det framkom att det fanns skillnader mellan könen och att det ibland gavs olika vård till män respektive kvinnor.</p><p><strong>Slutsats </strong>Precis som forskning säger så upplever vi att omedvetenheten är stor om vad jämställd vård innebär. För att kunna ge en professionell vård måste reflektion ske över sjuksköterskans alla arbetsområden, även jämställdhet. Eftersom det inte fanns någon forskning som visar på vad ojämställdhet i vården kan leda till eller få för konsekvenser så anser vi att det är viktigt med vidare forskning inom detta område. <strong></strong></p>

Background: Acute postoperative pain goes undertreated to a large extent. Previous studies have shown that women experience more postoperative pain than men, although it’s unclear whether women receive the equivalent amount of pain relief to that of men. Multimodal pain management is recommended to optimize postoperative pain relief. This needs to be studied further, to clarify whether pain management is gender equal in outpatient surgery. Aim: To study postoperative pain from a gender equality perspective at an outpatient surgery center, and to examine whether there is any difference in pain intensity and pain management between men and women. Method: The study was a descriptive cross-sectional study with a quantitative approach, including data collection from medical records and patient data management system. The study was conducted at an outpatient surgery center in central Sweden, and included 69 patients, 37 women and 32 men, ASA 1-3. Pain was measured with NRS verbally, &lt;1 h, 2 h and 24 h postoperative. Pain management data was collected from a patient data management system. Results: Women experience statistically significant more pain within the first postoperative hour and received statistically significant less opioids than men. Women had a tendency to receive less NSAID and multimodal pain management than men. Conclusion: Postoperative pain management after outpatient surgery is not gender equal. Women should receive more opioids and NSAID when possible to optimize postoperative pain relief. / Bakgrund: Akut postoperativ smärta underbehandlas i stor utsträckning. Studier har visat att kvinnor har mer ont postoperativt än män. Dock är det oklart om kvinnor får lika mycket smärtbehandling som män. Multimodal smärtbehandling rekommenderas för att optimera smärtlindringen postoperativt. Detta bör studeras närmare för att avgöra om den dagkirurgiska vården är jämställd eller ej ur smärtbehandlingssynpunkt. Syfte: Att studera smärta postoperativt i samband med dagkirurgi ur ett jämställdshetsperspektiv samt undersöka om det föreligger någon skillnad i smärtskattning och administrerad smärtbehandling mellan män och kvinnor. Metod: En deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats, inklusive datainsamling från patientjournal och patientdatasystem. Studien genomfördes på en dagkirurgisk enhet i Mellansverige, och inkluderade 69 patienter, 37 kvinnor och 32 män, ASA-klass 1-3. Patienterna smärtskattades muntligen inom 1 h, 2 h och 24 h postoperativt enligt NRS. Data kring analgetikum samlades in från ett patientdatasystem. Resultat: Kvinnor hade statistiskt signifikant mer ont inom första timmen postoperativt samt fick statistiskt signifikant mindre mängd opioider jämfört med männen. Kvinnorna tenderade att få mindre NSAID samt mindre multimodal smärtbehandling än männen. Slutsats: Den postoperativa smärtbehandlingen efter dagkirurgi är ej jämställd. Kvinnor bör erhålla mer opioider samt NSAID när det är möjligt för att optimera smärtlindringen postoperativt.

Uppsatsen studerar arbetet med upplevd trygghet i Uppsalas bostadsmiljöer utifrån intervjuer med tre aktörer: Uppsala kommun, ett konsultföretag som arbetar för Uppsala kommun samt ett bostadsbolag. Studien fokuserar på skillnaden mellan kvinnor och mäns upplevda trygghet och studerar hur arbetet med detta sker i praktiken jämfört med riktlinjer och dokument som finns. Syftet är att undersöka hur arbete med belysning och andra faktorer kopplade till trygghet går till, samt hur kvinnors upplevda trygghet tas i beaktning i det arbetet. Teorin som ligger till grunden för analysen berör både generell och jämställd planeringsteori. Resultatet visar att representanterna från aktörerna är medvetna om skillnaden i hur män och kvinnor upplever utomhusmiljöer men att arbetet med detta inte sker systematiskt. Arbetet med stadens utomhusmiljöer sker med hjälp av tyst kunskap, där tillgängliga dokument inte används. Resultatet visade att flera verktyg från teorin används, ett tecken på att kompetenta människor arbetar med dessa frågor trots brist på systematik. Att mycket av arbetet sker med hjälp av tyst kunskap kan innebära en risk om ansvariga planerar och löser problem utifrån sitt eget perspektiv, utan att ta hänsyn till män och kvinnors olika erfarenheter.

No description available.

AbstractVårt övergripande syfte är att ta reda på varför det ofta betraktas som ett mål i förskolan att ha fler manliga förskollärare, samt se hur olika yrkesroller inom förskolan förstår och förhåller sig till manliga förskollärares egenskaper och inverkan på verksamheten. Vilka av mannens förmodade egenskaper kan göra skillnad för barns utbildning eller identitetsskapande eller för förskolans verksamhet i allmänhet undrar vi. Vi har som metod använt oss av kvalitativa intervjuer med åtta personer, alla kvinnor verksamma inom förskolan, med olika yrkestitlar. Teorin vi har använt oss av för att analysera empirin med, är praktikarkitekturteorin. Resultatet av vår studie visar att män kan bidra med en trevligare arbetsmiljö och att bilden av den manliga förskolläraren förr ansågs antingen vara en fysisk aktivitetsmentor eller ”snubben med gitarren”, men att det idag inte handlar om könet på pedagogen, utan om kompetensen han besitter. Studien visar också att bilden av den manliga pedagogen som förbrytare är djupt rotad i samhället och med stor sannolikhet en av anledningarna till att så få män söker sig till yrket.