Bakgrund till uppsatsen: I Sverige råder det en löneskillnad mellan könen för lika ellerlikvärdigt arbete varför kvinnor och män har olika förutsättningar och möjligheter i såväl arbets- som privatliv.Syfte: Syftet är att undersöka hur några tjänstemän inom ett antal strategiskt valda organisationer ser på jämställdhet i arbetslivet, samt vilken syn de har på vad som orsakar ojämställda löner. Ettytterligare syfte är att undersöka dessa tjänstemäns syn på hur jämställda löner kan uppnås och var ansvaret för att lönerna blirjämställda finns. Slutligen att undersöka tjänstemännens uppfattning om vilka argument det kan finnas för ojämställda löner.Frågeställningar: -Vilken uppfattning har dessa tjänstemän om betydelsen avjämställdhet i arbetslivet?-Vilken är tjänstemännens syn på orsakerna till varför lönerna är ojämställda?-Vad upplever tjänstemännen behöver göras för att uppnå jämställda löner?-Vad/vem uppfattar tjänstemännen bär ansvaret för att uppnå jämställda löner?-Vilken uppfattning har tjänstemännen om vilka argument det kan finnas för ojämställda löner?Metod: Till insamlingen av data har vi använt oss av en kvalitativ metodbestående av sex intervjuer. Respondenterna representerar Sveriges industriarbetarförbund, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Svenskt Näringsliv,Landsorganisationen och Jämställdhetsombudsmannen.Huvudresultat: Att lönerna i Sverige är ojämställda beror på flera faktorerdäribland familjebildning, könssegregerad arbetsmarknad, genusorättvisor, tradition och diskriminering. För att åstadkommajämställda löner behöver strukturella såväl som kulturella ändringar genomföras. / Uppsatsnivå: C

I bakgrunden ges en överblick av på vilka sätt män och kvinnor behandlas olika inom hälso-  och sjukvården. Även Hirdmans teori om genussystemet, samt lagar och riktlinjer som rör rätten till vård på lika villkor tas upp. Syftet med denna studie är att ytterligare tydliggöra och beskriva på vilket sätt köns- och genustillhörighet påverkar den vård patienter erhåller vid kontakt med hälso- och sjukvården. Studien är en systematisk litteraturstudie som bygger på Axelssons modell. Både kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar har analyserats. Artiklarna har sökts i databaserna Cinahl, Pubmed och Psycinfo. Efter gemensam analys och diskussion identifierades fyra teman som beskriver olika sätt att särbehandla män och kvinnor på, dessa fyra teman var följande: Utebliven eller ojämställd behandling, Olika förklaringar till symptom på sjukdom och ohälsa, Att misstros och antas vara icke trovärdig, Att kategoriseras i enlighet med genusstereotypa föreställningar. Det första temat var den mest vanligen förekommande sortens särbehandling. Genusbias som är en av de bakomliggande orsakerna till ojämställd vård kan leda till felbehandlingar och vårdlidande. Inom vårdvetenskapen betraktas patienter i första hand som könsneutrala individer, ett fokus som kan göra att genusbetonade skillnader i vård och behandling förbises. Ökad kunskap om hur genusbias uppstår, motverkas och formar vårdrelationen är därför viktig både inom vårdvetenskapen och i praktiken.

Vi i Sverige anser oss ge relativt jämställd vård. Tidigare forskning visar ändå på att det existerar ojämställd vård. Exempel på detta är vid hjärt- och kärlsjukdomar där symtomen kan vara olika. Oftast är det då till kvinnans nackdel men även ibland till mannens. Detta kan leda till underbehandling och att vissa åkommor inte upptäcks. Det är viktigt att som distriktssköterska känna till dessa olikheter för att kunna säkerställa jämställd vård. Syftet med denna studie är att belysa distriktssköterskors uppfattningar om jämställd/ojämställd vård. Studien är en kvalitativ intervjustudie och datamaterialet har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på att jämställd vård ges i en omedveten och naturlig handling och den utgår från individens behov. Lika vård behöver inte betyda jämställd vård enligt informanterna. Vidare visar resultatet att jämställd vård är någon annans ansvar. Det framkommer även orsaker som kan ge ojämställd vård och vidare finns det brister i kunskaper och utbildning kring genusperspektivet. Upplevelsen är att ämnet är känsligt och även oreflekterat. Det diskuteras sällan på arbetsplatser bland personalen. Vi upplever att begreppet jämställd vård förväxlas med jämlik vård som har en bredare innebörd. I resultatdiskussionen nämns att intervjupersonernas reflektioner och uttryck till stor del är likvärdigt med vad som kommit fram i tidigare forskning. Vi anser att ämnet behöver belysas för att öka medvetenheten hos all personal inom vård och omsorg. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>