This study focuses on pupils’ work division in sexes, in both sloyd subjects. The subject sloyd is a compulsory school subject and consist of textile craft- and wood and metal craft education. Historically the sloyd subject was created to educate sexes to become men and women or boys and girls. Today the sloyd subjects is divided by its material, but the pupils continue to do a division in sex. The thesis will analyze how and when pupils do this division in the sexes. This study researches the pupils through the eyes of their teachers. The research consists of eight interviews which were carried out in five schools. The study takes into account Gayle Rubin and Yvonne Hirdman thoughts of gender perspective. In Hirdman’s theory the analytical tools was found for the study. These tools are gender divided which give work division by sex. The results show that the pupils constantly try to find ways to accomplish gender division. The pupils also have different strategies to reproduce different sexes in the sloyd area. These areas can be simplified as the choice of sloyd type, environmental and the crafted products. In the study’s last chapter it is discussed how this study can be of service to craft teachers and my own didactic reflection. The method will also be discussed and ides for future research areas will be presented.   Keywords: Gender, Sloyd, Education.

<p>Näässystems spridning internationellt med koncentration på USA.</p>

Näässystems spridning internationellt med koncentration på USA.

SammanfattningDetta examensarbete är ett utvecklingsarbete med ämnesdidaktisk inriktning, där prövande av nya metoder för undervisning med visuellt stöd i slöjdämnet, står i fokus.I mitt arbete som lärare i trä och metallslöjd upplevde jag att de kunskaperna som jag skulle bedöma, höll en för låg nivå hos allt för många elever. Jag såg svårigheter att nå fram med min undervisning. Jag beslöt att ta reda på om ett undervisningssätt med mer visuellt stöd och att arbeta med flippat klassrum skulle kunna höja kunskapsnivån.Syftet var att utveckla visuellt stöd för min slöjdundervisning i form av videofilmer och bildinstruktioner för att sedan undersöka och utvärdera användningen av dessa som stöd i slöjdsalen och även som delar av metoden flippade klassrum. Arbetet utgick från två frågeställningar där svaren skall tydliggöra elevernas och min egen uppfattning om förbättringar efter användandet av visuellt stöd. Jag beslöt att genomföra ett prov i början av mitt arbete för att synliggöra elevernas kunskaper. Detta prov genomförde jag även efter implementeringen av de olika former av bildstöd som jag använt mig av.Jag applicerade bilder på de verktyg vi använder, med namnet under, i det utrymmet där eleverna befinner sig i väntan på att lektionen skulle börja. Jag producerade ett tjugotal filmer med genomgångar, instruktioner och specifika moment. Jag genomförde också en enkät med fem frågor relaterat till de funderingar jag hade kring elevernas kunskaper. Jag realiserade också en idé om ett memoryspel, med verktyg, namn och begrepp, som komplement i undervisningen, när man var klar med sin uppgift eller hade tid över. Resultatet av min studie visar att ett arbete med visuellt stöd i slöjdämnet, skapar en miljö som för de flesta elever är mer pedagogisk och tillgänglig samt medför en förbättrad arbetssituation för slöjdläraren. Ett annat viktigt resultat i mitt utvecklingsarbete är insikten kring utmaningar med den digitala tekniken som ständigt utvecklas och kontinuerligt används. Här ser jag ett behov av fortbildning och tydligare inslag i lärarutbildningen. Jag ser vidare utvecklingsområden inom ämnet. Arbetet med visuellt stöd i slöjden för nyanlända elever och elever med annat modersmål är något som kan utvecklas och behöver forskas mer om.

Syftet med studien är att belysa debatten/forskningen/rapporteringen kring den nordiska slöjdens utveckling mot ett ämne med en mer teknisk inriktning. Resultatet visar att det finns anledning att diskutera slöjdämnets utvecklingspotential. Det finns anledning att fortsätta undersöka om hur slöjden skulle kunna utvecklas mot teknisk inriktning. Det finns, som studien visar, fördelar för både slöjd- och teknikämnet att dra av en utveckling av slöjdämnet. Att samverka mellan ämnena kan ge positiva effekter inte bara för eleverna utan också för lärarna. Även om det inte blir en läroplansförändring i den snara framtiden, pekar detta arbete på att det finns anledning att slöjdlärare ute i skolorna börjar diskutera och arbeta närmare teknikämneslärarna. Det handlar också om att om slöjdämnet ska kunna fortsätta hävda sin plats i skolan bör slöjdämnet utvecklas. Med utveckling skulle slöjdämnet kunna gå från att vara en ifrågasatt del av skolan till att bli en självklarhet.

No description available.

Kan resan någonsin vara målet eller är det alltid slutdestinationen som är målet?Studien Under construction undersöker hur slöjdämnet förhåller sig till färdigt och ofärdigt. Med bakgrund i vad jag uppfattar som kursplanens otydlighet gällande möjlighet att bedöma ofärdiga arbeten tycks det finnas stor oenighet bland lärare kring hur slöjdämnet ska ta sig an ofärdiga slöjdföremål. Syftet med denna studie är därmed att ge större klarhet i hur man som lärare kan förhålla sig till detta. Ämnet har undersökts utifrån två frågeställningar, vilka är:• Hur förhåller sig slöjdämnets styrdokument till temat färdigt och ofärdigt?• Hur förhåller sig slöjdlärare till temat färdigt och ofärdigt?Studien tar avstamp i det läroplansteoretiska forskningsfältet som baseras på att jämföra läroplanens tre arenor, dvs. den formulerade läroplanen jämfört med lärarnas tolkning av den samt den läroplan som tar sig uttryck i den faktiska undervisningen. Metoder som använts för att undersöka detta är observation av slöjdlektioner samt intervjuer med verksamma slöjdlärare. För att analysera empirin har en tematisk analysmetod använts.Studien har gestaltats genom en workshop där deltagarna under begränsad tid själva fick tillverka ett slöjdföremål utifrån slumpvis valda ledord som talade om på vilket sätt deltagaren skulle ta sig an uppgiften. När tiden var slut skulle deltagaren rangordna samtliga slöjdobjekt och samtidigt sortera in sitt eget, dels efter funktion men också efter uttryck.

Studien avhandlar digitaliseringens påverkan på slöjdämnet i grundskolan. Hur slöjdlärare och elever använder digital teknik samt hur slöjdlärare uppfattar vilka möjligheter och hinder digital teknik har för slöjdundervisningen.Studien omfattar både den hermeneutiska och den positivistiska synen på kunskap. Genom att kombinera dessa synsätt ges undersökningen ett större djup avseende mina forskningsfrågor.Forskningsfrågorna besvarades genom en enkätundersökning. Enkäten som bestod av både flervalsfrågor och öppna frågor, skickades ut elektroniskt till tre utvalda grupper på Facebook. När 38 svar var mottagna initierades analysen.Resultatet visar att en stor majoritet ser positivt på användningen av digital teknik i slöjdundervisningen och att det ger stora eller relativt stora möjligheter att exempelvis utforska modern tillverkningsteknik, öka motivationen för eleverna samt öka ämnesöverskridande samarbete mellan slöjd och andra ämnen. Resultatet visar också att den faktiska användningen är utbredd och väl integrerad gällande de allmänna digitala enheterna. Användningen av de ämnesspecifika digitala enheterna, såsom laserskärare, CAD-program, skärplotter etc, framgår av resultatrapporten. / The study discusses the impact of digitalization on the crafts subject in primary school. How sloydteachers and students use digital technology and how sloyd teachers perceive the opportunities and obstacles digital technology has for craft teaching.The study includes both the hermeneutic and the positivist view of knowledge. By combining these approaches, the investigation is given a greater depth regarding my research questions.The research questions were answered through a survey. The survey, which consisted of both multiple-choice and open-ended questions, was sent out electronically to three selected groups on Facebook. When 38 responses were received, the analysis was initiated.The results show that a large majority view the use of digital technology in crafts teaching positively and that it provides great or relatively great opportunities to, for example, explore modern manufacturing technology, increase motivation for students and increase interdisciplinary collaboration between crafts and other subjects. The result also shows that the actual use is widespread and effectively integrated regarding the general digital devices. The use of subject-specific digital devices, such as laser cutters, CAD programs, cutting plotters, etc., is shown in the results report.

The study intends to shed light on how teachers in the subject sloyd, both within textile- and wood- and metal sloyd, relate to gender in their intentions and in their action in school practice and the possible discrepancy in between. Furthermore, the study aims to investigate how the historical legacy of gender coding in sloyd affect teachers in today’s education. The study is based on a qualitative research perspective, and could therefore be placed in the humanities with further delineation didactics. Furthermore, the study is fully encompassed by the hermeneutic doctrine, when the author’s prior understanding as prospective sloyd teachers affects the study. Gender Theoretical models and concepts by Yvonne Hirdman and Britt-Marie Thurén is used in the study as an analytical tool for understanding the discrepancy between intention and action realized in the sloyd classroom. The study includes six active sloyd teachers that have been observed and subsequently interviewed on sloyd and gender. The study shows five possible gender orders in the sloyd classroom and informants of the study can be classified to two of them. The study also shows that teachers relate to the historical legacy of gender coding in different ways in their sloyd teaching. Most sloyd teachers relate to this legacy by not acknowledging it, but rather sharing it with students in passing. Students' creativity, motor skills and problem solving are keywords for the abilities the informants want to see that students develop in sloyd.

The focus for this thesis is instructions and their role in guiding students’ activities and understandings in the context of textile craft. The empirical material consists of video recordings of courses in textile craft offered as part of teacher education programs. In four empirical studies, instructions directed towards competences in craft are investigated with the ambition to provide praxeological accounts of learning and instruction in domains where bodily dimensions and manual actions are prominent. The studies take an ethnomethodological approach to the study of learning and instruction. In the studies, instructions related to different stages of the making of craft objects are analysed. Study I highlights instructional work related to objects-yet-to-be and the distinction between listening to instructions as part of a lecture and listening to instructions when trying to use them for the purpose of making an object is discussed. Study II and III explore instructions in relation to developing-objects and examine instructions as a collaboration of hands and the intercorporeal dimensions of teaching and learning craft are scrutinised. In Study IV, objects-as-completed are analysed by investigating a certain way of addressing assessment as an educational topic. The manifest character of skills and understandings in craft provide specific conditions for learning and instruction. In craft education, skilled action is not just explained but also shown and established through bodily instructions that make the targeted skills available through bodily understandings of moving and touching. The bodily conduct of students comprises a resource for teachers to assess students’ understanding of the subject matter being taught as the materiality of craft activities reveal the crafters’ understanding of the activity at hand. The thesis demonstrates how skills in craft are made available to students in and through opportunities to see, feel and act in craft-specific ways. / At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 2: Submitted. Paper 3: Accepted. Paper 4: Submitted.