Naturvetenskap är en viktig del av vårt samhälle och för att kunna bidra till en hållbar utveckling av samhället behöver eleverna få en bra, allmänbildande grund implementerad i naturvetenskapsundervisningen. Tidigare forskning visar att elevers intresse för naturvetenskap sägs avta under skoltiden och på grund av detta togs skolutvecklingsprogrammet NTA fram. NTA består av flera olika teman som används vid undervisning i de naturvetenskapliga ämnena. Denna studie är viktig eftersom den belyser hur NTA tas emot av eleverna samt hur NTA kan påverka lärares kompetens. Syftet med studien var att undersöka hur NTA bidrar till lärarnas undervisning samt hur elevernas intresse påverkas av de laborativa arbetsmetoderna. Datainsamlingen för denna studie har skett genom kvalitativa intervjuer med fem olika lärare som sedan analyserats och sammanställts. Resultatet visar att NTA ökar lärarnas kompetens, underlättar lärarnas planering och förmåga att fånga elevernas intresse. Resultatet av studien visar även att eleverna uppskattar det systematiska arbetssättet som NTA innefattar och möjligheterna att laborera och undersöka. Slutsatsen som kan dras är att NTA har påverkat både lärares undervisning inom främst naturvetenskap men även i andra ämnen. En annan slutsats är att elevers intresse påverkas positivt samt att NTA bidrar till ökad förståelse för naturvetenskap.

Kan resan någonsin vara målet eller är det alltid slutdestinationen som är målet?Studien Under construction undersöker hur slöjdämnet förhåller sig till färdigt och ofärdigt. Med bakgrund i vad jag uppfattar som kursplanens otydlighet gällande möjlighet att bedöma ofärdiga arbeten tycks det finnas stor oenighet bland lärare kring hur slöjdämnet ska ta sig an ofärdiga slöjdföremål. Syftet med denna studie är därmed att ge större klarhet i hur man som lärare kan förhålla sig till detta. Ämnet har undersökts utifrån två frågeställningar, vilka är:• Hur förhåller sig slöjdämnets styrdokument till temat färdigt och ofärdigt?• Hur förhåller sig slöjdlärare till temat färdigt och ofärdigt?Studien tar avstamp i det läroplansteoretiska forskningsfältet som baseras på att jämföra läroplanens tre arenor, dvs. den formulerade läroplanen jämfört med lärarnas tolkning av den samt den läroplan som tar sig uttryck i den faktiska undervisningen. Metoder som använts för att undersöka detta är observation av slöjdlektioner samt intervjuer med verksamma slöjdlärare. För att analysera empirin har en tematisk analysmetod använts.Studien har gestaltats genom en workshop där deltagarna under begränsad tid själva fick tillverka ett slöjdföremål utifrån slumpvis valda ledord som talade om på vilket sätt deltagaren skulle ta sig an uppgiften. När tiden var slut skulle deltagaren rangordna samtliga slöjdobjekt och samtidigt sortera in sitt eget, dels efter funktion men också efter uttryck.

The purpose of our study is to investigate how children interact in play with prepared and non-prepared material respectively to contribute with the knowledge of childrens opportunities for different ways of interaction. The study was performed with a qualitative consisting of observation including video observation and field notes. Two different departments from a preschool in south of Sweden participated in the observations. The theoretical base of the study is a social cultural perspective which in this study means focus on interaction with the material and other children. In the the result it is stated that children use their imagination to give non-prepared material new not foreseen purposes. The symbolic weight of prepared material is the base of how children use it. When children interact with different materials the conditions for different types of interactions and feelings are created. In our study we could see that children themselves prefer play with prepared material however children tend to interact more between the when playing with non-prepared material. / Syftet med vår studie är att undersöka hur barn samspelar i leken medfärdigt respektive ofärdigt material för att bidra med kunskaper om barnsmöjligheter till olika samspel. Undersökningen genomfördes med enkvalitativ metod bestående av observation vilket inkluderadevideoobservation och fältanteckningar. Två olika avdelningar från enförskola i södra Sverige deltog i observationerna. Studiens teoretiskautgångspunkt är sociokulturellt perspektiv vilket i denna studie innebärfokus på samspel med material och med andra barn. I resultatet framgår detatt barn använder sin fantasi för att ge ofärdigt material nya ändamål ochsyften som inte är förutbestämda. Den symboliska vikten i färdigt materialär utgångspunkten till vad barnen gör med materialet. När barnen samspelarmed olika material skapas förutsättningar till olika typer av samspel ochkänslor. I vår studie framkom det att barn själva föredrar lek med färdigtmaterial. Däremot tenderar barnen att samspela mer med varandra när deleker med ofärdigt material.