Detta arbete baseras på en kvalitativ intervjustudie med tre musiklärare som arbetar i en kulturskola. Syftet med studien är att undersöka hur dessa lärare ser på olika lektionsformers betydelse för elevers motivation. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet utgörs av ett sociokulturellt perspektiv. I intervjuerna ombads lärarna att besvara ett antal öppet ställda frågor, utifrån vilka de beskriver sin syn på ämnet. Resultatet visar att musiklärarna uppfattar en tradition bland kommunala musik- och kulturskolor där individuella 20-minuterslektioner är den vanligast förekommande lektionsformen, dock anser de att olika typer av gruppundervisning blir allt vanligare. Anledningen till att individuella lektioner fortfarande utgör normen anses ha att göra med att det är bekvämare jämfört med grupp- och ensembleundervisning som innebär större arbetsbörda för läraren, men som enligt informanterna i regel gagnar elevernas motivation i större utsträckning. Informanterna var överens om att det bästa kursupplägget ur såväl kunskapsmässig som motivationsmässig aspekt vore att eleverna får både individuella lektioner och lektioner i grupp, då dessa anses komplettera varandra på ett gynnsamt sätt. De tre var överens om att när det kommer till unga nybörjare är dock någon form av gruppundervisning att föredra. I unga åldrar har inte det inre belöningssystemet utvecklats och därför behövs en högre grad av direkt belöning, vilket underlättas i sociala sammanhang, menar informanterna. Uppsatsen avslutas med en diskussion där resultatet diskuteras i förhållande till tidigare forskning. / This study is based on qualitative interviews with three teachers in a Swedish municipal school of music. The purpose of the study is to examine these teachers’ views on various types of lessons and the impact they have in terms of motivating students. The theoretical basis of this work is the social cultural perspective. In the interviews the teachers were asked to answer a couple of open questions, from which they described their views. The teachers’ experiences show a traditional and most common way of education on musical instruments in Sweden that is, 20 minute individual lessons. The practises of teaching in groups are however considered to have increased in popularity over past years. The reason why individual lessons still are norm is because of the larger workload for the teachers regarding group lessons. Nevertheless, group lessons are considered to motivate students to a greater extent than individual lessons. The three teachers agreed upon that the best alternative is to give students opportunity to receive both individual and group lessons, since these complement each other in a favourable manner. When it comes to young beginners, some form of group activity is though preferable. This is because young students do not have the internal reward system developed and therefore requires a higher degree of direct confirmation, which is supposed to be more facilitated by group settings than by individual lessons. The study ends with a chapter where results to previous research are discussed.

The aim of this essay is to examine why and how three teachers who work in elementary classes choose to use ability grouping during math lessons and what they think of ability grouping as a method to individualize the activities according to the pupil’s needs. I chose one main question for this study that is the following: What is the teacher’s point of view and experience of ability grouping in teaching mathematics? And three sub-questions: What are the motives behind the choice of ability grouping? What are the advantages of ability grouping? What are the disadvantages of ability grouping? In order to be able to answer my questions, I used the qualitative method. I interviewed three teachers who work in the elementary classes (First to fifth grade) to find out what they think about ability grouping and how it is experienced in mathematic teaching.The result shows that the common thing between these three teachers is that they don’t use ability grouping as the only teaching method. They all agree that the whole class teaching has many benefits for the pupils. Regarding the teachers’ views on advantages of ability grouping, they all regard it as a method that contributes to differentiating the math activities according to the pupil's personal needs. My conclusion is that the teachers’ different experiences of ability grouping have an impact on their point of view of ability grouping.

The purpose of our study is to investigate how children interact in play with prepared and non-prepared material respectively to contribute with the knowledge of childrens opportunities for different ways of interaction. The study was performed with a qualitative consisting of observation including video observation and field notes. Two different departments from a preschool in south of Sweden participated in the observations. The theoretical base of the study is a social cultural perspective which in this study means focus on interaction with the material and other children. In the the result it is stated that children use their imagination to give non-prepared material new not foreseen purposes. The symbolic weight of prepared material is the base of how children use it. When children interact with different materials the conditions for different types of interactions and feelings are created. In our study we could see that children themselves prefer play with prepared material however children tend to interact more between the when playing with non-prepared material. / Syftet med vår studie är att undersöka hur barn samspelar i leken medfärdigt respektive ofärdigt material för att bidra med kunskaper om barnsmöjligheter till olika samspel. Undersökningen genomfördes med enkvalitativ metod bestående av observation vilket inkluderadevideoobservation och fältanteckningar. Två olika avdelningar från enförskola i södra Sverige deltog i observationerna. Studiens teoretiskautgångspunkt är sociokulturellt perspektiv vilket i denna studie innebärfokus på samspel med material och med andra barn. I resultatet framgår detatt barn använder sin fantasi för att ge ofärdigt material nya ändamål ochsyften som inte är förutbestämda. Den symboliska vikten i färdigt materialär utgångspunkten till vad barnen gör med materialet. När barnen samspelarmed olika material skapas förutsättningar till olika typer av samspel ochkänslor. I vår studie framkom det att barn själva föredrar lek med färdigtmaterial. Däremot tenderar barnen att samspela mer med varandra när deleker med ofärdigt material.