No description available.

<p>Under de år jag själv gick i grundskolan samt under de VFU-perioder som jag haft under min lärarutbildning har slöjd i färskt trä skett i väldigt liten omfattning. Med färskt trä menar jag trä som nyligen blivit tillkapat ute i skogen, trä som inte torkat. När jag år 1998 började på slöjdlinjen vid Vindelns Folkhögskola fick jag på allvar prova på hur man kunde använda sig av färskt trä vid tillverkningen av olika slöjdföremål. Snabbt insåg jag att färskt trä var både enkelt och smidigt att använda sig av i slöjden. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka möjligheter som finns för att använda sig av slöjdande i färskt trä i grundskolan. De frågeställningar som jag arbetat med är för- respektive nackdelar med denna form av slöjd, lämpliga slöjdföremål i färskt trä, lämpliga svenska lövträd samt lämpliga verktyg och hjälpmedel vid slöjdande i färskt trä. För att finna svar på mina frågeställningar har jag använt mig av täljövningar med elever, egna erfarenheter på området, litteraturstudier samt intervjuer. Det resultat jag kommit fram till är att fördelarna med slöjdande i färskt trä överväger nackdelarna, vilket skapar tro om stora möjligheter att använda sig av denna form av slöjd. Det som främst talar emot slöjdande i färskt trä är de stora elevgrupper som kan ha en avgörande betydelse för säkerheten. Till fördelarna hör bl.a. möjligheten till en helhetsupplevelse, utveckling av finmotoriken samt även möjligheten till att kunna bidra till en hållbar utveckling av vår miljö.</p>

Under de år jag själv gick i grundskolan samt under de VFU-perioder som jag haft under min lärarutbildning har slöjd i färskt trä skett i väldigt liten omfattning. Med färskt trä menar jag trä som nyligen blivit tillkapat ute i skogen, trä som inte torkat. När jag år 1998 började på slöjdlinjen vid Vindelns Folkhögskola fick jag på allvar prova på hur man kunde använda sig av färskt trä vid tillverkningen av olika slöjdföremål. Snabbt insåg jag att färskt trä var både enkelt och smidigt att använda sig av i slöjden. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka möjligheter som finns för att använda sig av slöjdande i färskt trä i grundskolan. De frågeställningar som jag arbetat med är för- respektive nackdelar med denna form av slöjd, lämpliga slöjdföremål i färskt trä, lämpliga svenska lövträd samt lämpliga verktyg och hjälpmedel vid slöjdande i färskt trä. För att finna svar på mina frågeställningar har jag använt mig av täljövningar med elever, egna erfarenheter på området, litteraturstudier samt intervjuer. Det resultat jag kommit fram till är att fördelarna med slöjdande i färskt trä överväger nackdelarna, vilket skapar tro om stora möjligheter att använda sig av denna form av slöjd. Det som främst talar emot slöjdande i färskt trä är de stora elevgrupper som kan ha en avgörande betydelse för säkerheten. Till fördelarna hör bl.a. möjligheten till en helhetsupplevelse, utveckling av finmotoriken samt även möjligheten till att kunna bidra till en hållbar utveckling av vår miljö.

Då jag under en längre tid av mitt yrkesverksamma liv arbetat på en mångkulturell skola har jag funderat på hur undervisning och kommunikation sker i en slöjdsal.Syftet med arbetet är att undersöka, beskriva och analysera samspelet mellan elever och slöjdlärare samt elever som har olika modersmål sinsemellan och hur kunskapen om samspelet kan tillämpas för att elever med annan språkbakgrund skall kunna uppnå de av Skolverket uppställda mål i allmänhet.För att angripa ämnet har jag valt att tillämpa ett interkulturellt perspektiv utöver Vygotskis teorier om den proximala utvecklingszonen samt tillämpa diskursanalys som metod. Metodvalet för denna undersökning föll på observationer i hur elever kommunicerar i slöjdsalen.Denna studie visar att slöjdföremålet har betydelse för samspelet mellan nyanlända elever, läraren och andra elever som samspelets inverkan som i stort sett består av icke-verbal kommunikation. Vidare visar observationerna att multimodala resurser (gester, kroppsspråk, bilder och text) har stor betydelse för att nå uppsatta mål i slöjdsalen. Analysen visar också att samspelet mellan eleverna och läraren till stor del vid sker slöjdföremålsskapande, vilket i sin tur ger eleverna baskunskaper och de lär sig ämnesspecifika ord.

Kan resan någonsin vara målet eller är det alltid slutdestinationen som är målet?Studien Under construction undersöker hur slöjdämnet förhåller sig till färdigt och ofärdigt. Med bakgrund i vad jag uppfattar som kursplanens otydlighet gällande möjlighet att bedöma ofärdiga arbeten tycks det finnas stor oenighet bland lärare kring hur slöjdämnet ska ta sig an ofärdiga slöjdföremål. Syftet med denna studie är därmed att ge större klarhet i hur man som lärare kan förhålla sig till detta. Ämnet har undersökts utifrån två frågeställningar, vilka är:• Hur förhåller sig slöjdämnets styrdokument till temat färdigt och ofärdigt?• Hur förhåller sig slöjdlärare till temat färdigt och ofärdigt?Studien tar avstamp i det läroplansteoretiska forskningsfältet som baseras på att jämföra läroplanens tre arenor, dvs. den formulerade läroplanen jämfört med lärarnas tolkning av den samt den läroplan som tar sig uttryck i den faktiska undervisningen. Metoder som använts för att undersöka detta är observation av slöjdlektioner samt intervjuer med verksamma slöjdlärare. För att analysera empirin har en tematisk analysmetod använts.Studien har gestaltats genom en workshop där deltagarna under begränsad tid själva fick tillverka ett slöjdföremål utifrån slumpvis valda ledord som talade om på vilket sätt deltagaren skulle ta sig an uppgiften. När tiden var slut skulle deltagaren rangordna samtliga slöjdobjekt och samtidigt sortera in sitt eget, dels efter funktion men också efter uttryck.

Slöjdföremål har haft en central roll i slöjdundervisningen sedan ämnet infördes i skolan. I denna studie undersöks hur textilslöjdslärare använder slöjdföremål i undervisningen utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Genom observationer och intervjuer samlades material kring när och hur lärare använde slöjdföremål i undervisningen, med vilka syften de använde dem och vilken aspekt av lärande de syftade till att uppnå hos elever med hjälp av slöjdföremål. Materialet har sedan analyserats med hjälp av meningskoncentrering, Lindström och Pennlerts utvecklade didaktiska triangel och Blooms reviderade taxonomi. Vid analysen har olika teman som berör slöjdföremålens roll i relation till textilslöjdslärares didaktiska kompetens framkommit: kommunikation, metoder, slöjdföremålens närvaro, värdering och lärande. Av studiens resultat framgår att textilslöjdslärare anser att slöjdföremål är viktiga och att de använder slöjdföremål främst i interaktion med elever. Textilslöjdslärarnas syfte med att använda slöjdföremål var främst att inspirera och instruera och användningen av slöjdföremål syftade också till ett brett spektrum av lärande. Som en röd tråd genom studien finner vi kommunikation och lärande. Slöjdföremål har en integrerad roll i undervisningen och spelar en central roll i textilslöjdslärares didaktiska kompetens.