With theories of creativity and aesthetic learning processes as a basis, this study explores the usage of the concept of creativity in the curriculum for the Swedish compulsory school (Lgr11) and in the various syllabi’s commentaries and the assessment guidelines for the subject of Sloyd produced by the Swedish National Agency for Education. The purpose of the study is, to examine to which extent an education and assessment that is directed towards the development of creativity among pupils in the subject of Sloyd, is underpinned and supported for in these texts, and furthermore how these wordings relate to the various other subjects’ wordings about creativity. Creativity is a concept around which there is no proper consensus. Therefore, a qualitative text analysis, grounded in discourse analysis, was chosen as the method to explore how this concept and phenomena is handled and which meaning and place it is given in the examined texts. The analysis reveals many similarities, but also significant differences, between the usage of the concept of creativity in the analyzed texts and in the research and between the various subjects’ wordings. Creativity is portrayed as being the main benefit from the subject of Sloyd and is primarily connected to an employment discourse. The analysis also shows that the criteria for assessment of creativity in Sloyd differ from what the research provides.

Syftet med detta gestaltande arbete är att ta reda på hur skiktlimning fungerar i skolundervisningen och vilka möjligheter som finns för att integrera den mer i skolan. Syftet är också att bidra med kunskap om tekniken till andra lärare. Detta är ett gestaltande examensarbete. Tre olika produkter tillverkades med hjälp av skiktlimning. Processen dokumenterades så att lärare och elever ska kunna använda dem i slöjdundervisningen. Jag gjorde även fyra olika intervjuer med fyra lärare från tre olika skolor och även en undersökning om hur produkterna jag tillverkat fungerar i en skolsituation. Resultatet visar att skiktlimning är en teknik som kan vara av intresse för elever i skolan. Det är också uppenbart att lärare inte har mycket erfarenhet och kunskap om tekniken. Slöjdlärarna medger att det finns fördelar med tekniken även om den inte används ofta i undervisningen. Slutsatsen av denna studie är att skiktlimning som teknik kan användas i grundskolan men att den verkar förekomma i liten utsträckning. Min undersökning visar att det var mycket populärt bland eleverna när de väl blev introducerade och intresserade av tekniken. / The purpose of this study is to find out how laminate bending works in school and how one could integrate it even more. The purpose is also to spread awareness of this technique. This is an examinations work. I made three different items that involve the technique laminate bending. I documented them and made manuals for those so that teachers and students in school will be able to understand them. I also made four separate interviews with four different teachers from three different schools and also investigated how the products I made work in a school context. The results show that laminate bending is a technique that can be of interest to students today. It is obvious that teachers do not have much experience and knowledge about the technique. Teachers in sloyd admit the advantages of the technique even though it is not used frequently in learning processes in school. The conclusions from this study are that the technique can be used in school nowadays but it seems like it occurs in a very small extent. It is also apparent from my investigation that it is very popular among the students, once they got introduced and interested in the technique.

Syftet med studien är att undersöka hur slöjdlärarutbildare ser på hur ämnet kanförändras utifrån Skolverkets nya skrivningar om digital teknik i slöjden. Resultatet visar attslöjdlärarutbildarna generellt är positiva till slöjdens framtid men att det fnns ett antal farhågorsom är viktiga att diskutera och förhålla sig till. Att slöjdämnet kommer påverkas av de nyaskrivningarna i Lgr11 är självklart, men hur mycket råder det delade meningar om. Myckethandlar om hur man väljer att defniera digital teknik, och vilka värderingar man väljer att läggai den defnitionen.Att undersöka framtiden är viktigt för att kunna göra välgrundade val om framtiden. Jagförsöker i denna undersökning göra ett inlägg i debatten om slöjdens utveckling. Studien harfokuserat på lärarutbildare då deras syn på ämnet påverkar nästa generations lärare.

För att förstå hur läroplanens syfte i slöjd kan fungera för hela ämnet, söker jag likheter i upplevelse och genomförande i arbetsprocessen med både hårda och mjuka slöjdmaterial. Undersökningen syftar även till att arbeta materialöverskridande på ett utforskande sätt. Genom att försöka få materialens uttryck att likna varandra visuellt och taktilt, är målet att försöka få materialen att mötas på ett likvärdigt och integrerat sätt. Jag har i undersökningen sökt svar på dessa två frågor: Vad krävs för att få materialen textil och trä att närma sig varandra i uttryck? Vilka erfarenheter och likheter förenar de båda materialen? Undersökningen avgränsades till att göra lågreliefer i materialen trä och textil. Den har en kroppsfenomenologisk ansats och jag har sökt svaren på frågorna med hjälp av sensorisk autoetnografi. Sammanfattningsvis har arbetet med lågreliefterna i materialen textil och trä visat sig dela ett antal likheter i både upplevelse och genomförande. Trots olikheterna i slöjdens miljö, material och tekniker finns flera enande aspekter i slöjdprocessen. Därmed bekräftar och exemplifierar min undersökning läroplanens syfte att främja en slöjdprocess som är gemensam för olika material där "tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar" för eleverna. Denna studie visar också att det finns stor utvecklingspotential och mycket att undersöka och prova vidare i arbete med materialkombinationer.

No description available.

Made available in DSpace on 2016-04-27T16:32:35Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Taina Maria Pinheiro dos Santos.pdf: 193831 bytes, checksum: 14e5bd19381a6f3247c66534fcb669c8 (MD5) Previous issue date: 2012-02-29 / Conselho Nacional de Desenvolvimento Científico e Tecnológico / The establishment of the Republic in Brazil in 1889 was accompanied by promises of a new era of progress, reason, science and civilization. Education in the discourse of many Republicans, has been considered the main promoter of this new era, the formation of the new man . In contrast to the Education of the monarchic period, considered traditional , set out new knowledge, new methods, new school practices, including those who valued the work and manual training, which were proposed for the full development - physical intellectual and moral. This research aims to understand the proposals relating to elementary education, printed in: Revista de Ensino Beneficente do Professorado Público do Estado de São Paulo, and Annuario do Ensino do Estado de São Paulo, from 1902 until 1920, seeking to understand the discourse and the practices on these education proposals, the contradictions faced, ruptures and continuities, until its decline / A proclamação da República no Brasil, em 1889, veio acompanhada de promessas de nova era, de progresso, razão, ciência e civilização. A Educação, no discurso de muitos republicanos, passou a ser considerada o principal promotor dessa nova era, pela formação do homem novo . Em contraposição à Educação do período monárquico, considerada tradicional , propuseram-se novos conhecimentos, novos métodos, novas práticas escolares, inclusive as que valorizavam o trabalho e as atividades manuais. Trabalhos manuais foram propostas para o desenvolvimento integral - físico moral e intelectual. Essa pesquisa busca compreender essas propostas referentes ao ensino primário, nos impressos: Revista de Ensino Beneficente do Professorado Público do Estado de São Paulo , e, Annuário do Ensino do Estado de São Paulo, no período de 1902 até 1920, buscando compreender o discurso e as práticas sobre essas proposições pedagógicas; as contradições enfrentadas, rupturas e permanências, até seu declínio

Efter att vi i flera olika sammanhang uppmärksammat att slöjdlärare tolkar läroplanens styrdokumnet olika och att det på grund av detta uppstår olikheter i betygsättningen ville vi undersöka och synliggöra dessa frågor. Syftet med vår studie var att belysa slöjdlärares uppfattningar kring likvärdigheten i betygsättningen samt synliggöra vad slöjdlärarna anser krävs för en större likvärdighet nationellt. Med hjälp av halvstrukturerade intervjufrågor genomförde vi en kvalitativ undersökning, där vi intervjuade ett mindre antal högstadielärare. Efter att ha bearbetat och analyserat materialet kunde vi utläsa att informanterna hade skilda åsikter och uppfattningar i många frågor, vilket bekräftar att styrdokumenten har stora tolkningsutrymmen. Både informanterna, Skolverket och andra instanser inser och är medvetna om att betygsättningen är en svår fråga och näst intill omöjlig att skapa likvärdighet kring. Några informanter uttryckte att möjligheten till öppen tolkning av styrdokumenten är positiv eftersom det lämnar uttrymme till läraren själv, medan andra informanter önskade mer styrning för att göra den nationella likvärdigheten större. Vår undersökning visade att de flesta av våra informanter använder någon form av stödmaterial i sin betygsättning. Matriser användes av alla, men på olika sätt och skapade i olika format. Skolverkets stödmaterial användes i olika utsträckning, liksom sambedömning och elevexempel. Prov användes sällan. Kompetensutveckling i olika former är något som verkar vara olika utbrett hos olika huvudmän. Mer kompetensutveckling efterfrågas hos många lärare och ses som grundläggande för att den nationella likvärdigheten ska kunna öka. En ökad praxis efterfrågas, men var den ska skapas finns olika meningar kring. Lärarna är eniga om att styrning skulle öka den nationella likvärdigheten, men vad det skulle resultera i kring undervisningen för läraren respektive eleverna upplevs olika. Friheten och skapandet skulle eventuellt påverkas, men rättssäkerheten och likvärdigheten kring betygen skulle troligen öka.

Uppsatsens frågeställning är vilka formgivare, konsthantverkare, hantverkare, slöjdare eller andra personer skulle kunna ses som förebilder i pedagogisk slöjd i en nutida kontext. Metoden för att undersöka frågan var en webbenkät riktad till ett urval av grupper som berörs av slöjd på olika sätt. Den vanligaste förebilden bland mina respondenter visade sig vara en svensk man som är släkting. På andra och tredje plats kom två etablerade och, i slöjdkretsar, kända professionella slöjdare; Jögge Surolle Sundqvist och Beth Moen. Respondenterna beskriver sina slöjdförebilder som kreativa, nyfikna och generösa. Bristen på kända förebilder inom slöjd kan i hög grad påverka den pedagogiska slöjdens status och ställning. Ett större fokus på att lyfta fram en bredd av förbilder för slöjd i undervisningen skulle kunna öppna upp för förbättrade möjligheter att arbeta mot det grundskolans kursplan i slöjd tar upp. / The essay's question is what designers, artisans, craftsmen, people working with sloyd or other people could be seen as role models in educational sloyd in a contemporary context. The method of investigating the issue was a web survey targeted at a selection of groups related to sloyd. The most common model among my respondents turned out to be a Swedish man who is a relative. Second and third place came two well-known professional craftsmen; Jögge Surolle Sundqvist and Beth Moen. Respondents describe their role models as creative, curious and generous. The lack of known models in sloyd can greatly affect the status and position of the educational sloyd. More focus on highlighting a width of rolemodels in sloyd teaching could open up for improved opportunities to work according to the elementary school's curriculum in sloyd.

Grundat i att det i kommentarmaterialet till kursplanen i slöjd står att slöjdundervisningen ska bidra till att medvetandegöra elever om kulturarvet, vill vi med denna uppsats undersöka hur slöjdlärare uppfattar begreppet kulturarv i relation till skolslöjden samt om och i så fall hur deras uppfattningar gör att undervisningen skiljer sig åt i praktiken. Det empiriska underlaget för den kvalitativa studien är intervjuer med sex verksamma slöjdlärare i grundskolan, vilket analyserats utifrån fenomenologisk teori. Resultaten visar att det för lärarna inte är självklart exakt vad kulturarvet betyder, men att de generellt kopplar det till nationell identitet och den självkänsla som denna identitet förväntas frammana. Lärarna uttrycker att de ser att kunskap och medvetenhet om kulturarvet skapar en ökad känsla för dels vem man är, dels vem en kan bli och vara. Lärarna talar om vikten av att utgå från elevers erfarenheter i planering av undervisning. De menar att elevers förkunskaper, eller brist på dessa, resulterar i en balansgång i urval och avväganden i relation till undervisning för dem själva, men även är avgörande för elevers förutsättningar att tillgodogöra sig kunskaper genom slöjden. Vidare kopplar lärarna på olika men tydliga sätt ihop kulturarvet med hållbar utveckling och elevers förmågor att bemöta problem och utmaningar i både samtid och framtid. Lärarna ser hantverkstekniker som dels de förkunskaper elever tar eller inte tar med sig till slöjdundervisningen, dels som de kunskaper elever bör tillgodogöra sig för att kunna dra nytta av i framtiden. I det yttre ser upplägget för undervisningen i praktiken lika ut oavsett om lärarna uppfattar begreppet kulturarv personligt eller mer generellt. Studien visar trots detta att lärarnas personliga uppfattningar har inflytande på hur kulturarvet medvetandegörs i undervisning och att detta i sin tur spelar roll för hur väl elever lyckas i slöjden.

This study was made to determine the contribution to the field of education of the philosophy of Otto Salomon as set forth in the Educational Sloyd System of Sweden and to analyze or show his influence on the teaching of Industrial Arts.