<p>I Skolverkets Nationella utvärdering av slöjd 2003 framkommer det att elever och föräldrar har svårt att se nyttan med slöjden. Därför har vi valt att titta på varför slöjden är viktig och också försöka finna ett svar på hur slöjdläraren kan tydliggöra ämnet och motivera slöjden för eleverna. För få svar på dessa frågor har vi arbetat med litteraturstudier och tittat närmare på tidigare empirisk forskning inom ämnet. Slöjdlärarutbildningen borde behandla de frågeställningarna lite mer än vad som görs nu och därför tog vi kontakt med sex slumpmässigt utvalda lärarutbildare från Stockholm-, Linköping-, Göteborg-, Uppsala- och Umeå Universitet för att se vad de hade att säga om våra frågeställningar. Några av de slutsatser vi kunde dra efter dessa intervjuer var bland annat att slöjdläraren måste tydliggöra styrdokumenten både för sig själv och även för eleverna. Både läraren och föräldrarna bör även följa upp elevernas arbeten och hjälpa dem att sätta ord på vad de lärt sig. Dialogen mellan lärare och elev fann vi ha den viktigaste rollen för att kunna motivera slöjden och göra den meningsfull för eleverna.</p>

I Skolverkets Nationella utvärdering av slöjd 2003 framkommer det att elever och föräldrar har svårt att se nyttan med slöjden. Därför har vi valt att titta på varför slöjden är viktig och också försöka finna ett svar på hur slöjdläraren kan tydliggöra ämnet och motivera slöjden för eleverna. För få svar på dessa frågor har vi arbetat med litteraturstudier och tittat närmare på tidigare empirisk forskning inom ämnet. Slöjdlärarutbildningen borde behandla de frågeställningarna lite mer än vad som görs nu och därför tog vi kontakt med sex slumpmässigt utvalda lärarutbildare från Stockholm-, Linköping-, Göteborg-, Uppsala- och Umeå Universitet för att se vad de hade att säga om våra frågeställningar. Några av de slutsatser vi kunde dra efter dessa intervjuer var bland annat att slöjdläraren måste tydliggöra styrdokumenten både för sig själv och även för eleverna. Både läraren och föräldrarna bör även följa upp elevernas arbeten och hjälpa dem att sätta ord på vad de lärt sig. Dialogen mellan lärare och elev fann vi ha den viktigaste rollen för att kunna motivera slöjden och göra den meningsfull för eleverna.

<p>Ett examensarbete innebär att man fördjupa sig i ett område som man finner intressant, när det var dags för mig att skriva mitt examensarbete tog jag chansen direkt att fördjupa mig i ett område som fascinerar mig, nämligen elevers möjlighet till inflytande i skolan. Jag ville studera hur elevinflytandet ser ut i grundskolans slöjdämne. Studiens syfte är att urskilja slöjdlärares syn och upplevelser av elevers inflytande i grundskolans senare år. Jag valde att genomföra en enkätundersökning där jag bad slöjdlärare från grundskolans senare år att delta. Enkäten skickades ut via e-post till 41 slöjdlärare verksamma i Skellefteå kommun. Totalt besvarades 15 enkäter. Enkäten bestod av frågor med fasta svarsalternativ samt frågor med en mer öppen karaktär där lärarna själva fick formulera sina svar. Resultatet visade att lärarna upplevde att elevernas inflytande över undervisningen innebar både hinder och möjligheter. Det som respondenterna upplevde som hinder för elevinflytande var elevernas bristande förkunskaper, man kände en oro över att de beslut som eleverna deltar i hade en tendens att bli av sämre kvalitet. Man var i vissa fall rädd för att släppa eleverna allt för fritt. Lärarna ansåg att elevers inflytande i vissa fall bidrar till en ökad arbetsbörda med mer att planera och en spretigare undervisning. I och med att elevers inflytande över undervisningen ökar förändras den traditionella lärarrollen och eventuellt kan lärare uppleva sin ställning hotad, vilket ytterligare kan utgöra ett hinder för elevinflytande. Lärarna speglar också en uppfattning om att elevers inflytande på ett positivt sätt kan påverka elevers delaktighet och engagemang i undervisningen. En stor del av de tillfrågade lärarna upplevde att elevens känsla av delaktighet och engagemang hör ihop med elevens möjlighet att utöva inflytande över sin arbetssituation. Lärarna upplevde att elevinflytande hade en positiv effekt på elevernas drivkraft och engagemang. Många lärare menade också att elevernas inflytande över undervisningen bidrog till en för dem själva positiv och stimulerande arbetssituation. Lärarna upplevde samtidigt att det var väldigt individuellt hur bra eleverna klarade av ett ökat ansvar. </p>

<p>Detta är ett arbete om grundskolämnena teknik och trä/metallslöjds möjligheter att samverka med varandra i någon utsträckning. Där ett samarbetes för och nackdelar synliggörs. En del av arbetet granskar även hur pass traditionell eller teknologiinriktad trä/metallslöjden som bedrivas i grundskolan bör vara Metoden för att söka svar består av litteraturstudier inom berörda områden, samt intervjuer med lärare som undervisar inom de berörda ämnena. Intervjuerna har skett enligt kvalitativ metod baserat på följande frågeställningar:</p><p>-Vilka fördelar kan man som lärare inom trä/metallslöjd eller teknikämnet dra/påvisa, genom ett samarbete med teknikämnet eller trä/metallslöjdämnet?</p><p>-Vilka nackdelar kan man som lärare inom trä/metall slöjd eller teknikämnet dra/påvisa, genom ett samarbete med teknikämnet eller trä/metallslöjdämnet?</p><p>Även en tredje frågeställning besvaras i arbetet, denna genom litteraturstudierna. Tredje frågeställning lyder:</p><p>-Hur bör vi i framtiden bedriva slöjdundervisningen, i avseende på balansen mellan traditionell eller teknologiinriktad slöjd?</p><p>Syftet med arbetet kan nog enklast beskrivas, att få fram för och nackdelarna med ett samarbete/samverkan mellan ämnena teknik och trä/metallslöjd i grundskolan. Samt att se i vilken utsträckning ett eventuellt samarbete kan vara lämpligt och varför det i sådana fall är så. Resultatet skall kunna ge stöd åt lärare inom de berörda ämnena, och förhoppningsvis få dem att se fördelar med ett samarbete i någon form. Då resultatdelen visar att ett samarbete är lämpligt för båda ämnenas räkning så hoppas jag att fler lärare tar chansen och förhoppningsvis når lite längre i sin undervisning. Sista frågeställningens svar blev ganska intressant och ibland motsägande, beroende på vem som få uttrycka sig angående frågan. En del människor anser att den traditionella slöjden är förlegad och inte har något som helst värde i dagens skola eller samhälle, utan istället förespråkar en starkt teknologiinriktad slöjd som i viss utsträckning t o m bör vara yrkesförberedande. Andra menar på raka motsatsen och ser tydliga fördelar med den traditionella slöjden. Sen finns det givetvis de som är mera neutrala i sin uppfattning och anser att den rätta balansen finns någonstans mitt emellan.</p>

Ett examensarbete innebär att man fördjupa sig i ett område som man finner intressant, när det var dags för mig att skriva mitt examensarbete tog jag chansen direkt att fördjupa mig i ett område som fascinerar mig, nämligen elevers möjlighet till inflytande i skolan. Jag ville studera hur elevinflytandet ser ut i grundskolans slöjdämne. Studiens syfte är att urskilja slöjdlärares syn och upplevelser av elevers inflytande i grundskolans senare år. Jag valde att genomföra en enkätundersökning där jag bad slöjdlärare från grundskolans senare år att delta. Enkäten skickades ut via e-post till 41 slöjdlärare verksamma i Skellefteå kommun. Totalt besvarades 15 enkäter. Enkäten bestod av frågor med fasta svarsalternativ samt frågor med en mer öppen karaktär där lärarna själva fick formulera sina svar. Resultatet visade att lärarna upplevde att elevernas inflytande över undervisningen innebar både hinder och möjligheter. Det som respondenterna upplevde som hinder för elevinflytande var elevernas bristande förkunskaper, man kände en oro över att de beslut som eleverna deltar i hade en tendens att bli av sämre kvalitet. Man var i vissa fall rädd för att släppa eleverna allt för fritt. Lärarna ansåg att elevers inflytande i vissa fall bidrar till en ökad arbetsbörda med mer att planera och en spretigare undervisning. I och med att elevers inflytande över undervisningen ökar förändras den traditionella lärarrollen och eventuellt kan lärare uppleva sin ställning hotad, vilket ytterligare kan utgöra ett hinder för elevinflytande. Lärarna speglar också en uppfattning om att elevers inflytande på ett positivt sätt kan påverka elevers delaktighet och engagemang i undervisningen. En stor del av de tillfrågade lärarna upplevde att elevens känsla av delaktighet och engagemang hör ihop med elevens möjlighet att utöva inflytande över sin arbetssituation. Lärarna upplevde att elevinflytande hade en positiv effekt på elevernas drivkraft och engagemang. Många lärare menade också att elevernas inflytande över undervisningen bidrog till en för dem själva positiv och stimulerande arbetssituation. Lärarna upplevde samtidigt att det var väldigt individuellt hur bra eleverna klarade av ett ökat ansvar.

Detta är ett arbete om grundskolämnena teknik och trä/metallslöjds möjligheter att samverka med varandra i någon utsträckning. Där ett samarbetes för och nackdelar synliggörs. En del av arbetet granskar även hur pass traditionell eller teknologiinriktad trä/metallslöjden som bedrivas i grundskolan bör vara Metoden för att söka svar består av litteraturstudier inom berörda områden, samt intervjuer med lärare som undervisar inom de berörda ämnena. Intervjuerna har skett enligt kvalitativ metod baserat på följande frågeställningar: -Vilka fördelar kan man som lärare inom trä/metallslöjd eller teknikämnet dra/påvisa, genom ett samarbete med teknikämnet eller trä/metallslöjdämnet? -Vilka nackdelar kan man som lärare inom trä/metall slöjd eller teknikämnet dra/påvisa, genom ett samarbete med teknikämnet eller trä/metallslöjdämnet? Även en tredje frågeställning besvaras i arbetet, denna genom litteraturstudierna. Tredje frågeställning lyder: -Hur bör vi i framtiden bedriva slöjdundervisningen, i avseende på balansen mellan traditionell eller teknologiinriktad slöjd? Syftet med arbetet kan nog enklast beskrivas, att få fram för och nackdelarna med ett samarbete/samverkan mellan ämnena teknik och trä/metallslöjd i grundskolan. Samt att se i vilken utsträckning ett eventuellt samarbete kan vara lämpligt och varför det i sådana fall är så. Resultatet skall kunna ge stöd åt lärare inom de berörda ämnena, och förhoppningsvis få dem att se fördelar med ett samarbete i någon form. Då resultatdelen visar att ett samarbete är lämpligt för båda ämnenas räkning så hoppas jag att fler lärare tar chansen och förhoppningsvis når lite längre i sin undervisning. Sista frågeställningens svar blev ganska intressant och ibland motsägande, beroende på vem som få uttrycka sig angående frågan. En del människor anser att den traditionella slöjden är förlegad och inte har något som helst värde i dagens skola eller samhälle, utan istället förespråkar en starkt teknologiinriktad slöjd som i viss utsträckning t o m bör vara yrkesförberedande. Andra menar på raka motsatsen och ser tydliga fördelar med den traditionella slöjden. Sen finns det givetvis de som är mera neutrala i sin uppfattning och anser att den rätta balansen finns någonstans mitt emellan.

Den här studien syftar till att undersöka lärares uppfattningar om slöjdämnet och dess bidrag till elevers kunskapsutveckling. Studien undersöker ur ett sociokulturellt perspektiv hur kollegor som undervisar i andra ämnen ser på slöjden. Bakgrunden är att slöjden ibland blir ifrågasatt, både av kollegor och i media.  I skolans styrdokument framkommer att slöjdundervisning bland annat ger elever möjlighet att utveckla sin metakognitiva förmåga genom att kombinera praktiskt och estetiskt arbete med teoretiska kunskaper. Via slöjdundervisningen där eleverna använder sina händer kan olika förmågor i hjärnan utvecklas vilket gynnar både individ och samhälle.  Jag har genomfört en kvalitativ studie där jag intervjuat lärare som undervisar i kärnämnena svenska och matematik. Studiens respondenter anser över lag att slöjden är ett viktigt ämne, inte minst för att det kan hjälpa elever att praktiskt förstå teoretiska begrepp.  Resultate av studien visar att kollegor inte fullt ut känner till vad slöjden egentligen innebär för elevers lärande. Ansvaret kan behöva läggas på oss som undervisar i ämnet. Vi kan bli bättre på att förmedla slöjdens innebörd, både till elever och vårdnadshavare, kollegor och skolledare.

Ett av skolans uppdrag är att utbilda för hållbar utveckling, men vad detta innebär konkret är inte självklart. I kursplanen för slöjdämnet ger det centrala innehållet vissa riktlinjer, men det överlåter mycket åt slöjdlärare att tolka och bestämma hur detta ska integreras i undervisningen. Med hjälp av det teoretiska perspektivet fenomenologi undersöker uppsatsen hur slöjdlärare tolkar det centrala innehållet gällande hållbar utveckling samt hur de implementerar det i sin egen undervisning. Genom kvalitativa intervjuer har nio slöjdlärare, både trä- och metallslöjdslärare och textilslöjdslärare, fått svara på våra frågor om hur de tolkar hållbar utveckling, hur de konkret lägger upp det praktiska arbetet och om de upplever några utmaningar. Vi har undersökt hållbar utveckling utifrån de tre dimensionerna; socialt, ekologiskt samt ekonomiskt. Resultatet visar att slöjdlärarna upplever slöjdämnet som en bra möjlighet att förmedla flera aspekter av hållbar utveckling men beskriver på samma gång flera svårigheter, bland annat i form av för liten budget och för diffusa riktlinjer vilket leder till fria tolkningar. Slutsatsen blir då att uteblivandet av tydliga riktlinjer i slöjdens centrala innehåll leder till en brist på likvärdig utbildning. Ytterligare konstateras att slöjdlärare behöver vidareutbildning för att få en djupare kunskap och därigenom kunna inspirera och involvera eleverna på ett mer effektivt sätt.

Syftet med vårt arbete är att få kunskap om hur hjärnan och handen samspelar. Vi vill visa att det finns en påverkan på hjärnans utveckling genom att arbeta med händerna. Till vår hjälp har vi läst forskningslitteratur och annan litteratur för att kunna bevisa våra teorier. Vi har även gjort ett antal intervjuer med andra slöjdlärare samt elever för att ta reda på vad de har för uppfattning om ämnet slöjd. Resultaten av våra intervjuer visar på att slöjdämnet inte alltid är så självklart, att det är svårt att sätta ord på varför vi har slöjdundervisning i skolan. Både lärare och elever har ibland svårt att argumentera för ämnet. Lärarna pratar mycket om den tysta kunskapen som eleverna får med sig och lägger stor vikt vid det kreativa förhållningssättet i slöjdundervisningen medan eleverna mestadels tror att slöjdämnet handlar om att få lära sig hantverket såsom exempelvis hanteringen av verktyg och maskiner. Slutsatsen av vårt arbete visar på att det finns effekter på hjärnans utveckling genom handens arbete. Det sker ett ständigt samspel mellan handen och hjärnan som också bidrar till bland annat förbättrad läs- och skrivförmåga, koncentrationsförmåga och arbetsprestation.Vi vill genom vårt arbete även upplysa andra om varför det är viktigt att vi bevarar våra djupt rotade hantverkskunskaper.

Ämnet slöjd är för de flesta en självklar del av skolan. Men med jämna mellanrum ifrågasätts och debatteras slöjdens form och berättigande. Syftet med detta arbete är att undersöka hur slöjdämnet uppfattas av en grupp elever i årskurs nio. Datainsamlingen som ligger till grund för analysen är en studie i form av ett antal frågeställningar ställda till en grupp elever i trä- och metallslöjd i årskurs nio. Utifrån den har en hermeneutisk analys utförts som har visat hur elevgruppen uppfattar varför de har ämnet, ur ett individuellt och ett generellt perspektiv. Studiens resultat att slöjdämnet uppfattas som mer lustfyllt, nedstressande och tydligare vad gäller problemlösning än andra ämnen. Det upplevs också starkare relaterat till yrkesval än andra ämnen. Vidare visar resultatet att elevernas uppfattningar och förväntningar av ämnet inte alltid stämmer med skolverkets intentioner för slöjdämnet.