Uppsatsens syfte är att undersöka vilka verktyg slöjdlärare använder vid bedömning av elevers slöjdarbeten med hjälp av tre frågeställningar. Vilka metoder och strategier använder sig läraren av för att bedöma elevers slöjdarbeten, hur involverar läraren eleven i bedömningsprocessen och hur dokumenterar läraren bedömningsunderlagen.Metod:För att få svar på uppsatsens tre huvudfrågor genomfördes en kvalitativ undersökning. Kvalitativa intervjuer genomfördes av sex verksamma slöjdlärare i grundskolan, varav fyra var kvinnor och två män. De kvalitativa intervjuerna genomfördes med hjälp av 5 öppna frågor, det vill säga utan fasta svarsalternativ.Resultat:Resultatet visade att slöjdlärare arbetar med liknande metoder när det gäller formativ och summativ bedömning.Forskningsdeltagarna har olika sätt hur de kommunicerar bedömningskriterier och hur de dokumenterar underlag för bedömning. Undersökningen visar att metoder av bedömningsformer i slöjd blir en tolkningsfråga utifrån varje slöjdlärare och därmed är inte bedömning i slöjd likvärdigt.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur elever i årskurs 5 och 9 uppfattar textilslöjden i närsamhället före och efter de arbetat konkret med en uppgift inspirerad av hantverksaktivism och textilslöjdens kommunikativa funktion. Textilslöjd i närsamhället är ett abstrakt koncept som elever generellt har svårt att uppfatta. I studien användes etnografisk forskningsstrategi i kombination med aktionsforskning och data insamlades genom deltagande observationer samt semi-strukturerade intervjuer med fem elever i vardera årskurser. Aktionsforskning användes i syfte att, genom en lektion och hantverksuppgift, förändra elevernas uppfattning gällande textilslöjd i närsamhället. Resultatet visade att elevernas inledande uppfattning gällande textilslöjd i närsamhället begränsades till de praktiska kunskaper som de lärt sig tidigare under sin skolgång. Efter lektionen hade majoriteten av eleverna ändrat uppfattning gällande textilslöjd i närsamhället och vidgat sina perspektiv gällande textilslöjd som kommunikationsverktyg. Det förekom skillnader och likheter mellan eleverna i årskurs 5 och 9. Den mest framstående skillnaden gällde deras uppfattning om nyttan med textilslöjd. I årskurs 9 kopplades nyttan till att kunna laga kläder medan den i årskurs 5 kopplades till att vara bra att kunna i ett framtida yrke. En likhet som framträdde var att eleverna i båda årskurserna anser att textilslöjd är något som är bra att kunna när de blir äldre.