Syftet med denna studie har varit att undersöka hur elever i årskurs 5 och 9 uppfattar textilslöjden i närsamhället före och efter de arbetat konkret med en uppgift inspirerad av hantverksaktivism och textilslöjdens kommunikativa funktion. Textilslöjd i närsamhället är ett abstrakt koncept som elever generellt har svårt att uppfatta. I studien användes etnografisk forskningsstrategi i kombination med aktionsforskning och data insamlades genom deltagande observationer samt semi-strukturerade intervjuer med fem elever i vardera årskurser. Aktionsforskning användes i syfte att, genom en lektion och hantverksuppgift, förändra elevernas uppfattning gällande textilslöjd i närsamhället. Resultatet visade att elevernas inledande uppfattning gällande textilslöjd i närsamhället begränsades till de praktiska kunskaper som de lärt sig tidigare under sin skolgång. Efter lektionen hade majoriteten av eleverna ändrat uppfattning gällande textilslöjd i närsamhället och vidgat sina perspektiv gällande textilslöjd som kommunikationsverktyg. Det förekom skillnader och likheter mellan eleverna i årskurs 5 och 9. Den mest framstående skillnaden gällde deras uppfattning om nyttan med textilslöjd. I årskurs 9 kopplades nyttan till att kunna laga kläder medan den i årskurs 5 kopplades till att vara bra att kunna i ett framtida yrke. En likhet som framträdde var att eleverna i båda årskurserna anser att textilslöjd är något som är bra att kunna när de blir äldre.

Due to a personal interest in textile craft, my own experience as a knitter in combination with studies in integrated conservation and gender studies as a subsidiary subject this research was done as my thesis in integrated conservation. With the purpose to study textile craft traditions as a feminine part of the intangible cultural heritage in todays society with focus on craftivism, a questionnaire study was done. The study was addressed to craftivists who practice any kind of textile craft with the purpose to get a deeper insight in their understanding, attitude and opinions related to craftivism and textile craft traditions. The female norm in textile craft and especially textile craftivism was remarkably striking in the results of the questionnaire study, which can explain why feminism is an issue close to heart for most of the informants. Among many of the craftivists in this study there is an awareness of this norm and traditional feminine connotative meanings related to textile, for example softness and warmth. These connotative meanings are consciously used by many craftivists to create contrasts with norm breaking statements. These contrasting effects can be interpreted as innovative, inspiring and remarkable. Craftivism is therefore a way to use one’s creativity to make one’s voice heard. It could be a part of textile craft traditions today, in a stage of innovation and forward looking, which is likely to be a contributing variable due to the preservation of the intangible textile cultural heritage in the future. / Med grunden i ett eget textilintresse, mina erfarenheter som stickare, i kombination med kulturvårdsstudier och genusvetenskap som biämne utfördes den här undersökningen som kandidatexamensarbete inom kulturvård. Med syftet att undersöka textila hantverkstraditioner som ett kvinnligt kodat immateriellt kulturarv i dagens samhälle med fokus på hantverksaktivism utfördes en enkätundersökning som riktade sig mot hantverksaktivister som utövar någon form av textilt hantverk för att få en fördjupad inblick i deras förhållande, inställning och åsikter kring hantverksaktivism och textila hantverkstraditioner. Den kvinnliga normen inom textilhantverk och främst inom textil hantverksaktivism var påfallande tydlig i enkätsvaren och kan förklara varför feminism och kvinnofrågor är hjärtefrågor för majoriteten av informanterna. Hos hantverksaktivisterna i den här undersökningen finns i många fall en medvetenhet kring denna norm och traditionella kvinnliga konnotationer som berör textil, till exempel värme och mjukhet. Många använder sig av just dessa kvinnliga konnotationer och traditioner för att skapa kontraster med normbrytande budskap, en kontrastverkan som kan tolkas som nytänkande, inspirerande och uppseendeväckande. Hantverksaktivism är därför ett medel att använda sin kreativitet för att göra sin röst hörd och kan ses som en del av textila hantverkstraditioner i ett stadie av förnyelse och framåtblickande som med sannolikhet kommer vara en bidragande faktor i bevarandet av det immateriella textila kulturarvet för framtiden.