Arbetet strävar efter att klargöra vem som formulerar frågan – varför har vi slöjd i svensk grundskola? och undersöka vilka empiriska evidens som finns till slöjdämnets försvar och ifrågasättande. Är frågan allmänt levande i samhället eller är den ett hjärnspöke skapat av slöjdlärarna själva. Om slöjdlärare felaktigt upplever ämnet motarbetat och ifrågasatt av samhället kan lärarna själva komma att motarbeta ämnets existens, med destruktiva följder för ämnet som möjlig konsekvens. Om samhället och lärarna däremot ställer sig frågan konstruktivt kan den vitalisera slöjdämnets utövande och innebörd. Studien bygger på två undersökningar med kvantitativ ansatts som strävat efter statistiskt jämförbara resultat. Första undersökningen var en webbstudie med fenomenografisk ansats och andra undersökningen var en enkätstudie riktad till slöjdlärare och allmänhet med spridning av randomiserad karaktär. Google-enkätformulär och Google-kalkylark användes för enkät och grafisk presentation. Uppsatsen presenterar sammanfattat teoretiskt bakgrundsmaterial ur rapporter utförda på uppdrag av UNESCO och OECD, vilka visar på estetiska ämnens upplevda förmåga att utveckla studenters lärande i andra ämne genom bl.a. transfereffekter. Rapporterna visar även att dessa upplevda effekter till största del saknar empirisk evidens. För nationellt och direkt slöjdanknutet perspektiv behandlas i uppsatsen fakta ur ämnesutvärderingarna NÄU-13 och NU-03, vilka till del, likt de internationella rapporterna, visar på samma avsaknad av empirisk evidens för estetiska ämnens positiva påverkan på elevernas kunskap och lärande.

Syftet med examensarbetet var att öka förståelsen för hur slöjdämnets syfte kan förmedlas till elever. Skolverkets nationella utvärderingar har tidigare påtalat elevers brist på förståelse för slöjdämnets syfte och därför anses examensarbetets fråga relevant. Utifrån syftet med examensarbetet har följande frågeställningar formulerats: Hur arbetar lärare med att förmedla slöjdens syfte för elever? Vilka metoder och arbetssätt använder slöjdlärare sig av för att förmedla slöjdens syfte till sina elever? Vilka utmaningar upplever lärare finns för att förmedla slöjdens syfte till elever?Studien bygger på en kvalitativ undersökning med samtalsintervju som forskningsmetod. I studien använder jag mig av ett sociokulturellt perspektiv där jag utgår ifrån att lärande sker i samspel med andra människor och tar fasta på framförallt språkets vikt i lärandesituationer. Som bakgrund undersöks tidigare forskning och relevant litteratur för forskningsfrågan. Studiens resultat består av svar från totalt sex intervjuer med behöriga och verksamma slöjdlärare. Undersökningen visar att det förekommer flera olika arbetssätt och metoder för att förmedla slöjdens syfte till elever. Dessa har kategoriserats med hjälp av sociokulturellt teori; kommunikation och interaktion med intellektuellt redskap (dvs. språkets betydelse för mediering); användning av andra artefakter som hjälpmedel för att förmedla slöjdens syfte till eleverna; övriga didaktiska/pedagogiska aspekter. Det framkom att flera av intervjupersonerna anser tidspress vara en av de största utmaningarna för att förmedla slöjdens syfte till eleverna. Andra utmaningar som upplevs är att eleverna anser det tråkigt att prata om slöjdens syfte samt att de inte orkar eller inte vill lyssna. Att inte veta hur slöjdens syfte kan förklaras på ett bra sätt anses också problematiskt. Resultaten erhållna i detta examensarbete kan ge stöd till verksamma och framtida lärare genom att visa på olika sätt att arbeta med att förmedla och förklara slöjdämnets syfte för sina elever.

Denna uppsats är en empirisk studie av slöjdpraktik i grundskolan. Min ambition är att få ett perspektiv på hur elever upplever och ger uttryck för lärandet i slöjd.Empirin består av intervjuer med 8 elever och har analyserats med två olika analysverktyg. Dokumentation av empiri samt litteratur, avhandlingar och vetenskapliga artiklar har legat till grund för att skapa en analytisk förståelse av vad elever tillgodogör sig för att förstå slöjdens nytta. Analysen väcker vidare frågor kring hur elever förvärvar lärande i slöjdämnet. Studien bidrar med ett reflekterande perspektiv om slöjdverksamhet men prövar också att se slöjdandet som en del av människans behov. Studien visar att det saknas en djupare innebörd av slöjdämnet ur ett elevperspektiv. Samtidigt upplevs det att slöjdföremåls uttryck växlar men att tekniker ändå består. Resultatet visar att elever har svårt att verbalt uttrycka vad slöjd är men att de ser användningen som något mycket praktiskt och användbart. Studien kan ge stöd till intresserade inom slöjdverksamheter för att se behovet av ett slöjdspråk samt ett likvärdigt förhållningssätt. Slöjdämnets syfte behöver förmedlas och belysas utåt för att ämnet ska utvecklas i takt med vårt samhälle.

Kan resan någonsin vara målet eller är det alltid slutdestinationen som är målet?Studien Under construction undersöker hur slöjdämnet förhåller sig till färdigt och ofärdigt. Med bakgrund i vad jag uppfattar som kursplanens otydlighet gällande möjlighet att bedöma ofärdiga arbeten tycks det finnas stor oenighet bland lärare kring hur slöjdämnet ska ta sig an ofärdiga slöjdföremål. Syftet med denna studie är därmed att ge större klarhet i hur man som lärare kan förhålla sig till detta. Ämnet har undersökts utifrån två frågeställningar, vilka är:• Hur förhåller sig slöjdämnets styrdokument till temat färdigt och ofärdigt?• Hur förhåller sig slöjdlärare till temat färdigt och ofärdigt?Studien tar avstamp i det läroplansteoretiska forskningsfältet som baseras på att jämföra läroplanens tre arenor, dvs. den formulerade läroplanen jämfört med lärarnas tolkning av den samt den läroplan som tar sig uttryck i den faktiska undervisningen. Metoder som använts för att undersöka detta är observation av slöjdlektioner samt intervjuer med verksamma slöjdlärare. För att analysera empirin har en tematisk analysmetod använts.Studien har gestaltats genom en workshop där deltagarna under begränsad tid själva fick tillverka ett slöjdföremål utifrån slumpvis valda ledord som talade om på vilket sätt deltagaren skulle ta sig an uppgiften. När tiden var slut skulle deltagaren rangordna samtliga slöjdobjekt och samtidigt sortera in sitt eget, dels efter funktion men också efter uttryck.

Studien söker kunskap om hur svenska elever, som haft slöjd från årskurs 3 i grundskolan, med elever som är nyanlända från Eritrea, upplever ämnet slöjd. Som nyanländ elev får man tidigt delta i de praktiskt-estetiska ämnena såsom slöjd. De nyanlända eleverna som intervjuades har haft en studiehandledare med sig under sina slöjdlektioner. Syftet med denna studie är att utveckla förståelse för och jämföra hur elever på högstadiet från Sverige och Eritrea upplever ämnet slöjd i Sverige. För att genomföra studien valdes kvalitativa intervjuer som metod. Totalt intervjuades sex högstadieelever. Tre nyanlända elever från Eritrea samt tre elever som läst slöjd sedan årskurs tre i grundskolan. Eleverna intervjuades individuellt med öppna frågor. Båda elevgrupperna upplevde slöjden som rolig. Samtliga elever såg slöjden som viktig ur nyttosynpunkt, för att t ex kunna laga en möbel i sitt hem, och/eller för att kunna laga något klädesplagg som gått sönder. De nyanlända eleverna har kommit i kontakt med olika hantverkstekniker genom praktiskt arbete i sina hushåll, medan de svenska eleverna upplever att de enbart gör enklare uppgifter hemma hos sig, som att sy fast en knapp t ex. Eleverna upplevde att det skedde mycket kommunikation under slöjdlektionerna, speciellt med hjälp av kroppsspråket. Både de svenska och de eritrianska eleverna som intervjuades tyckte att det var lättare att få förståelse för ett material när de får handskas med materialet. Detsamma gäller när de ska utföra en hantverksteknik.De tycker att det är bra när läraren först visar hur man gör och sedan får utföra momentet på egen hand. Detta speglas i att den största likheten mellan elevgrupperna är att de anser lära sig mest av att få utföra ett moment praktiskt. Den största skillnaden är att de svenska eleverna inte utför lika mycket praktisktarbete i sina hem som de eritrianska eleverna.

SammanfattningDetta examensarbete har sitt fokus på elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) och hur delaktiga de är i ämnet slöjd. Elevgruppen är de som läser och bedöms enligt det centrala innehållet i anpassad grundskola i Sverige. I den gemensamma studien genomfördes en undersökning, som inkluderar litteraturstudier, enkät och intervjuer av slöjdlärare för att analysera och dra våra slutsatser. Sammanfattningsvis belyser vår studie att slöjdlärare i högre grad samarbetar med klasslärare, än med speciallärare eller specialpedagoger, för att anpassa undervisningen efter elevernas individuella förutsättningar. Trots utmaningar med tidsbrist känner sig slöjdlärare kompetenta att skapa KASAM (känsla av sammanhang) i slöjdämnet. Integrerade elever i stora grupper framstår dock som en utmaning för lärarna. Framgångsfaktorer för att främja delaktighet inkluderar att etablera struktur, att aktivt kommunicera med eleverna och att ägna tid åt att förstå deras behov. Det centrala innehållet anses vara en viktig grundpelare, men i slöjdundervisningen fokuserar huvudsakligen läraren på material, verktyg och hantverkstekniker. Resultatet understryker vikten av att stärka samarbetet mellan klasslärare, speciallärare och specialpedagoger. Speciallärare och specialpedagoger behöver dock bättre ämneskunskaper, för att kunna ge adekvat stöd till slöjdlärare, särskilt vid integrering av elever med IF i grundskolan.Nyckelord: Behörighet, Delaktighet, IF, Intellektuell funktionsnedsättning, KASAM, Slöjdämnet, Slöjdlärare, Speciallärare, Specialpedagog.

Efter att vi i flera olika sammanhang uppmärksammat att slöjdlärare tolkar läroplanens styrdokumnet olika och att det på grund av detta uppstår olikheter i betygsättningen ville vi undersöka och synliggöra dessa frågor. Syftet med vår studie var att belysa slöjdlärares uppfattningar kring likvärdigheten i betygsättningen samt synliggöra vad slöjdlärarna anser krävs för en större likvärdighet nationellt. Med hjälp av halvstrukturerade intervjufrågor genomförde vi en kvalitativ undersökning, där vi intervjuade ett mindre antal högstadielärare. Efter att ha bearbetat och analyserat materialet kunde vi utläsa att informanterna hade skilda åsikter och uppfattningar i många frågor, vilket bekräftar att styrdokumenten har stora tolkningsutrymmen. Både informanterna, Skolverket och andra instanser inser och är medvetna om att betygsättningen är en svår fråga och näst intill omöjlig att skapa likvärdighet kring. Några informanter uttryckte att möjligheten till öppen tolkning av styrdokumenten är positiv eftersom det lämnar uttrymme till läraren själv, medan andra informanter önskade mer styrning för att göra den nationella likvärdigheten större. Vår undersökning visade att de flesta av våra informanter använder någon form av stödmaterial i sin betygsättning. Matriser användes av alla, men på olika sätt och skapade i olika format. Skolverkets stödmaterial användes i olika utsträckning, liksom sambedömning och elevexempel. Prov användes sällan. Kompetensutveckling i olika former är något som verkar vara olika utbrett hos olika huvudmän. Mer kompetensutveckling efterfrågas hos många lärare och ses som grundläggande för att den nationella likvärdigheten ska kunna öka. En ökad praxis efterfrågas, men var den ska skapas finns olika meningar kring. Lärarna är eniga om att styrning skulle öka den nationella likvärdigheten, men vad det skulle resultera i kring undervisningen för läraren respektive eleverna upplevs olika. Friheten och skapandet skulle eventuellt påverkas, men rättssäkerheten och likvärdigheten kring betygen skulle troligen öka.

Syftet med studien är att ur lärarnas perspektiv undersöka elevernas dokumentation av den egna arbetsprocessen i slöjd och hur dessa lärare använder denna dokumentation i bedömningen. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med några svenska slöjdlärare. Den kommer fram till att lärarna har satt av tid till undervisning och genomföring av elevernas dokumentation av arbetsprocessen och är på så sätt tydliga med att dokumentationen är en del av undervisningen. Lärarna styr dokumentationens format och innehåll. Dessa dokument konsulteras tillsammans med lärarnas observationer av elevernas arbetsprocess när de gör bedömningar av elevers förmågor i ämnet. Studien kommer fram till att dokumentationen är ett ett viktigt verktyg i elevernas lärande och bedömningar av deras förmågor i slöjdämnet.