Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger och rektorer anser att kvalitetsredovisningen leder till högre kvalitet i förskolan. Intresse finns också för att ta reda på hur förskolans kvalitetsredovisning används som ett verktyg i verksamheten och hur inblandade aktörer ser på dess värde. Frågeställningarna är: På vilka sätt är kvalitetsredovisningen ett värdefullt dokument för att uppnå en god kvalitet? Hur menar pedagoger att verksamheten kan utvärderas? Hur blir kvalitetsredovisningen ett aktivt dokument som finns med i planeringen av verksamheten?Insamling av empiriskt material har skett med hjälp av enkätundersökning när det gäller pedagoger i förskolan och öppen intervju när det gäller rektorer. Undersökningen ses som kvalitativ, då avsikten är att få fördjupad kunskap om pedagogers och rektorers uppfattning om fenomenet kvalitetsredovisning, samt att tolka och beskriva dessa uppfattningar i rapportform. Som teoretisk utgångspunkt valdes den fenomenografiska ansatsen, som är en kvalitativ forskningsansats lämplig för att genomföra och analysera frågor som handlar om lärande och utbildning. Fenomenografins huvudsyfte är att få reda på hur människor uppfattar, upplever eller erfar olika aspekter av sin omvärld.Resultatet av studien visar att såväl pedagoger i förskolan som rektorer i förskolan och skolan, menar att kvalitetsredovisningen fyller en indirekt kvalitetshöjande funktion. Det är dock inte dokumentet i sig som ger högre kvalitet, utan den diskussion och reflektion kring den pedagogiska verksamheten som föranleder dokumentet. Flera av respondenterna menar att kvalitetsredovisningen inte används som verktyg för att planera och genomföra verksamheten, men att den förutsätter utvärdering som kan ge underlag till förbättringsåtgärder. Nackdelen är, menar de, att utvärderingen är koncentrerad till en begränsad period, ofta en/ibland två gånger per år.En slutsats av undersökningen är att det finns flera olika erfaranden av dokumentet kvalitetsredovisning, men att flera respondenter efterlyser ett mer kontinuerligt, systematiskt och framför allt lättarbetat material för att utvärdera och redovisa kvalitet. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

No description available.

Att mäta och dokumentera kliniskt vårdarbetet har inte prioriterats inom röntgenverksamheter. Tillgång till jämförelsedata skulle möjliggöra olika former av standardisering för förbättrad vårdkvalitet och patientsäkerhet. Att SPC- diagram (statistisk process styrning diagram)  inte uppmärksammas får effekt på patientsäkerhetsarbetet. Aktuell studie avser att öka kunskapen om vilka mätverktyg som finns att tillgå, vilka svar de kan ge och deras användbarhet. Syftet var jämföra och analysera olika standardiserade mätverktyg som kan användas inom somatisk slutenvård, för att förbättra vårdkvalitet och patientsäkerhet. Om möjligt, med betoning på röntgenverksamheter. En syntetiserande (integrativ) litteraturöversikt, av typen systematisk litteraturstudie, i avsaknad av metaanalys, valdes. Metoden är kvalitativ med induktiv ansats, mixad med kvantitativ metod. Fjorton olika mätverktyg presenteras i denna studie. Mätverktygen Shewhart- (styr-) diagram, flödesscheman och orsak-och-verkan diagram beskrivs mest frekvent. Alla, i studien medtagna mätverktyg, förbättrar noggrannheten vid beslutsprocesser. Shewhart- (styr-) diagram visar på variation (slöseri) över tid och om en process är stabil eller instabil. Flödesscheman och orsak-och-verkan diagram visar var förbättringsinsatser bör fokuseras i första hand.  Mätverktygen Lean, WMS (workflow management system), RFMEA (radiology failure mode and effect analysis) är unika genom sin mångsidighet. Att använda standardiserade mätverktyg ger tillgång till kvalitativ och betydelsefull information som förbättrar vårdens kvalitet, patienternas säkerhet samt förenklar analysen av data. / Measuring and documenting clinical care work has not been prioritized in radiology operations. Access to comparative data would allow for different forms of standardization for improved quality of care and patient safety. That SPC charts (statistical process control charts) are not noticed affects patient safety work. This study aims to increase knowledge about measurement tools available, what answers they can provide and their usefulness. The purpose was to compare and analyze various standardized measuring tools that can be used in somatic in-patients care, to increase the quality of care and patient safety. If possible, with emphasis on radiology operations. A synthesizing (integrative) literature review, of the type systematic literature review, in absence of meta-analysis, was chosen. Method is qualitative inductive approach, mixed with quantitative method. Fourteen different measuring tools are presented in this study. Shewhart (control) charts, flow charts and cause-and-effect charts are most frequently described. All measurement tools, included in the study, improves the accuracy at decision making processes. Shewhart (control) chart shows variation (waste) over time and whether a process is stable or unstable. Flow charts and cause-and-effect charts show where improvement efforts should be focused primarily. The Lean measurement tools, WMS (workflow management system), RFMEA (radiology failure mode and effect analysis) are unique through their versatility. Using standardized measurement tools provides access to qualitative and meaningful information that improves quality of care, patient safety, and simplifies data analysis.

Syftet med studien är att ur lärarnas perspektiv undersöka elevernas dokumentation av den egna arbetsprocessen i slöjd och hur dessa lärare använder denna dokumentation i bedömningen. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med några svenska slöjdlärare. Den kommer fram till att lärarna har satt av tid till undervisning och genomföring av elevernas dokumentation av arbetsprocessen och är på så sätt tydliga med att dokumentationen är en del av undervisningen. Lärarna styr dokumentationens format och innehåll. Dessa dokument konsulteras tillsammans med lärarnas observationer av elevernas arbetsprocess när de gör bedömningar av elevers förmågor i ämnet. Studien kommer fram till att dokumentationen är ett ett viktigt verktyg i elevernas lärande och bedömningar av deras förmågor i slöjdämnet.