Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger och rektorer anser att kvalitetsredovisningen leder till högre kvalitet i förskolan. Intresse finns också för att ta reda på hur förskolans kvalitetsredovisning används som ett verktyg i verksamheten och hur inblandade aktörer ser på dess värde. Frågeställningarna är: På vilka sätt är kvalitetsredovisningen ett värdefullt dokument för att uppnå en god kvalitet? Hur menar pedagoger att verksamheten kan utvärderas? Hur blir kvalitetsredovisningen ett aktivt dokument som finns med i planeringen av verksamheten?Insamling av empiriskt material har skett med hjälp av enkätundersökning när det gäller pedagoger i förskolan och öppen intervju när det gäller rektorer. Undersökningen ses som kvalitativ, då avsikten är att få fördjupad kunskap om pedagogers och rektorers uppfattning om fenomenet kvalitetsredovisning, samt att tolka och beskriva dessa uppfattningar i rapportform. Som teoretisk utgångspunkt valdes den fenomenografiska ansatsen, som är en kvalitativ forskningsansats lämplig för att genomföra och analysera frågor som handlar om lärande och utbildning. Fenomenografins huvudsyfte är att få reda på hur människor uppfattar, upplever eller erfar olika aspekter av sin omvärld.Resultatet av studien visar att såväl pedagoger i förskolan som rektorer i förskolan och skolan, menar att kvalitetsredovisningen fyller en indirekt kvalitetshöjande funktion. Det är dock inte dokumentet i sig som ger högre kvalitet, utan den diskussion och reflektion kring den pedagogiska verksamheten som föranleder dokumentet. Flera av respondenterna menar att kvalitetsredovisningen inte används som verktyg för att planera och genomföra verksamheten, men att den förutsätter utvärdering som kan ge underlag till förbättringsåtgärder. Nackdelen är, menar de, att utvärderingen är koncentrerad till en begränsad period, ofta en/ibland två gånger per år.En slutsats av undersökningen är att det finns flera olika erfaranden av dokumentet kvalitetsredovisning, men att flera respondenter efterlyser ett mer kontinuerligt, systematiskt och framför allt lättarbetat material för att utvärdera och redovisa kvalitet. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

Syftet med undersökningen är att ta reda på elevers upplevelser av svårigheterna med att kommunicera muntligt inför grupp på engelska i skolmiljö. Vidare syftar studien till att ta reda på vad eleverna anser ligger bakom svårigheterna, samt vad deras erfarenheter är kring framgångsfaktorer för att motverka talängslan.  För att besvara frågeställningarna genomfördes semistrukturerade intervjuer med 10 elever ur årskurser 8 och 9 på en högstadieskola.  Resultaten visar att eleverna tycker det generellt sett är svårt att uttrycka sig på engelska i formella sammanhang. Oron de känner inför att tala framför grupp grundar sig i inre och yttre faktorer; att göra fel och prestera dåligt, att ha ett dåligt uttal, men även att bli utskrattade eller bedömda felaktigt på grund av deras talängslan. Elevernas upplevelser av framgångsfaktorer är kopplade till känslan av trygghet med lärare och kamrater de ska redovisa inför, samt möjligheten att få redovisa i mindre sammanhang.