Syftet med detta arbete har varit att försöka ta reda på vad 25 lärare i årskurs 1-3 anser om problemlösning. Hur stor del som problemlösning har inom matematik undervisningen för årskurs 1 till 3, ta reda på hur lärarna arbetar med det i skolan samt vilken inställning, positiv eller negativ, de har till att arbeta på detta sätt. Vi har valt att arbeta med en explorativ enkätstudie för att få in svar till vårt arbete. Den var uppdelad i tre olika frågedelar: bakgrundsfakta om lärarna, 2 öppna frågor samt 58 frågor med fasta svarsalternativ. Respondenterna var alla lärare i lågstadiet för årskurs 1-3. Resultatet sammanställdes i form av diagram för att göra resultatet överskådligt för läsaren. I vår studie framkommer det att samtliga 25 lärare arbetar med problemlösning inom matematikämnet. De flesta lärare anser att genom att arbeta med problemlösning blir matematiken mer intressant för eleverna. Många anser också att eleverna får till fälle att prata matematik, använda olika uttrycksformer samt att eleverna får träna på att tänka utanför "ramarna".

Syftet med detta arbete är att undersöka lärares syn på skoldemokrati och dess integrering i undervisningen. Vi har även gjort en egen definition av begreppet skoldemokrati för att kunna ställa det mot våra respondenters syn. Arbetet bygger på kvalitativa intervjuer med lärare för de senare åren och gymnasiet. Vi utgick från en intervjuguide för att kunna hålla oss inom ramarna för vårt syfte. Av vårt resultat framkom att de lärare vi intervjuade har en liknande syn kring skoldemokrati, de flesta talar också om hur viktigt det är att hålla begreppet levande i verksamheten. Lärarna uppvisar även en samsyn vad gäller integreringen av skoldemokrati i sin dagliga undervisning, de beskriver och ger exempel på hur de arbetar med det. I vår diskussion har vi diskuterat och problematiserat kring respondenternas svar genom att ställa dem mot de teoretiska utgångspunkter vi har valt och utifrån egna reflektioner.

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka lärares syn på skoldemokrati och dess integrering i undervisningen. Vi har även gjort en egen definition av begreppet skoldemokrati för att kunna ställa det mot våra respondenters syn. Arbetet bygger på kvalitativa intervjuer med lärare för de senare åren och gymnasiet. Vi utgick från en intervjuguide för att kunna hålla oss inom ramarna för vårt syfte. Av vårt resultat framkom att de lärare vi intervjuade har en liknande syn kring skoldemokrati, de flesta talar också om hur viktigt det är att hålla begreppet levande i verksamheten. Lärarna uppvisar även en samsyn vad gäller integreringen av skoldemokrati i sin dagliga undervisning, de beskriver och ger exempel på hur de arbetar med det. I vår diskussion har vi diskuterat och problematiserat kring respondenternas svar genom att ställa dem mot de teoretiska utgångspunkter vi har valt och utifrån egna reflektioner.</p>

<p>Ett examensarbete innebär att man fördjupa sig i ett område som man finner intressant, när det var dags för mig att skriva mitt examensarbete tog jag chansen direkt att fördjupa mig i ett område som fascinerar mig, nämligen elevers möjlighet till inflytande i skolan. Jag ville studera hur elevinflytandet ser ut i grundskolans slöjdämne. Studiens syfte är att urskilja slöjdlärares syn och upplevelser av elevers inflytande i grundskolans senare år. Jag valde att genomföra en enkätundersökning där jag bad slöjdlärare från grundskolans senare år att delta. Enkäten skickades ut via e-post till 41 slöjdlärare verksamma i Skellefteå kommun. Totalt besvarades 15 enkäter. Enkäten bestod av frågor med fasta svarsalternativ samt frågor med en mer öppen karaktär där lärarna själva fick formulera sina svar. Resultatet visade att lärarna upplevde att elevernas inflytande över undervisningen innebar både hinder och möjligheter. Det som respondenterna upplevde som hinder för elevinflytande var elevernas bristande förkunskaper, man kände en oro över att de beslut som eleverna deltar i hade en tendens att bli av sämre kvalitet. Man var i vissa fall rädd för att släppa eleverna allt för fritt. Lärarna ansåg att elevers inflytande i vissa fall bidrar till en ökad arbetsbörda med mer att planera och en spretigare undervisning. I och med att elevers inflytande över undervisningen ökar förändras den traditionella lärarrollen och eventuellt kan lärare uppleva sin ställning hotad, vilket ytterligare kan utgöra ett hinder för elevinflytande. Lärarna speglar också en uppfattning om att elevers inflytande på ett positivt sätt kan påverka elevers delaktighet och engagemang i undervisningen. En stor del av de tillfrågade lärarna upplevde att elevens känsla av delaktighet och engagemang hör ihop med elevens möjlighet att utöva inflytande över sin arbetssituation. Lärarna upplevde att elevinflytande hade en positiv effekt på elevernas drivkraft och engagemang. Många lärare menade också att elevernas inflytande över undervisningen bidrog till en för dem själva positiv och stimulerande arbetssituation. Lärarna upplevde samtidigt att det var väldigt individuellt hur bra eleverna klarade av ett ökat ansvar. </p>

<p>I mitt examensarbete har jag valt att undersöka matematikindividualisering lite närmare. Mitt syfte var att ta reda på hur två lärare ser på detta och om individualiseringen kommer till uttryck i deras undervisning och i så fall hur. Jag har använt mig av en kvalitativ metod, i det här fallet observationer och intervjuer. Observationerna utfördes i två klasser och intervjuerna gjordes med lärarna för dessa klasser. Genom att använda mig av de här metoderna så hoppades jag få en lite djupare kunskap om hur lärarna i min undersökning tänkte och arbetade. I min bakgrund har jag tagit upp sådan information som jag anser att man bör känna till som läsare, framför allt om man inte känner till så mycket om individualisering sedan tidigare. De slutsatser jag har dragit är att de båda lärarna individualiserar till en viss del, men att de tycker att det är svårt. Vidare har jag kommit fram till att man för att kunna arbeta individualiserat måste ha både ämneskunskaper och didaktiska kunskaper för att få det att fungera tillfredsställande.</p>

I mitt examensarbete har jag valt att undersöka matematikindividualisering lite närmare. Mitt syfte var att ta reda på hur två lärare ser på detta och om individualiseringen kommer till uttryck i deras undervisning och i så fall hur. Jag har använt mig av en kvalitativ metod, i det här fallet observationer och intervjuer. Observationerna utfördes i två klasser och intervjuerna gjordes med lärarna för dessa klasser. Genom att använda mig av de här metoderna så hoppades jag få en lite djupare kunskap om hur lärarna i min undersökning tänkte och arbetade. I min bakgrund har jag tagit upp sådan information som jag anser att man bör känna till som läsare, framför allt om man inte känner till så mycket om individualisering sedan tidigare. De slutsatser jag har dragit är att de båda lärarna individualiserar till en viss del, men att de tycker att det är svårt. Vidare har jag kommit fram till att man för att kunna arbeta individualiserat måste ha både ämneskunskaper och didaktiska kunskaper för att få det att fungera tillfredsställande.

Syftet med vår studie är att undersöka lärares syn på skolbiblioteket och dess funktion samt om samverkan mellan lärare och skolbibliotekarie sker. Vi vill även undersöka om man kan se något samband mellan de ämnen läraren undervisar i och hur de använder skolbiblioteket. Våra frågeställningar är följande: • Hur ser lärare på skolbibliotekets roll i den pedagogiska verksamheten? • Samverkar lärare och skolbibliotekarier? • Kan man se något samband mellan de ämnen läraren undervisar i och hur de använder skolbiblioteket? För att få svar på våra frågor har vi utfört en enkätundersökning med öppna frågor på två skolor med lärare som undervisar i år 2–6. Vi lämnade ut 50 enkäter varav 36 besvarades, detta gav en svarsfrekvens på 72 %. Resultatet visar att lärarna i vår studie generellt ser skolbiblioteket som en mycket viktig del i skolans verksamhet. Resultatet visar även att de som undervisar i svenska använder mycket skönlitteratur, de som undervisar i samhällsorienterade och naturorienterade ämnen använder mest facklitteratur. Skolbibliotekariens roll ses som viktig och betydelsefull, samarbetet med skolbibliotekarien påverkar synen av skolbiblioteket och är en avgörande faktor för hur det används.

Ett examensarbete innebär att man fördjupa sig i ett område som man finner intressant, när det var dags för mig att skriva mitt examensarbete tog jag chansen direkt att fördjupa mig i ett område som fascinerar mig, nämligen elevers möjlighet till inflytande i skolan. Jag ville studera hur elevinflytandet ser ut i grundskolans slöjdämne. Studiens syfte är att urskilja slöjdlärares syn och upplevelser av elevers inflytande i grundskolans senare år. Jag valde att genomföra en enkätundersökning där jag bad slöjdlärare från grundskolans senare år att delta. Enkäten skickades ut via e-post till 41 slöjdlärare verksamma i Skellefteå kommun. Totalt besvarades 15 enkäter. Enkäten bestod av frågor med fasta svarsalternativ samt frågor med en mer öppen karaktär där lärarna själva fick formulera sina svar. Resultatet visade att lärarna upplevde att elevernas inflytande över undervisningen innebar både hinder och möjligheter. Det som respondenterna upplevde som hinder för elevinflytande var elevernas bristande förkunskaper, man kände en oro över att de beslut som eleverna deltar i hade en tendens att bli av sämre kvalitet. Man var i vissa fall rädd för att släppa eleverna allt för fritt. Lärarna ansåg att elevers inflytande i vissa fall bidrar till en ökad arbetsbörda med mer att planera och en spretigare undervisning. I och med att elevers inflytande över undervisningen ökar förändras den traditionella lärarrollen och eventuellt kan lärare uppleva sin ställning hotad, vilket ytterligare kan utgöra ett hinder för elevinflytande. Lärarna speglar också en uppfattning om att elevers inflytande på ett positivt sätt kan påverka elevers delaktighet och engagemang i undervisningen. En stor del av de tillfrågade lärarna upplevde att elevens känsla av delaktighet och engagemang hör ihop med elevens möjlighet att utöva inflytande över sin arbetssituation. Lärarna upplevde att elevinflytande hade en positiv effekt på elevernas drivkraft och engagemang. Många lärare menade också att elevernas inflytande över undervisningen bidrog till en för dem själva positiv och stimulerande arbetssituation. Lärarna upplevde samtidigt att det var väldigt individuellt hur bra eleverna klarade av ett ökat ansvar.

<p>Syftet med vår studie är att undersöka lärares syn på skolbiblioteket och dess funktion samt om samverkan mellan lärare och skolbibliotekarie sker. Vi vill även undersöka om man kan se något samband mellan de ämnen läraren undervisar i och hur de använder skolbiblioteket.</p><p>Våra frågeställningar är följande:</p><p>• Hur ser lärare på skolbibliotekets roll i den pedagogiska verksamheten?</p><p>• Samverkar lärare och skolbibliotekarier?</p><p>• Kan man se något samband mellan de ämnen läraren undervisar i och hur de använder skolbiblioteket?</p><p>För att få svar på våra frågor har vi utfört en enkätundersökning med öppna frågor på två skolor med lärare som undervisar i år 2–6. Vi lämnade ut 50 enkäter varav 36 besvarades, detta gav en svarsfrekvens på 72 %.</p><p>Resultatet visar att lärarna i vår studie generellt ser skolbiblioteket som en mycket viktig del i skolans verksamhet. Resultatet visar även att de som undervisar i svenska använder mycket skönlitteratur, de som undervisar i samhällsorienterade och naturorienterade ämnen använder mest facklitteratur. Skolbibliotekariens roll ses som viktig och betydelsefull, samarbetet med skolbibliotekarien påverkar synen av skolbiblioteket och är en avgörande faktor för hur det används.</p>

Bakgrunden till denna studie grundar sig främst i att jag fått höra nästan under hela min textillärarautbildning att vävningen försvinner mer och mer ur grundskolans textilundervisning. Trots detta har alla skolor jag gjort min praktik på haft vävning i den textila undervisningen och flertal av de skolor som jag vikarierat på innan jag påbörjade min utbildning har även dem haft vävning. Så hur ser det egentligen ut? Vad är det styr eller påverkar att vävningen finns eller inte finns med i textilundervisning? Syftet med denna studie är att undersöka textillärares syn på vävning i den textila undervisningen i grundskolan och vad som påverkar att vävningen finns eller väljs bort ur den textila undervisningen. Intervjuer med åtta olika textillärare genomfördes och analyserades. För att skapa en förståelse för vad som kan påverka lärares val av undervisningsinnehåll har jag tagit hjälp av ramfaktorteorin och Pierre Bourdieus teori om habitus. Resultatet av studien visar på att de faktorer som har störst påverkan till att vävningen finns eller inte finns i den textila undervisningen är lärarens eget intresse. Även tiden är en faktor av betydelse då de flesta av respondenterna upplever att vävning är ett tidskrävande moment.