Matematiken har använts i flera tusen år. Även om matematiken i sig utvecklas är det en sak som består: vi använder den i verkligheten. Att arbeta med kopplingen mellan matematiken och verkligheten är ett av matematiklärarnas uppdrag. Tidigare forskning visar att matematikundervisningen i yngre åldrar ska syfta till högre studier och ett mer krävande samhälle där matematikkunskaper, bland annat matematisk modellering, är ett krav för att få en djupare verklighetsanknytning till matematiken. Eftersom matematiken är så viktig på flera plan och lärare måste kunna motivera eleverna till att arbeta med det som lärs ut i skolan, spelar lärarnas egen syn och attityd till verklighetsanknuten matematik en stor roll. Studien utgår utifrån undervisningsteorin Realistic Mathematics Education och syftar till att bidra med kunskap om hur matematiklärare, som undervisar i årskurs 4-6, kan uppfatta verkligheten i förhållande till sin undervisning. Detta görs genom att utföra sex stycken semi-strukturerade intervjuer med lärare som undervisar matematik på mellanstadiet. För att besvara studiens syfte utgår studien ifrån fyra frågeställningar: • Vad anser lärare att matematikundervisningens roll är i skolan? • Hur använder matematiklärare verkligheten i sin undervisning? • Hur konstruerar matematiklärare en uppgift kopplad till verkligheten för sina elever? • Hur resonerar matematiklärare kring en matematisk modelleringsuppgift? Resultatet visar att lärarna är positiva till användandet av en verklighetsanknuten matematikundervisning och att det gynnar eleverna. Flera av lärarna i studien kopplade uttrycket verklighetsanknuten matematikundervisning till större arbeten eller projekt med eleverna och kunde se svårigheter med att hinna med att utföra eller planera dessa aktiviteter. Vid uppgifter som är kopplade till verkligheten läggs större fokus av lärarna på processen än det slutgiltiga svaret. Även diskussion kring uppgifterna ansågs viktigt. / Mathematics has been used for several thousands of years. Even if the mathematics progresses there is one thing that consist: we still use it in the real world. To work with the connection between the mathematics and the reality is one of the mathematics teachers’ tasks. Previous research is pointing out that the education of mathematics in lower years should aim to prepare the students for higher education studies and an increasingly more demanding society where mathematical knowledge, among them mathematical modeling, is crucial to achieve a deeper connection between the real life and the mathematics. Since the mathematics is so important on several levels and teachers need to be able to motivate their students to work with the subjects that are situated in schools, does the teachers’ own view and attitude towards real-life connected mathematics play a big part. The study emanates from the teaching theory Realistic Mathematics Education and aims to contribute with knowledge about how mathematic teachers, who teaches students aged 9-13, can perceive the reality linked to their teaching. This is done by six semi-structured interviews with teachers who are active in teaching mathematics for students aged 9-13. To answer the aim of the study, it emanates from four questions: • What do teachers regard as the role of mathematic education in school? • How do mathematic teachers use the reality in their teaching? • How do mathematic teachers design a task linked to the reality, for their students? • How do mathematic teachers reason about a mathematic modeling-task? The results shows that teachers are positive towards the use of a real-life connected education in mathematics and that they believe it benefits the students. Several of the teachers in the study associated the term real-life connected teaching in mathematics to larger tasks or projects with the students and could see difficulties in finding the time to plan and execute said activities. When working with tasks that are connected to the reality, the teachers focus more on the process than the final answer. The discussion around the tasks is also something that is also important according the teachers

Denna kvalitativa studies syfte är att lyfta fram vikten av att arbeta våldsförebyggande i lågstadiet och vilka hinder som kan finnas. Att arbeta våldsförebyggande handlar om att agera innan något hänt och att lära ut redskap och definitioner av vad våld är och innebär. Utifrån Vygotskijs syn på inlärning har materialet tolkats för att försöka få fram om och i så fall på vilket sätt lärarnas syn på våld påverkar deras våldspreventiva arbete. Som stöd i teoridelen har vi också använt oss av våldspyramiden samt normaliseringsprocessen, detta för att ytterligare försöka förstå det komplexa ämne våld är. Skolans syfte är inte enbart att lära ut skolämnen utan är också en plats där barn skall vara trygga och kunna tillgodose sig den kunskap som förmedlas.Vi vill med denna uppsats undersöka hur lärare i lågstadiet ser på våld mellan elever och om deras syn påverkar det våldsförebyggande arbetet i skolan. Vi vill också försöka bidra men att öka kunskapen kring våldets komplexitet och vad skolan och lärare kan göra för att försöka minska detta. Vi har intervjuat lärare för att försöka identifiera på vilket sätt de arbetar våldsförebyggande och vad de anser vara våld men också försöka få reda på om lärarnas syn på våld kan påverka sättet de arbetar våldsförebyggande. / The purpose of this qualitative study is to highlight the importance of working with violence prevention in primary school and what obstacles may exist. Working with violence prevention is about acting before something has happened and teaching tools and definitions of what violence is and means. Based on Vygotsky's view of learning, the material has been interpreted to try to find out if and if so how teachers' views on violence affect their violence prevention work. As support in the theory part, we have also used the violence pyramid as well as the normalization process, this to further try to understand the complex subject of violence. The purpose of the school is not only to teach school subjects, but is also a place where children should be safe and able to satisfy the knowledge that is conveyed.With this paper, we want to investigate how primary school teachers view violence between pupils and whether their views affect violence prevention in schools. We also want to try to contribute but to increase knowledge about the complexity of violence and what the school and teachers can do to try to reduce this. We have interviewed teachers to try to identify how they work with violence prevention and what they consider to be violence, but also to try to find out whether teachers' views on violence can affect the way they work with violence prevention.

Utomhuspedagogik kan berika undervisningen i de naturorienterande ämnena genom att ge elever möjligheten att utveckla sin kunskap genom olika erfarenheter. Trots att tidigare forskningsresultat pekat på att utomhuspedagogik ger en positiv inverkan på elevers lärande väljer lärare att frångå pedagogiken. Därav syftar denna studie till att framhäva lärares erfarenheter och uppfattningar av utomhuspedagogik.   Denna kvalitativa studie utforskar lärares erfarenheter och uppfattningar av utomhuspedagogik inom naturvetenskapliga ämnen i de tidiga skolåren, F-3, i Skåne. Genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare från tre kommuner undersöker studien både fördelar och utmaningar med utomhuspedagogik inom NO-ämnen. Empirin analyserades utifrån tematisk innehållsanalys där det framkom kategorier utifrån lärarnas gemensamma svar. Därefter analyseras framkomna teman utifrån Kolbs (2015) upplevelsebaserade teori och Vygotskys koncept ”Zone of proximal development”. Resultatet och slutsatsen av studien visade att lärarna ser mestadels mervärden med utomhuspedagogik men även några få utmaningar. / Outdoor education can enrich the teaching of natural sciences by giving students the opportunity to develop their knowledge through hands-on experiences. Despite previous research that highlights the positive impact outdoor education has on students' learning, teachers choose not to utilize this pedagogic technique. This study aims to highlight teachers' experiences and perceptions of outdoor education in order to understand the utility and challenges of its implementation. This qualitative study specifically explores teachers' experiences and perceptions of outdoor education in natural science subjects during the early school years, F-3, in Skåne. Through semi-structured interviews with five teachers from three different municipalities, this study examines both the benefits and challenges of outdoor education in natural science subjects. The teachers’ experiences were analyzed based on thematic content, where categorical themes emerged based on the teachers' common responses. These themes were then analyzed based on Kolb's (2015) experience-based theory and Vygotsky's concept "Zone of proximal development". The results of this study demonstrate that teachers view outdoor education as an added benefit but they also identify some challenges to its implementation.

Showing movies to pupils is hardly a new, innovative teaching method. However, knowledge about how film is used and why, as well as what kind of film is used is scarce. In the present licentiate thesis, eight active teachers have been interviewed on their experiences with and approached to using film as a pedagogic tool in high school history lessons. The purpose of the study is to analyze the respective teachers´ use and understanding of history, based on their opinion of film as a didactic alternative. Why do teachers to use film in class? How do they describe the way in which they work with it in concrete teaching situations? What films do they use and what makes them suitable for classroom viewing? The teachers emphasize five primary ways in which they use movies as teaching tools and the advantages in doing so: to present facts; as an example of multiperspectivism; to promote ethics and empathy; to discuss source criticism; and to arouse interest. The teachers see documentary film as an accurate, reliable form of presenting facts while considering drama more complicated and important to address in class. The study shows that the teachers feel they are left to their own devices to discover film´s potential as creators of meaning but that they rarely have the educational background or time to engage colleagues in didactic reasoning on the subject. The type of films they consider as having the most favorable effect in the classroom generally deal with war and other conflicts from a Western perspective. Most see film as an effective secondary source but a few also see it as a useful primary source. Analyzing their statements as a whole, the informants articulate that while film is widely used in high school history classes, it is done so for very different reasons.