Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur olika kontexter som förekommer i matematikundervisningen påverkarelevers motivation och prestation i aritmetik. Dessa kontexter är verklighetsanknuten undervisning, användning av spel samtdigitala spel. Litteraturstudiens tema är väsentligt eftersom matematiken upplevs i många olika kontexter, både inom skolanoch i vardagen. Insamlingen av data ägde rum genom användning av databaserna ERIC, UniSearch, MathEduc och GoogleScholar. Resultatet visade att användningen av de tre olika kontexterna i matematikundervisningen kan bidra till utvecklingen avelevers motivation och prestation. Resultatet visade även att det finns nackdelar med användning av samma kontext under enlängre tidsperiod.

BAKGRUND:I vår bakgrund ges en beskrivning av aktuell forskning gällande matematikundervisning. Det sociokulturella perspektivet har varit utgångspunkt i vår undersökning.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur verksamma pedagoger beskriver sin matematikundervisning och vad de anser behövs för att kunna utveckla den.METOD:I vår undersökning utgår vi ifrån en kvalitativ metod och forskningsredskapet vi använt oss av är intervju. Sammanlagt har 10 pedagoger i år F-6 intervjuats.RESULTAT:Vår undersökning visar på att pedagoger till stor del använder sig av lärobok i sin undervisning. Dock kompletterar de i olika grad med annat material och andra metoder. I år F-2 förekommer en större variation av arbetssätt, än det gör i årskurs 3-6. Anledningen till detta är främst tidsbrist och den trygghet det innebär att arbeta efter en lärobok. Det har även framkommit att samtliga pedagoger vill utveckla sin matematikundervisning och skulle vilja få fler redskap och mer förberedelse för att kunna göra detta, genom till exempel vidareutbildning.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt ett antal pedagoger som undervisar i skolåren 1 - 6 vardags- och verklighetsanknyter matematikundervisningen samt vilka fördelar och nackdelar de ser med detta arbetssätt. Undersökningen utfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer och genom analys av berörda pedagogers lokala arbetsplaner. Resultatet visar olika förslag på hur pedagogerna väljer att vardags- och verklighetsanknyta matematiken samt de fördelar detta undervisningssätt medför för deras elever. Vidare visar resultatet på vilket sätt de lokala arbetsplanerna påverkar pedagogernas förmåga att utöva denna typ av undervisning samt de nackdelar pedagogerna anser att det finns både för deras elever och för dem själva. Genom att vardags- och verklighetsanknyta matematikundervisningen med dessa fördelar och nackdelar i åtanke kan slutsatsen dras att matematiken blir mer verklig för eleverna om undervisningen utgår från elevernas egna erfarenheter enligt pedagogerna i undersökningen.

<p>Syftet med det här examensarbetet var att vi ville undersöka om eleverna blev motiverade att arbeta med och lära sig matematik om den framställs på ett lustfyllt och verklighetshetsanknutet sätt. Att arbeta med matematik i projektform som ett komplement till den ordinarie matematikundervisningen skulle kunna vara ett sätt att motivera eleverna. För att få svar på våra frågeställningar planerade, utformade och genomförde vi en projektvecka i matematik på en gymnasieskola. Under veckans gång observerade vi eleverna och deras arbete. Utifrån våra observationer utvärderade vi själva projektveckan. Dessutom lät vi eleverna besvara en enkät.</p><p>När vi utformade projektveckan valde vi att utforma den som att det vore ett realityprogram som skulle sändas på TV. Vi lät eleverna arbeta med projekt i grupp och samtidigt med laborationer enskilt eller två och två. Vi valde att ge projekten och laborationerna nya namn, missions och sidospår, både med förhoppning att öka elevernas intresse och för att knyta ihop dessa med projektveckans upplägg, TV-programmet.</p><p>För att få innehållet i en projektvecka i matematik på gymnasiet verklighetsanknutet anser vi att det är viktigt att utgå från en verklig situation, istället för att utgå från ett matematiskt problem och utifrån detta arbeta fram ett projekt. Vi arbetade mycket med att få innehållet i projektveckan så verklighetsanknutet som möjligt och det anser vi att vi lyckades bra med. Vi kan även utläsa från enkäten eleverna besvarade att de upplevde matematiken i projektet verklighetsanknuten.</p>

Syftet med det här examensarbetet var att vi ville undersöka om eleverna blev motiverade att arbeta med och lära sig matematik om den framställs på ett lustfyllt och verklighetshetsanknutet sätt. Att arbeta med matematik i projektform som ett komplement till den ordinarie matematikundervisningen skulle kunna vara ett sätt att motivera eleverna. För att få svar på våra frågeställningar planerade, utformade och genomförde vi en projektvecka i matematik på en gymnasieskola. Under veckans gång observerade vi eleverna och deras arbete. Utifrån våra observationer utvärderade vi själva projektveckan. Dessutom lät vi eleverna besvara en enkät. När vi utformade projektveckan valde vi att utforma den som att det vore ett realityprogram som skulle sändas på TV. Vi lät eleverna arbeta med projekt i grupp och samtidigt med laborationer enskilt eller två och två. Vi valde att ge projekten och laborationerna nya namn, missions och sidospår, både med förhoppning att öka elevernas intresse och för att knyta ihop dessa med projektveckans upplägg, TV-programmet. För att få innehållet i en projektvecka i matematik på gymnasiet verklighetsanknutet anser vi att det är viktigt att utgå från en verklig situation, istället för att utgå från ett matematiskt problem och utifrån detta arbeta fram ett projekt. Vi arbetade mycket med att få innehållet i projektveckan så verklighetsanknutet som möjligt och det anser vi att vi lyckades bra med. Vi kan även utläsa från enkäten eleverna besvarade att de upplevde matematiken i projektet verklighetsanknuten.

Studien ska ge mig och de som läser studien en insikt i vikten av och hur man kan använda sig av verklighetsanknytning. Genom denna uppsats ska läraren kunna få en grundläggande förståelse samt en hjälp kring de didaktiska bitarna av verklighetsanknytning. Lärare bör kunna koppla samman skolans värld med verkligheten och utöka elevernas förståelse för dess samband. Studien visar att verklighetsanknuten undervisning motiverar och stimulerar eleverna. I flera fall finns stöd från bland annat Deweys, Vygotskiljs och Kants teorier för studiens resultat. Viktigt är att verklighetsanknytning är en del av undervisningen inte hela. Min förhoppning är att med min fördjupade förståelse kunna använda mig av verklighetsanknuten undervisning på ett stimulerande och utvecklande sätt i min framtida profession. / The study will give me and those who read the study, an understanding of the importance of and how to use realityconnected education. Through this essay, the teacher could get a basic understanding and a help on the didactic bits of realityconnected education. Teachers should be able to connect the world of education with reality and expand students' understanding of its context. The study shows that the realityconnected teaching motivate and stimulate students. In several cases, you can see Dewey, Vygotskilj and Kants theories support the study result. Important is that the realityconnected education is a part of teaching it is not all. My hope is that with my deeper understanding to avail myself of the reality-related education in a stimulating and fulfilling way of my future profession. / <p>Presentationen har varit sedan tidigare.</p>

The aim of this study was to design short interventions based on the literature study, which will change the pupils’ posture on mathematics and connections between problem-solving in mathematics and everyday life. An experimental group of 17 pupils in fifth grade participated in the study and were educated in everyday mathematics 20 minutes a day during four weeks. The intervention was measured in a pre- and after questionnaire, in order to control the design and discover possible changes in the pupils’ posture on mathematics and connections between problems and everyday life. The design was meant to be a first cycle, where the result can contribute to improvement in other cycles and further studies. The result showed that the pupils had got a more positive view on mathematics and its field of application, and some improvement in problem-solving towards mathematics related to their everyday life.

Syftet med denna litteraturstudie var att granska och analysera vad forskning visar beträffande elevers svårigheter för området bråk, samt hur lärare kan underlätta elevers förståelse för bråk i årskurs 4-6. I litteraturstudien har databassökningar gjorts via UniSearch, ERIC, MathEduc och Google Scholar. Även manuella sökningar har använts. Bråk tonas ned i dagens undervisning och resultat från TIMSS och PISA visar att bråk är ett, för elever såväl som lärare, problematiskt område i matematiken. Forskare framhåller bland annat elevers svårigheter för täljaren och nämnarens innebörd, samt jämförelse och beräkning av bråkuttryck. Vidare framhäver forskare att lärare med bland annat diskussioner i klassrummet, praktiskt material, samt en verklighetsanknuten och elevcentrerad bråkundervisning främjar elevers inlärning. Resultaten visar dock att forskare inte är eniga vad gäller de svårigheter elever har på området bråk.

Vårt syfte med arbetet är att undersöka hur fem lärare i södra Sverige knyter an vardagen och verkligheten till matematikundervisning i grundskolans tidigare åldrar. Vi undersöker också hur lärarna använder skolans närmiljö till det. Vi hoppas att få fler och nya idéer kring hur lärare kan använda sig av omvärlden och erfarenheter i matematikundervisningen. Vårt slutgiltiga mål med undersökningen är att vi ska kunna ta med oss dessa erfarenheter i vår egen undervisning som lärare. Undersökningen utfördes av litteraturstudier samt av fem kvalitativa intervjuer av lärare i skolans lägre åldrar. Resultatet visar att det finns flera fördelar med att använda närmiljön för att vardags- och verklighetsanknyta matematikundervisningen. Genom att vardagsanknyta matematiken i närmiljön känner eleverna ofta igen sig och känner mening och förståelse för matematik. Eleverna får ofta arbeta laborativt, använda flera sinnen och använda sina tidigare erfarenheter.

The purpose of this study was to identify which thought's teachers had on the curriculum and its term to connect mathematics with reality, and how to combine this with concept of mathematics. The results presented in this report are based on interviews with seven teachers. The results showed that mathematics connected to reality can be interpreted from two basic principles. 1. To adapt the teaching to the pupils’ everyday life and by that facilitate learning here and now. 2. To prepare the pupils for their future so they feel secure and confidence in using mathematics. It was also based on these two approaches that the teachers' view of how the teaching of mathematics connected to reality became visible. For those who had the con-venience of that the students should learn here and now, was working with everyday math and to experiment with practical material current. The long-term approach, learning for life, as-sumed to work with problem solving in which interaction, discussion and argument were im-portant parts. Some of the teachers, who thought that facilitate learning here and now was how to connect mathematics to reality also thought about teaching, unconsciously or con-sciously, as learning for life. / Syftet med denna studie var att undersöka lärarnas föreställningar om verklighetsanknuten matematik gentemot läroplanen, samt hur de tänker kring sitt uppdrag med verklighetsanknu-ten matematik och matematiska begrepp. Intervjuer med sju verksamma lärare ligger till grund för resultatet. Resultatet visade att verklighetsanknuten matematik i läroplanen kan tolkas utifrån två grund-principer: att anpassa undervisningen för att underlätta lärandet här och nu och att undervisa för framtiden och att lära för livet. Det var också utifrån dessa två synsätt som lärarnas syn på hur undervisningen av verklighetsmatematik blev synligt. För de som ville underlätta för ele-verna här och nu, var det att arbeta elevnära undervisning och att laborera med praktiskt mate-rial som var aktuellt. Det långsiktiga förhållningssättet, att lära för livet, utgick ifrån att arbeta med problemlösning där samspel, diskussion och resonemang var viktigt delar. Det var även några av lärarna som tänkte underlätta lärandet här och nu som i sina tankar om undervisning omedvetet eller medvetet arbetar för ett lärande för livet.