Syftet med undersökningen var att komma fram till hur man med hjälp av laborationer kan entusiasmera elever till att bli intresserade av kemi. Undersökningen utfördes i form av en enkät bland elever på gymnasiet (år 1-3). Enkäten hade en öppen struktur med dels öppna frågor men även frågor med flervalsalternativ. Elevsvaren har sammanställts i kategorier och diskuteras utifrån aktuell forskning. Resultatet visade att gymnasieeleverna efterfrågar laborationer med tydlig koppling till vardagen. De efterfrågar också en tydlig koppling mellan teori och laboration. Eleverna gav också uttryck för att det är viktigt med kunskaper i kemi för att påverka utvecklingen i framtiden samt kunna granska vad som skrivs och sägs i media. En slutsats av undersökningen är att man i elevgruppen finner elever med en inställning som tyder på att kemi anses som viktigt, men att man som lärare måste koppla laborationerna till såväl elevernas vardag som till teorin. Det innebär att en laboration om t.ex. syror och baser kan leda till att eleven lär sig såväl om försurning som om den mer teoretiska delen av kemin. För att sådana laborationer ska bli genomförbara krävs det noggrann förberedelse av läraren. Det är också viktigt i samband med laborationer att det förs diskussioner kring experimentets slutsats så att eleven med hjälp av t.ex. laborationen om syror och baser kan förklara försurning och hur det påverkar naturen, men även få stöd i sin teoretiska förståelse för syra-basreaktioner. På så sätt kan eleven använda sig av sin nyvunna kunskap från laborationen i ett större sammanhang.

Detta examensarbete behandlar möjligheterna att genom projektarbete verklighetsförankra ämnet Multimedia B på gymnasiet. Undersökningen har utgått från aktionsforskningens principer, vilket innebär att jag undersökt och reflekterat kring min egen undervisning i Multimedia B. Litteraturstudier, utvärderingar och intervjuer har kompletterat de egna observationerna. Arbetets syfte är i första hand att undersöka om en viss metod, i det här fallet projektarbete, kan skapa större verklighetsförankring i ett ämne. Samtidigt är också syftet att ta reda på elevernas syn på verklighetsförankring, hur de ser på lärarens roll i ett projektarbete och vilka för- och nackdelarna är med att arbeta i projekt. Resultatet visar bland annat att eleverna i undersökningen ser positivt på att koppla skolämnen till verkligheten och att projektarbete tycks vara en god metod att göra detta på. / This paper discusses the possibilities to link instruction in Multimedia B with reality by working in project.

Synen på hur matematiska begrepp bör användas i klassrummet skiljer sig, både i forskarvärlden och i skolvärlden. Det finns forskning som förespråkar att korrekta matematiska begrepp ska användas i undervisningen men det finns också forskning som menar att det inte är fel att använda vardagliga synonymer till vissa matematiska begrepp. Syftet med vår studie har varit att belysa om och hur lärare i förskoleklass till årskurs 3 ger eleverna möjlighet att utveckla sin matematiska begreppsförmåga. För att besvara våra frågeställningar har vi intervjuat och observerat två lärare. Resultatet visar att även om arbetssätt och konkretiseringar i klassrummet sker på lika sätt så är synen på användningen av matematiska begrepp delad. Lärarna använder varierande arbetssätt främst genom att tala matematik och arbeta praktisk. De använder de matematiska begreppen på olika sätt i undervisningen, antingen blandas de matematiska begreppen med de vardagliga eller så används endast korrekta matematiska begrepp. Genom verklighetsförankring och konkret material uppmärksammar lärarna eleverna på matematiken och de abstrakta matematiska begreppen får en konkret innebörd.

Research shows that the pupils in school need anchoring in reality and motivation to become interested and understand history. Local history is the history about the community and makes it possible for the ordinary person to become part of historic events. The aim with this study is to clarify in which magnitude local history is taught in middle school, how and what is taught and if teaching local history contributes to the development of the pupils´ identity and knowledge. Interviews with teachers in middle school reveals that the teachers mainly teach local history by visiting different locations, for example museums. Teachers use local history when ordinary history lessons need clarification. The study contains a survey that shows that the larger part of the pupils who answered the survey knows what local history means. The pupils are also mainly interested in his or her family history compared to history in general and history about his or her hometown. / Forskning visar att eleverna i skolan behöver verklighetsförankring och motivation för att intressera sig och förstå historia. Lokalhistorien är historia om närsamhället och möjliggör för den vanliga människan att vara delaktig i det historiska skeendet. Syftet med denna studie är att förtydliga i vilken omfattning lokalhistoria undervisas på mellanstadiet, hur och vad som undervisas, samt om undervisning av lokalhistoria bidrar till elevers identitets- och kunskapsutveckling. Genom lärarintervjuer framkommer det att lärarna främst undervisar om lokalhistoria genom olika studiebesök, men också för att förtydliga undervisningen av historia. Studien innefattar en enkätundersökning med syfte att undersöka om elever som går i årskurs sex har intresse av historia och om deras reflektioner kring lokalhistoria. Enkätundersökningen visade att större delen av de elever som svarade på enkäten vet vad lokalhistoria betyder. Eleverna är också främst intresserade av sin familjs historia jämfört med historia allmänt och om sin hemstad.