Internationella mätningar visar att svenska elevers studieresultat är lägre än i andra jämförbara länder. Även inom Sverige varierar elevernas studieresultat och det finns skillnader mellan skolor och kommuner. På Withalaskolan i Vetlanda kommun ligger studieresultaten under genomsnittet för riket. Uppsatsens syfte är dubbelt, dels att genomföra ett förbättringsarbete på skolan och dels att som rektor ställa sig vid sidan om för att kunna se, bedöma och analysera vad som sker på en skola under ett projekt. Förbättringsarbetet syftar till att grundlägga en långsiktig utveckling av lärarnas lärande. Som metod har lärare genomfört klassrumsobservationer hos varandra som sedan följts upp i kollegiala samtal. Projektet har pågått under en termin och har sedan följts upp genom fokusgruppintervjuer med de deltagande lärarna.   Resultatet visar att lärare tycker det är bra och utvecklande att observera kollegors lektioner, trots det sker det sällan eller inte alls. I slutet av projektet menar lärarna att det blev mer avdramatiserat, det var först då man hade byggt upp ett förtroende kollegor emellan och att man gärna hade fortsatt. Det kollegiala lärandet fungerade väl och lärarna uttrycker att det var utvecklande att följa upp och diskutera varandras undervisning. Några tydliga resultat på elevernas studieresultat går inte att avläsa på så kort tid. En slutsats är dock att de sociala dimensionerna av det pedagogiska klimatet på skolan gynnades, lärare har träffats, observerat varandra och diskuterat undervisning vilket är viktiga förutsättningar för att vidare verksamhetsutveckling ska ske.

<p>I detta arbete fokuseras förhållandet mellan bilder och språk. Litteraturstudien behandlar vad en bild är, bildämnets historik, bild och inlärningsstilar. Här belyses hur bilden påverkar vårt minne och vår förmåga att förstå omvärlden. Möjligheter och svårigheter i arbetet med bilder lyfts också fram. Vidare redovisas resultatet från observationer gjorda i år 1-3 och i år 7-8. Observationerna beskriver både klassrummen och de bilder som eleverna möter under lektionstid en vanlig skoldag. Det finns också en beskrivning av resultatet av intervjuer med lärare från observationsgrupperna. Tre lärare ger här sin syn på bilden, som språk och verktyg i sin yrkesutövning.</p>

I detta arbete fokuseras förhållandet mellan bilder och språk. Litteraturstudien behandlar vad en bild är, bildämnets historik, bild och inlärningsstilar. Här belyses hur bilden påverkar vårt minne och vår förmåga att förstå omvärlden. Möjligheter och svårigheter i arbetet med bilder lyfts också fram. Vidare redovisas resultatet från observationer gjorda i år 1-3 och i år 7-8. Observationerna beskriver både klassrummen och de bilder som eleverna möter under lektionstid en vanlig skoldag. Det finns också en beskrivning av resultatet av intervjuer med lärare från observationsgrupperna. Tre lärare ger här sin syn på bilden, som språk och verktyg i sin yrkesutövning.

Detta examensarbete behandlar möjligheterna att genom projektarbete verklighetsförankra ämnet Multimedia B på gymnasiet. Undersökningen har utgått från aktionsforskningens principer, vilket innebär att jag undersökt och reflekterat kring min egen undervisning i Multimedia B. Litteraturstudier, utvärderingar och intervjuer har kompletterat de egna observationerna. Arbetets syfte är i första hand att undersöka om en viss metod, i det här fallet projektarbete, kan skapa större verklighetsförankring i ett ämne. Samtidigt är också syftet att ta reda på elevernas syn på verklighetsförankring, hur de ser på lärarens roll i ett projektarbete och vilka för- och nackdelarna är med att arbeta i projekt. Resultatet visar bland annat att eleverna i undersökningen ser positivt på att koppla skolämnen till verkligheten och att projektarbete tycks vara en god metod att göra detta på. / This paper discusses the possibilities to link instruction in Multimedia B with reality by working in project.

Sammanfattning Denna uppsats bygger på två teman; det ena temat är flerspråkighet med fokus på translanguaging (att använda flera språk i undervisningen) och det andra temat är kopplat till specialpedagogik där flerspråkiga elever i läs- och skrivsvårigheter står i fokus. Studiens övergripande syfte är att undersöka om principerna om social rättvisa samt social praktik tillämpas i två olika klassrum inom ramen för tvåspråkig undervisning, samt undersöka om lärare anser translanguaging vara en behjälplig metod för flerspråkiga elever i läs- och skrivsvårigheter. Studien använder sig av flera metoder, strukturerad observation kombinerat med fältanteckningar samt semistrukturerade intervjuer. Materialet består av observationsanteckningar och fältanteckningar från två lektioner, samt av enskilda intervjuer med två lärare. Dessa lärarintervjuer är delade i två delar med fokus dels på det språkliga och dels på det specialpedagogiska, därmed innehåller datamaterialet fyra intervjuer. Datamaterialet analyseras utifrån forskningsfrågorna och i analysen används Garcías principer om framgångsrik flerspråkig undervisning. Resultaten visar att translanguaging förekommer i olika utsträckning i dessa klassrum och att metoden tillämpas på olika sätt. Lärarnas attityder till translanguaging speglar observationerna och två olika synsätt går att urskilja. I det ena klassrummet ses användning av flera språk som något naturligt, i det andra dominerar en enspråkighetsnorm samtidigt som mer kunskap kring flerspråkiga elevers språkinlärning efterlyses. Translanguaging som en extra anpassning för flerspråkiga elever i läs- och skrivsvårigheter ses som naturligt av den ena läraren, medan den andra läraren efterlyser mer fakta kring huruvida undervisning i och på flera språk hjälper eller stjälper dessa elever. Dessa resultat visar på ett samband mellan lärares attityd till flerspråkighet och till huruvida flerspråkighet ses som en resurs eller inte.

Sammanfattning/AbstractSyftet med denna studie har varit att undersöka om klassrumsobservationer med efterföljande diskussioner i arbetslagen kan vara en metod som leder till ett ökat kollegialt lärande. Att vi lär oss i samspel med varandra är inga nya tankar. Det hävdade den ryske utvecklingspsykologen Lev Vygotskij redan på 1920-talet då han lanserade sin teori om hur vi lär oss. I hans sociokulturella perspektiv på lärande är just interaktion en av hörnstenarna. För att få svar på mina problemformuleringar har jag använt mig av kvalitativa metoder; observationer och en enkät. Jag har genomfört och dokumenterat ett flertal klassrumsobservationer vilka sedan diskuterats i arbetslag vid de s.k. återkopplingsträffarna. De lärare som deltagit i studien har sedan, på frivillig basis, besvarat en enkät. Svaren från enkäten ligger till grund för mina slutsatser och redovisas i form av stapeldiagram.Resultatet av min studie visar att lärarna upplever att de diskussioner som tar sin utgångspunkt i klassrumsobservationer leder till ett ökat kollegialt lärande men att det kräver en kontinuitet, att det bör vara ett återkommande inslag i skolans vardag. Vidare menar lärarna att det kräver att man kan ge och ta konstruktiv kritik, att det finns en öppenhet i kollegiet

The aim of my study is to find out more about the pupils’ early attempts at writing fictional texts. More specifically, I examine how different teachers work to teach pupils in the third grade to write narrative texts or fiction. I have chosen to interview teachers who have been working for different periods of time, to get a picture of how their lessons are planned. Furthermore, through classroom observations, I get an idea of what pupils think about writing narrative texts and how they do it.     The results of the study show that there are several methods that teachers use to teach writing in the case of narrative texts. The result also points out that even though society itself is digitalized, work in school has not been affected to the same degree. / Mitt arbete syftar till att ta reda på mer om elevernas tidiga möte med den skönlitterära texten. Jag undersöker i detta arbete hur olika lärare i årskurs 3 arbetar med att lära sina elever att skriva berättande texter, eller berättelser. Då vi befinner oss i ett alltmer digitaliserat samhälle har jag valt att intervjua lärare som varit verksamma olika länge för att få en bild av hur deras synsätt eventuellt påverkats av den ökade användningen av datorer, surfplattor etc. Genom observationer i klassrummet har jag kunnat bilda mig en uppfattning av vad eleverna anser om att skriva berättande texter och på vilket sätt de gör det.      Studiens resultat visar att det finns flera metoder som lärarna använder för att undervisa i skrivning när det gäller berättande texter. Resultatet pekar även på att trots att samhället i sig är digitaliserat så har det inte gått riktigt lika fort fram i skolan.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på vad eleverna i årskurs 4 tänker om att skriva texter tillsammans och hur respons kan skapa ett samarbete när eleverna skriver texter. I undersökningen användes två metoder. Den ena metoden är att genomföra kvalitativa intervjuer med eleverna. Den andra metoden är att genomföra observationer i klassrummet. Syftet med intervjuerna är att ta reda på vad eleverna tänker om att skriva texter tillsammans och vad de tänker om respons. Syftet med observationerna är att se hur respons används i klassrummet och hur eleverna samarbetar när de skriver texter tillsammans. Ett annat syfte med observationerna är att ta reda på hur ett samarbete uppstår i interaktionen mellan eleverna. Resultatet av studien visar att vad eleverna tänker om samarbete och respons skiljer sig från vad som händer i praktiken. I studien går det även att hitta tre faktorer som skapar samarbete och respons mellan eleverna. De tre faktorerna är behovet av bekräftelse, behovet av kunskap och behovet av att jämföra texter. / The purpose of this study is to find out what pupils think about writing texts together and how response can create cooperation between pupils when they write texts. Two methods were used in the study. One method was an interview and the other one was an observation. The purpose of the interviews was to find out what the pupils thought about writing texts together and what they thought about response. The purpose of the observations was to see how response was used in the classroom and in what way the pupils cooperated by writing texts together. Another purpose with the observations was to find out how cooperation and response emerges in the interaction between pupils. The result of the study showed that what the pupils thought about cooperation and response was different from how it was in reality. At the same time three different elements behind the cooperation and response between pupils could be found. The three elements was the need to confirm, the need to know (knowledge) and the need to compare texts.

Syftet med studien är att studera lärares roll i den muntliga interaktionen i ämnet svenska i årskurs två. Utifrån syftet besvaras två frågeställningar som knyts samman med de sociokulturella begreppen stöttning och mediering, nämligen hur lärarna stöttar elevernas muntliga interaktion och vilka medierande redskap som används i klassrummen. Studien bygger på sex observationer i årskurs två som tar sin grund i ett redan färdigställt observationsschema som ger verktyg att observera muntliga interaktioner och lärmiljö utifrån 25 olika faktorer, varav 14 faktorer redovisas och analyseras i studien. Resultatet analyseras med hjälp av ett ramverk inom den sociokulturella teorin som innefattar begreppen stöttning och mediering. Resultatet av studien visar faktorernas förekomst i de observerade klassrummen utifrån hur vanliga de är. Resultatet visar att lärarna främjar interaktionen i klassrummet genom att exempelvis ställa öppna frågor, använda sig av rekvisita för att stärka språkliga yttranden samt bekräftar elevernas yttranden. Under alla observationer använder sig även lärarna av muntliga övningar i både par och mindre grupper. Utifrån resultatet framkom det dock att flertalet lärare inte använder sig av flera av de metoder som tidigare forskning visat vara främjande för elevernas muntlighet, exempelvis använder de sig inte tillräckligt av ett långsamt taltempo eller av pausering och de agerar inte heller som språkliga förebilder i önskad grad. En slutsats som kan dras av resultatet är att lärare bör skapa ytterligare medvetenhet om vilka metoder och strategier som bör finnas med i undervisningen för att främja den muntliga interaktionen i klassrummet.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter till lärarinitierad muntlig interaktion som ges eleverna i två klasser i årskurs 5 och 6 samt att pröva ett tidigare utvecklat observationsverktyg. För att uppfylla studiens syfte användes systematiska observationer som utfördes under totalt fyra lärtillfällen. Till hjälp användes observationsverktyget som innehåller 44 faktorer, fördelade i kategorierna lärmiljö, lärtillfälle och interaktioner. Resultatet som analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv visar att de observerade lärmiljöerna, lärtillfällena och lärarledda interaktionerna ger eleverna goda förutsättningar till utvecklande av muntliga interaktioner men även att observationsverktyget som användes kan behöva en anpassning om det ska lämpa sig optimalt för observationer på mellanstadiet.