Forskning om särskolan kan ses som bristfällig och allt för sällan har forskningsområdet behandlat utbildningens ”vad” och ”hur” när det gäller särskolans verksamhet. Det finns mycket kunskap, material och metoder kring språkinlärning och undervisning generellt, men mindre kring språkinlärning och undervisning för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Ett verktyg som är användbart i grundskolan är observationsverktyget Communication Supporting Classroom Observation Tool (CSCOT). Syftet med den aktuella studien är att skapa kunskap om och hur observationsverktyget CSCOT kan vara användbart för att utveckla och höja kvaliteten på språk- läs- och skrivundervisningen i grundsärskolan. Detta genom att med hjälp av yrkesverksamma speciallärare i grundsärskolan undersöka hur speciallärare uppfattar observationsverktyget CSCOT:s användbarhet i grundsärskolan, samt om speciallärarna anser att observationsverktyget kan bidra till en kvalitetshöjning av språkundervisningen i grundsärskolan. Den teoretiska inramningen är det sociokulturella perspektivet, ett socialinteraktionistiskt perspektiv på språk-, läs- och skrivundervisning samt Det flerstämmiga klassrummet. En kvalitativ metod med fokusgruppintervjuer användes för att behandla frågeställningarna. Resultatet visar att CSCOT kan vara användbart för lärare i särskolan, både som ett material för kollegialt lärande, för individuell utveckling samt för att kartlägga och observera undervisningen. Detta i ett led för att utveckla undervisningen och verksamheten i grundsärskolan.

Sammanfattning/AbstractSyftet med denna studie har varit att undersöka om klassrumsobservationer med efterföljande diskussioner i arbetslagen kan vara en metod som leder till ett ökat kollegialt lärande. Att vi lär oss i samspel med varandra är inga nya tankar. Det hävdade den ryske utvecklingspsykologen Lev Vygotskij redan på 1920-talet då han lanserade sin teori om hur vi lär oss. I hans sociokulturella perspektiv på lärande är just interaktion en av hörnstenarna. För att få svar på mina problemformuleringar har jag använt mig av kvalitativa metoder; observationer och en enkät. Jag har genomfört och dokumenterat ett flertal klassrumsobservationer vilka sedan diskuterats i arbetslag vid de s.k. återkopplingsträffarna. De lärare som deltagit i studien har sedan, på frivillig basis, besvarat en enkät. Svaren från enkäten ligger till grund för mina slutsatser och redovisas i form av stapeldiagram.Resultatet av min studie visar att lärarna upplever att de diskussioner som tar sin utgångspunkt i klassrumsobservationer leder till ett ökat kollegialt lärande men att det kräver en kontinuitet, att det bör vara ett återkommande inslag i skolans vardag. Vidare menar lärarna att det kräver att man kan ge och ta konstruktiv kritik, att det finns en öppenhet i kollegiet

Idag är många branscher beroende av ett gediget teamwork. Det finns dock ett behov av objektiva mätsystem för teamwork och därför har detta projekt som syfte att skapa och testa ett observationsprotokoll utifrån den teoretiska modellen ’The Big Five of Teamwork’ framtagen av Salas, Sims & Burke (2005). Observationsprotokollet användes för att observera teamwork mellan två flygledare på Arlanda ATCC. Därefter fick flygledarna svara på en enkät för att bidra med subjektiva aspekter från modellen. Totalt genomfördes 15 stycken strukturerade observationer. Resultatet visade att det är möjligt att skatta teamwork på flygledare med hjälp av ett observationsprotokoll baserat på sex av åtta komponenter, där inte teamorientering och gemensam mental modell ingick. Komponenterna visade sig vara mer än bara ett observerbart beteende och enbart observationer frambringar inte en rättvis bild över komponenten. Resultatet visade också på att flygledarna själva upplever samtliga komponenter som en del av arbetet. Observationerna visade att samarbetet kunde se olika ut och skilja sig från team till team, och att flygledarna anpassar sig efter varandras behov. / Today, many industries are dependent on a solid teamwork. However, there is a need for objective measurement assessment for teamwork and therefore this project aims to create and test an observation protocol based on the theoretical model ’The Big Five of Teamwork’ compiled by Salas, Sims & Burke (2005). The observation protocol was used to observe teamwork between two air traffic controllers at Arlanda ATCC. After the observations the air traffic controllers answered a survey to receive subjective aspects from the model. A total of 15 structured observations were conducted. The results revealed that it’s possible to estimate teamwork on air traffic controllers using an observation protocol based on six of eight components, where team orientation and shared mental model were not included. The components appeared to be more than just an observable behavior, thus only observations does not give a fair picture of the component. The result also showed that air traffic controllers themselves perceive all components as a part of the work. The observations showed that the cooperation could look different and differ from team to team, and that air traffic controllers adapt to each other’s needs.