The aim of this project was to evaluate the Contingencies for Learning Academic and Social Skills (CLASS) programme in four New Zealand classrooms. Four students with antisocial behaviour were nominated by their teachers to take part in an intervention that included differential attention, increased praise and rewards. Direct observations were made of compliance to teacher instructions, on-task behaviour, teacher praise and teacher instructions. Results indicated that on-task behaviour and compliance to teacher instructions increased during the intervention phase and was maintained during the follow-up. Teachers were also able to increase their rate of praise per hour during the intervention phase and their praise rate remained greater at follow-up than during the baseline phase. In the absence of pre-service and in-service behaviour management training for teachers, the CLASS programme proved to be a useful tool to assist teachers who have to work with children with high rates of antisocial behaviour.

<p>Syftet med detta examensarbete är att få inblick i hur verksamma lärare går tillväga i sitt val av matematikläromedel och om de anser att deras matematikläromedel lever upp till de nationella målen i matematik för årskurs 3 införda 2008. För att nå arbetets syfte genomfördes åtta kvalitativa intervjuer på fyra olika skolor i södra Sverige med lärare i årskurs 1-3.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att samtliga av de intervjuade lärarna ansåg sig ha möjlighet att påverka val och inköp av läromedel och att de alla i någon utsträckning använder sig av ett läromedel i sin matematikundervisning. Av resultatet framgår dock att alla lärarna på ett eller annat sätt kompletterade läroboken där de ansåg att denna inte var tillräcklig för att barnen ska utveckla de kunskaper de behöver för att nå de uppsatta målen. Vid valet av läromedel var det enligt lärarna de ekonomiska aspekterna och layouten i form av färg och bilder som vägde tyngst. I förhållande till de nationella målen för årskurs 3 lever läromedlet upp till dessa anser lärarna.</p> / <p>The purpose of this study is to learn how active teachers go perform their choice of mathematics textbooks and if the teachers regard their textbooks meet the national goals of mathematics in the syllabus for the third school year introduced in the year 2008. These issues were addressed by conducting eight qualitative interviews with teachers in the years 1-3 in four different schools located in southern Sweden.</p><p>The results of the study show that all the interviewed teachers believed they were able to influence choices and purchases of textbooks and that they all to some extent used a textbook in their mathematics education. However, the results show that all teachers in one way or another complemented the textbook whenever they found that it was not sufficient for the pupils to gain the knowledge they need to reach the goals of the curriculum and syllabus. When choosing textbooks the economical aspects and the layout in form of colors and pictures mattered most, according to the teachers. The teachers considered that their textbooks reach the national goals for the third school year in mathematics.</p>

Syftet med detta examensarbete är att få inblick i hur verksamma lärare går tillväga i sitt val av matematikläromedel och om de anser att deras matematikläromedel lever upp till de nationella målen i matematik för årskurs 3 införda 2008. För att nå arbetets syfte genomfördes åtta kvalitativa intervjuer på fyra olika skolor i södra Sverige med lärare i årskurs 1-3. Resultatet av undersökningen visar att samtliga av de intervjuade lärarna ansåg sig ha möjlighet att påverka val och inköp av läromedel och att de alla i någon utsträckning använder sig av ett läromedel i sin matematikundervisning. Av resultatet framgår dock att alla lärarna på ett eller annat sätt kompletterade läroboken där de ansåg att denna inte var tillräcklig för att barnen ska utveckla de kunskaper de behöver för att nå de uppsatta målen. Vid valet av läromedel var det enligt lärarna de ekonomiska aspekterna och layouten i form av färg och bilder som vägde tyngst. I förhållande till de nationella målen för årskurs 3 lever läromedlet upp till dessa anser lärarna. / The purpose of this study is to learn how active teachers go perform their choice of mathematics textbooks and if the teachers regard their textbooks meet the national goals of mathematics in the syllabus for the third school year introduced in the year 2008. These issues were addressed by conducting eight qualitative interviews with teachers in the years 1-3 in four different schools located in southern Sweden. The results of the study show that all the interviewed teachers believed they were able to influence choices and purchases of textbooks and that they all to some extent used a textbook in their mathematics education. However, the results show that all teachers in one way or another complemented the textbook whenever they found that it was not sufficient for the pupils to gain the knowledge they need to reach the goals of the curriculum and syllabus. When choosing textbooks the economical aspects and the layout in form of colors and pictures mattered most, according to the teachers. The teachers considered that their textbooks reach the national goals for the third school year in mathematics.

Studien undersöker lärares uppfattningar om lekens betydelse i undervisningen. Syftet med studien är att få kunskap om lekens betydelse och funktion i svenskundervisningen i årskurs 1 samt lärares roll för att stötta och vägleda leken. De frågeställningar som studien utgår ifrån är följande: Hur beskriver lärare lekens betydelse för elevers språkutveckling i svenska? Hur beskriver lärare lekens utrymme och dess förutsättningar i årskurs 1? Hur ser lärare på sin egen roll vid leken? De teorier som studien utgår ifrån är det sociokulturella perspektivet och kognitiv utvecklingsteori. Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där fyra lärare deltagit. Lärarna är fördelade på två olika skolor i samma kommun. Det insamlade datamaterialet har kodats och sedan placerats i olika kategorier utifrån studiens frågeställningar. Resultatet visar att det råder en samstämmighet hos lärarna som menar att leken är betydelsefull för elevernas utveckling. Det viktiga i leken är framförallt att det är en lustfylld aktivitet som bidrar till en gemenskap i gruppen. När elever leker finns det möjlighet för kommunikation som i sin tur bidrar till språkutveckling. Utrymmet för lek påstås ha minskat i skolan eftersom tidsaspekten och skolans målstyrda system påverkar dess utrymme.  När lek används är det i mer formella former där lärarna tar en aktiv roll för att vägleda leken. / The study examines teachers' perceptions of the importance of play in teaching. The purpose of the study is to get knowledge of the importance and function of play in Swedish teaching in year 1 and the teacher's role in supporting and guiding the play. The study is based on the following issues: How does a teacher describe the importance of play in pupils' language development in Swedish? How does a teacher describe the space for play and its conditions in grade 1? How do teachers view their own role in the play? This study is based on the sociocultural perspective and cognitive development theory. The study was conducted using a qualitative method in the form of semi-structured interviews, in which four teachers participated. The teachers are divided into two different schools in the same municipality. The collected data material has been coded and then placed into different categories based on the study's issues. The result shows that there is a consensus among the teachers who believe that the play is important for the pupils' development. The important thing about the play is that it is a fun activity that contributes to a feeling of community in the group. When students play, there is an opportunity for communication which in turn contributes to language development. The space for play is said to have diminished, where the time aspect and the goal-driven school affect its space. When play is used, it is in more formal forms where the teachers take an active role in guiding the game.

I skolans matematikundervisning inkluderas ibland surfplattor och appar. En app är ett dataprogram som används på surfplattor. Syftet med denna studie är att bilda kunskap om hur lärare i årskurs 1–3 undervisar matematik med hjälp av olika appar. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sex lärare som arbetar kontinuerligt med appar i matematikundervisningen. Resultatet visar att om appar ska användas i undervisningen bör det finnas ett tydligt mål och ett syfte med användandet, samt att det ska kunna kopplas till läroplanen och matematikboken. Vidare framkommer att användandet av appar sker på olika sätt och oftast med flera syften. Främst beskrivs appar som ett kompletterande verktyg och som en tillgång för att introducera ett centralt innehåll. Lärarnas syften med användandet var bland annat för mängdträning, individualisering eller för att skapa en högre måluppfyllelse. Andra syften med att använda appar var tidsbesparing, höjd motivation, direkt återkoppling, eller för bedömning och uppföljning. Lärarna använde olika appar i sin undervisning och det framkom vid intervjuerna att urvalet gjordes på tre olika sätt: Genom ett fritt val, via en IKT-ansvarig på skolorna eller via kommunens IT- avdelning. / Tablets and apps are more and more often used in math teaching. An app is a software program used for tablet computers. The purpose of this study is to create knowledge about how teachers in classes 1–3 teach math with help of different apps. The study was made through qualitative interviews with six teachers who work continuously with applications in math teaching. The result shows that if apps are to be used in teaching there should be a clear goal and purpose of the use. It should also be possible to relate to the curriculum and the course book. Furthermore, the study reveals that there are different ways and purposes of using apps. The apps are mainly described as complementary tools and as an asset in order to introduce a mathematical area. The teachers’ purposes were, for example, to increase the amount of practice, individualization, or to create a higher accomplishment rate. Other purposes of using apps were to produce direct feedback, increase student motivation, or for evaluation and follow-up. The selections of apps which were used for teaching varied and were chosen in three different ways; through free choice, via an ICT responsible, or via an IT office.

Studien behandlar ämnet högpresterande elevers läsutveckling i årskurs 1 ur ettlärarperspektiv där den teoretiska förankringen är det sociokulturella perspektivet.Det finns lite forskning kring ämnet, och det som behandlas är oftast elever mellan5–8 års ålder och forskningen är oftast fokuserad ur ett elevperspektiv. Denna studieär en empirisk studie som bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer medlärare som undervisar högpresterande elever i årskurs 1. Dessa har sedansammanställts genom en grov transkribering där resultatet visar på att de inte harnågon vidareutbildning i att undervisa högpresterande elever förutom läslyftet.Resultatet av studien visar även på att lärarna använder samma läromedel som deupplever bra och inkluderar samtliga elever. Dock ges de högpresterande elevernasamma uppgifter som de andra eleverna förutom i just användandet av läromedletDen magiska kulan. Både i Lgr 11 och skollagen står det skrivet att eleverna har rätttill personlig utveckling. Det betyder att alla elever har rätt till stöd och stimulans föratt utveckla sina kunskaper, oavsett om de har svårt eller lätt för att uppfyllakunskapskraven. Därför bör det forskas mer om högpresterande elevers läsning iårskurs 1 för att de här eleverna ska få den stimulans och det stöd de behöver för attvidareutvecklas istället för att de ska glömmas bort.

Syftet i denna studie är att utifrån ett lärarperspektiv ta reda på hur digitala verktygkan främja elevers skrivutveckling i årskurs 1. Studien utgår från ett sociokulturelltperspektiv, och undersökningen har gjorts med skriftliga intervjuer med fyra lärarefrån tre olika skolor. Intervjuerna har sammanställts med en innehållsanalys.Resultatet visar att skolor kan ha en varierande tillgång till digitala verktyg och att dedigitala verktygen kan bidra till att främja elevers skrivutveckling. Studien visar ävenatt variation i användandet av digitala verktyg är viktigt. Variation i undervisningenkan bidra till att eleverna blir motiverade genom att arbeta på olika tillvägagångssätt.Slutligen framgår det i studien att lärarnas digitala kompetens har en betydande rollför att undervisningen ska ge eleverna möjlighet att främja sin skrivutveckling. Läraresom innehar en digital kompetens kan förstå hur de digitala verktygen ska användasoch kan välja rätt verktyg utifrån lektionen syfte och innehåll.

Skolans uppdrag är att främja identitetsutveckling, som syftar till att eleverna ska bli ansvarstagande, initiativtagande, självständiga och aktiva samhällsmedborgare.  Genom critical literacyundervisning kan lärare ge elever möjlighet att utveckla sin förmåga att arbeta kritiskt med genus, etnicitet, maktrelationer, klass och identitet. Elever möter många olika litterära och multimodala texter både i och utanför skolan. Studien syftar därmed till att öka kunskapen om elevers uppfattningar av critical literacy. Syftet ämnas uppnås genom två olika frågeställningar:  ·       Hur uppfattar elever texter utifrån de olika aspekterna som ingår i critical literacy, till exempel genus, makt och etnicitet?  ·       Hur upplever elever critical literacyundervisningen?  Studien är en kvalitativ studie, vars datainsamling är gjord genom semistrukturerade intervjuer med sju elever i årskurs 2 – 3. En fenomenografisk ansats användes för att undersöka elevernas uppfattningar. Materialet analyserades genom en tematisk analys, men den sociokulturella teorin genomsyrar arbetet. Studiens slutsatser är att eleverna hade skilda uppfattningar av critical literacy och de olika aspekterna. Många av de elever som deltog i studien diskuterade inte böcker och filmer med andra, om det inte var så att de uppmanades till det. I mötet med olika texter använde eleverna strategier som att läsa mellan raderna för att skapa mening, men de är inte medvetna om att de gör det. Eleverna gör intratextuella och intertextuella kopplingar, men anser själva att de inte tar erfarenheterna med sig. Elevernas uppfattningar av undervisningen skilde sig också åt, slutsatsen som kan dras av det är att de elever som läste mycket och som diskuterade de olika aspekterna under intervjuerna uppfattade critical literacymoment i undervisningen mer än de andra eleverna. Eleverna exemplifierade olika metoder som de använder i undervisningen för att bearbeta texter. / The schools’ mission is to promote identity development, which aims for the students to take the initiative and to be responsible, independent and active members of the society. Though critical literacy practices, the teachers can give their students the opportunity to develop the ability to stand critical to gender, ethnicity, power relations, class and identity. The students encounter many different literary and multimodal texts, both within and outside of school. Hence, the study aims to increase the knowledge about students perceptions of critical literacy. The aim will be accomplished by answering the following questions:  ·       How do the students perceive texts on the basis of the different aspects of critical literacy, for example gender, power and ethnicity?  ·       How do the students perceive the critical literacy practices within their education?    The study is a qualitative study, and the data collection is done through semi-structured interviews with seven elementary students in year 2 – 3. Phenomenography was used to investigate the participants perceptions. The data was analyzed through a thematic analysis, but the sociocultural theory was used throughout the study. The conclusions are that the students had different perceptions of critical literacy and the different aspects of it. Many of the participating students did not discuss books and movies with others, if they were not instructed to do so. The students use strategies, like reading between the lines, to make meaning of different texts, but they are unaware of their ways to comprehend the content. They make intratexual and intertextual connections, but when asked, they do not bring the experience into their everyday life. The student perceptions of the education did also vary a lot, the conclusion that could be drawn from that is that the students which read more and who discussed the different aspects during the interviews did have a bigger perception of the critical literacy practices than the other students. During the interviews, the student gave different examples of methods which were used in the classroom when they processed texts.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur det praktiska arbetet med studie- och yrkesvägledning för grundskolans årskurs 1–6 ser ut och vilka förutsättningar studie- och yrkesvägledare anser sig få för att utföra detta arbete. Undersökningen har belyst frågan om studieoch yrkesvägledare arbetar med att undersöka normativa uppfattningar om studier och yrken hos elever i årskurs 1–6. Vi har under uppsatsarbetet använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, och vi har använt oss av ett målstyrt urval för att välja ut våra respondenter. För att hjälpa oss att besvara våra två första frågeställningar har vi använt oss av Herzbergs tvåfaktorteori och för den tredje och sista frågeställningen har vi använt oss av Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser. Resultatet av undersökningen visar att det finns en stor variation av hur det praktiska arbetet ser ut med studie- och yrkesvägledning för årskurs 1–6 hos respondenterna, och att det finns många olika förutsättningar som skapar möjligheten för detta arbete att ske, och dessa förutsättningar kommer att benämnas som motivations- och hygienfaktorer. Resultatet visar även att respondenterna arbetar aktivt med att belysa normativa uppfattningar om studier och yrken hos elever i årskurs 1–6. / This qualitative study aims to find out how the practical work with career guidance counseling for primary school students in year 1–6 looks like and which conditions career counselors consider themselves to have to do this work. The study will also aim to answer the question whether career counselors work with the perceptions of social norms that primary school students in year 1–6 have.During the writing of this paper we have used a qualitative method with semistructured interviews, and we have used a goal-oriented sampling technique to choose our respondents. To help us to answer the first two issues we will use Herzbergs two-factor theory and for the third and last issue we will use Gottfredsons theory of circumscription and compromise. The result of the study shows that there is a large variation in how the practical work is carried outwhen it comes to career guidance counseling in primary school’s year 1–6 for the respondents, and that there are many diffrent conditions wich create the possibility for the work to take place, and these conditions will be named motivational- and hygienefactors. The result also shows that the respondents activley work with bringing light on the normative views that students in year 1–6 have when it comes to studies and work.