I Sverige finns idag ett stort utbud av konferensanläggningar och de flesta drivs av de stora hotellkedjorna, och i och med att marknaden är konkurrensutsatt är det viktigare än någonsin att differentiera sig. För att kunna göra detta och skapa ett mervärde måste konferensanläggningarna förstå kundens förväntningar för att kunna skapa ett så attraktivt tjänstekoncept som möjligt. Detta betyder att det är av vikt för konferensanläggningar att förstå kundens förväntningar på konferensupplevelsen för att skapa ett tjänsteerbjudande som tilltalar både beslutsfattare och konferensdeltagare. Efter en genomgång av litteraturen kring förväntningar på tjänstekontexter har uppsatsförfattarna kommit fram till att det finns begränsad kunskap kring hur ett företag kan utveckla och arbeta med konferenser utifrån deras förväntningar på tjänsteerbjudandet. Studien har för avsikt att besvara problemformuleringen: ”Vilka är kundens viktigaste förväntningar på konferenser och vad påverkar beslutsfattarnas val av konferensanläggning?” För att besvara frågeställningen har fyra stycken syften skapats: 1). Redogöra vad som påverkar beslutsfattarnas val av konferensanläggning. 2). Identifiera och analysera konferensdeltagares förväntningar på konferensupplevelser samt identifiera vilka faktorer som är viktigast för konferensdeltagare i deras förväntningar på en konferens. 3). Skapa en generell modell som utgår från att kategorisera förväntningar i en servicekontext samt en specialiserad modell som kan användas för att redogöra konferensdeltagares förväntningar på konferenser i Umeå. 4). Att empiriskt undersöka om det finns en diskrepans mellan konferensdeltagarnas förväntningar och vad de tycker är viktigt i en konferensupplevelse. För att besvara studiens problemformulering och syften har en kvalitativ förstudie och en kvantitativ enkätundersökning genomförts. Studiens empiriska data har sedan analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen med befintliga teorier som utgångspunkt. De slutsatser som genererades var att konferensanläggningar kan använda den specialiserade modellen med kategoriserade hygien- och motivationsfaktorer för att utveckla sina tjänsteerbjudanden. Däribland finns även ett antal faktorer som definieras som både hygien- och motivationsfaktorer, vilka skildras som några av de viktigaste faktorerna med hänsyn till dess mervärdesskapande egenskaper. Vidare finns olika faktorer i konferensupplevelsen som påverkar kundens normativa förväntningar; ljusa fina lokaler, bra luftkvalitet, pris, tillgång till mat, sociala aktiviteter och gruppövningar, god service, närliggande boende, fungerande logistik, lokal med kapacitet för många personer, och slutligen kompetent och erfaren personal med vara att hantera evenemang. Vidare påverkar information från olika källor beslutsfattarnas förväntningar; word of mouth kommunikation, extern kommunikation, tidigare erfarenheter samt beslutsfattarens egen behovsanalys. Uppsatsförfattarna ser att det finns skillnader mellan kundernas förväntningar och vad de värderar i en konferens. Det finns två faktorer där skillnaden är mest väsentlig och dessa är modern utrustning samt personalen lyssnar på kundens behov.

<p>Vi ställde oss till en början frågan om arbetsledare och anställda har liknande uppfattning gällande arbetsmotivation. Med hjälp av befintliga teorier som vi ansåg som lämpliga ville vi beskriva och utvärdera hur arbetsmotivationen förhåller sig i ett större tillverkande företag samt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan arbetsledarens uppfattning och den upplevda situationen hos de anställda.</p><p>För att ett företag som verkar på en konkurrerande marknad skall kunna överleva och bli framgångsrikt så är produktivitet och effektiv produktion en avgörande faktor. Man måste få de anställda att vilja prestera sitt bästa och motivera dem till att göra detta varje dag. Många företagare brukar ofta påstå att företagets största resurs är dess anställda. Det är svårt att hävda motsatsen då det är dessa människor som i grund och botten utför arbetet på många företag.</p><p>Vi har valt att undersöka arbetsmotivationen på det tillverkande företaget Atlas Copco i Örebro som nyligen flyttat hit tillverkningen av vissa delar av produktionen från olika delar av världen. Detta har inneburit nyanställningar och därmed ett större antal anställda. Atlas Copco i Örebro ansågs därför som ett lämpligt företag att exemplifiera denna problematik på.</p><p>Uppsatsens frågeställningar handlar om vad företagets arbetsledare har för insikt i arbetsmotivationen bland de anställda samt att påvisa likheter och skillnader mellan arbetsledarens uppfattning och de anställdas uppfattning.</p><p>För att samla in våra data valde vi att använda både en enkätundersökning och en djupintervju, således blev data insamlat av både det kvalitativa och det kvantitativa slaget. Totalt så delades 31 stycken svarsenkäter ut och lika många returnerades.</p><p>De delar som utgör den teoretiska referensramen i undersökningen är Expectancy Theory, Hertzbergs tvåfaktorsteori. Detta beskrivs i uppsatsen dels ur arbetsledarens perspektiv och dels ur de anställdas synvinkel.</p><p>Den empiriska delen av uppsatsen består av information från den intervjun som gjorts med arbetsledaren samt information hämtad från enkäter besvarade av de anställda och Atlas Copcos hemsida. De erfarenheter som inhämtats jämfördes sedan med teorin och skillnader och likheter sammanställdes i analysavsnittet.</p><p>Det vi kom fram till genom att göra denna undersökning var att arbetsledaren har bra insikt i de anställdas arbetsmotivation och likheterna i de motiverande faktorerna klart översteg skillnaderna. Vi kom dock fram till några få punkter vi anser vara bristfälliga vilket arbetsledningen bör tänka över. Dessa punkter var att de anställda inte känner att de får någon verklig belöning vid extra bra prestationer samt att förbättra feedbacken till de anställda både i positiv och negativ riktning.</p>

Vi ställde oss till en början frågan om arbetsledare och anställda har liknande uppfattning gällande arbetsmotivation. Med hjälp av befintliga teorier som vi ansåg som lämpliga ville vi beskriva och utvärdera hur arbetsmotivationen förhåller sig i ett större tillverkande företag samt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan arbetsledarens uppfattning och den upplevda situationen hos de anställda. För att ett företag som verkar på en konkurrerande marknad skall kunna överleva och bli framgångsrikt så är produktivitet och effektiv produktion en avgörande faktor. Man måste få de anställda att vilja prestera sitt bästa och motivera dem till att göra detta varje dag. Många företagare brukar ofta påstå att företagets största resurs är dess anställda. Det är svårt att hävda motsatsen då det är dessa människor som i grund och botten utför arbetet på många företag. Vi har valt att undersöka arbetsmotivationen på det tillverkande företaget Atlas Copco i Örebro som nyligen flyttat hit tillverkningen av vissa delar av produktionen från olika delar av världen. Detta har inneburit nyanställningar och därmed ett större antal anställda. Atlas Copco i Örebro ansågs därför som ett lämpligt företag att exemplifiera denna problematik på. Uppsatsens frågeställningar handlar om vad företagets arbetsledare har för insikt i arbetsmotivationen bland de anställda samt att påvisa likheter och skillnader mellan arbetsledarens uppfattning och de anställdas uppfattning. För att samla in våra data valde vi att använda både en enkätundersökning och en djupintervju, således blev data insamlat av både det kvalitativa och det kvantitativa slaget. Totalt så delades 31 stycken svarsenkäter ut och lika många returnerades. De delar som utgör den teoretiska referensramen i undersökningen är Expectancy Theory, Hertzbergs tvåfaktorsteori. Detta beskrivs i uppsatsen dels ur arbetsledarens perspektiv och dels ur de anställdas synvinkel. Den empiriska delen av uppsatsen består av information från den intervjun som gjorts med arbetsledaren samt information hämtad från enkäter besvarade av de anställda och Atlas Copcos hemsida. De erfarenheter som inhämtats jämfördes sedan med teorin och skillnader och likheter sammanställdes i analysavsnittet. Det vi kom fram till genom att göra denna undersökning var att arbetsledaren har bra insikt i de anställdas arbetsmotivation och likheterna i de motiverande faktorerna klart översteg skillnaderna. Vi kom dock fram till några få punkter vi anser vara bristfälliga vilket arbetsledningen bör tänka över. Dessa punkter var att de anställda inte känner att de får någon verklig belöning vid extra bra prestationer samt att förbättra feedbacken till de anställda både i positiv och negativ riktning.

Hållbar utveckling har haft en växande inverkan på bygg- och fastighetsbranschen under de två senaste decennierna och en rad frivilliga miljöcertifieringssystem för byggnader har vuxit fram, däribland BREEAM och LEED, som idag är de två mest igenkända och internationella certifieringssystemen, samtidigt som allt fler länder bestämmer sig för att ansluta sig till denna gröna rörelse och utvecklar egna, nationella miljöcertifieringssystem för byggnader. Att bygga grönt och kunna verifiera detta med en certifieringsstämpel är idag en betydande och synlig aspekt, men fortfarande är det bara en sida av en mycket bredare strategi för hållbara affärer som sträcker sig in i företagets strategi och ledarskap, integrerad förvaltning och rapportering samt företagens miljöanpassning. Många nyckelaktörer i dessa branscher söker alltmer erkännande för sina hållbarhetsmeriter och har börjat utforska kopplingarna mellan hållbarhet och värde. I detta syfte använder allt fler bygg- och fastighetsbolag, investerare och företag så kallade gröna byggnader eller miljöcertifieringssystem för att placera sina byggnader isär från resten. Ett företag som idag väljer att utveckla, äga eller hyra en miljöcertifierad byggnad kommer att behöva fatta beslut om vilket system är att föredra – ett lokalt certifieringssystem, som är mer anpassat till de nationella förhållandena, eller ett internationellt. Aktörerna på den svenska bygg- och fastighetsmarknaden har agerat försiktigt, trots sitt utvecklade miljöarbete, när det gäller tillämpningen av miljöcertifieringssystemen, vilket gör att Sverige just nu ligger efter i antalet certifierade byggnader, och därmed tillgången till den kvantitativa databasen över dessa som skulle kunna bidra till en närmare undersökning av värdekopplingarna. Vi kan inte påstå att de barriärer, som anses hålla tillbaka spridningen av miljöcertifieringssystemen i Sverige, i form av bland annat ovilja att betala högre produktionskostnader vid tillämpningen av dessa, är borta idag, men vi kan notera att alltfler företag börjar känna av dynamiken i utvecklingen runt omkring sig och väljer att ansluta sig till den gröna rörelsen. De största fördelar med miljöcertifieringssystemen på den kommersiella marknaden i Sverige idag verkar vara:  Konkurrensfördelar, som även stärker varumärket och visar att företaget tar sitt miljöansvar.  Framtida hygienfaktor, som gör att företagen väljer att satsa på det redan idag.  Ett lättbegripligt kommunikationsmedel från tredje part. På bostadsmarknaden kan det idag inte observeras någon efterfrågan alls efter miljöcertifierade byggnader enligt de intervjuade. Detta kan till största del förklaras med att de privata konsumenterna än så länge fortfarande efterfrågar andra, mer traditionella faktorer vid val av sin bostad, såsom läge, pris och funktion. Med det underlag vi har samlat in under arbetets gång kan vi inte dra några generella slutsatser, men en trolig utveckling på bostadsmarknaden kan vara att efterfrågan kan komma efter att antalet certifierade byggnader ökar. Över tiden, när det finns tillräckligt många miljöcertifierade byggnader, kan det komma att leda till att det, likt den troliga utvecklingen på den kommersiella marknaden, blir en viktigivfaktor som kommer att övervägas tillsammans med de traditionella faktorerna vid valet av bostad. Utvecklingen av klimatarbetet har hittills huvudsakligen kretsat kring energieffektiviseringsfrågor. Miljöcertifierade byggnader kan i framtiden komma att innebära kvalitetsbyggnader. Det är även troligt att fokus kommer så småningom att flytta från energifrågan till byggnadsmaterial- samt inomhusmiljö aspekter. Medan utvecklingen av miljöcertifieringssystemen sannolikt kommer leda till att även innefatta de ekonomiska och sociala hållbarhetsfaktorerna, vilket innebär en mycket större samverkan mellan allt som finns och händer runt omkring en byggnad och gör den till en spindel i nätet. / Sustainable development has had a growing impact on building and real estate industry during the past two decades and a number of voluntary environmental rating systems for buildings have emerged, including BREEAM and LEED, which today are the two most recognized and international rating systems, whilst the increasing number of countries decide to join the green movement and develop own national environmental rating systems for buildings. To build green and to be able to verify that with a certification stamp is today a significant and visible aspect, but still it is only one side of a much broader approach for sustainable businesses that extends into corporate strategy and leadership, integrated management and reporting and corporate environmental adjustment. Many key stakeholders in these industries are increasingly looking for recognition of their sustainability credentials and started to explore the linkages between sustainability and value. For this purpose the increasing number of construction and real estate companies, investors and corporates are using so-called green buildings or environmental rating systems to set their buildings apart from the rest. A company that today chooses to develop, own or occupy an environmentally rated building will need to decide which system is preferable – a local rating system, which is better suited to the national context, or an international one. The stakeholders of the Swedish building and real estate industry have acted cautiously, despite its advanced environmental work, as regards the application of environmental rating systems, which means that Sweden is currently lagging behind in the number of rated buildings and thus the access to the quantitative database of these which could contribute to a closer examination of the value linkages. We cannot say that the barriers which are considered to hold back the spread of environmental rating systems in Sweden, in the shape of, among others, unwillingness to pay higher production costs when applying these systems, are gone today, but we can note that the increasing number of companies are beginning to feel the dynamics of the development around them and choose to join the green movement. The main benefits of certification systems in the commercial market in Sweden today seem to be:  Competitive benefits that also strengthens the brand and demonstrate that the company takes its environmental responsibility.  Future hygiene factor that makes companies choose to go for it already today.  An easily understandable communication means from a third-party. In the today’s residential market it cannot be observed any demand at all for environmentally rated buildings, according to the interviewees. This can be explained by that the private consumers up to now still are seeking for other, more traditional factors when choosing their accommodation, such as location, price and function. With the information that we have gathered during our work we cannot draw any general conclusions, but a likely development in the residential market can be that demand can come after the number of rated buildings increases. Over time, when there are a sufficient amount of rated buildings, it can lead to that, like the possible development in the commercial market, it will be an important factor that will be considered along with the traditional factors in the choice of accommodation. Environmentally rated buildings may in the future come to mean quality buildings. It is also probable that the focus will eventually move from energy issue to the building materials and indoor environment aspects. While the development of rating systems probably will expand to also include the economic and social sustainability factors, which means a much greater collaboration between all that exists and going on around a building and makes it into a spider in the web.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur det praktiska arbetet med studie- och yrkesvägledning för grundskolans årskurs 1–6 ser ut och vilka förutsättningar studie- och yrkesvägledare anser sig få för att utföra detta arbete. Undersökningen har belyst frågan om studieoch yrkesvägledare arbetar med att undersöka normativa uppfattningar om studier och yrken hos elever i årskurs 1–6. Vi har under uppsatsarbetet använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, och vi har använt oss av ett målstyrt urval för att välja ut våra respondenter. För att hjälpa oss att besvara våra två första frågeställningar har vi använt oss av Herzbergs tvåfaktorteori och för den tredje och sista frågeställningen har vi använt oss av Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser. Resultatet av undersökningen visar att det finns en stor variation av hur det praktiska arbetet ser ut med studie- och yrkesvägledning för årskurs 1–6 hos respondenterna, och att det finns många olika förutsättningar som skapar möjligheten för detta arbete att ske, och dessa förutsättningar kommer att benämnas som motivations- och hygienfaktorer. Resultatet visar även att respondenterna arbetar aktivt med att belysa normativa uppfattningar om studier och yrken hos elever i årskurs 1–6. / This qualitative study aims to find out how the practical work with career guidance counseling for primary school students in year 1–6 looks like and which conditions career counselors consider themselves to have to do this work. The study will also aim to answer the question whether career counselors work with the perceptions of social norms that primary school students in year 1–6 have.During the writing of this paper we have used a qualitative method with semistructured interviews, and we have used a goal-oriented sampling technique to choose our respondents. To help us to answer the first two issues we will use Herzbergs two-factor theory and for the third and last issue we will use Gottfredsons theory of circumscription and compromise. The result of the study shows that there is a large variation in how the practical work is carried outwhen it comes to career guidance counseling in primary school’s year 1–6 for the respondents, and that there are many diffrent conditions wich create the possibility for the work to take place, and these conditions will be named motivational- and hygienefactors. The result also shows that the respondents activley work with bringing light on the normative views that students in year 1–6 have when it comes to studies and work.