Hållbar utveckling har haft en växande inverkan på bygg- och fastighetsbranschen under de två senaste decennierna och en rad frivilliga miljöcertifieringssystem för byggnader har vuxit fram, däribland BREEAM och LEED, som idag är de två mest igenkända och internationella certifieringssystemen, samtidigt som allt fler länder bestämmer sig för att ansluta sig till denna gröna rörelse och utvecklar egna, nationella miljöcertifieringssystem för byggnader. Att bygga grönt och kunna verifiera detta med en certifieringsstämpel är idag en betydande och synlig aspekt, men fortfarande är det bara en sida av en mycket bredare strategi för hållbara affärer som sträcker sig in i företagets strategi och ledarskap, integrerad förvaltning och rapportering samt företagens miljöanpassning. Många nyckelaktörer i dessa branscher söker alltmer erkännande för sina hållbarhetsmeriter och har börjat utforska kopplingarna mellan hållbarhet och värde. I detta syfte använder allt fler bygg- och fastighetsbolag, investerare och företag så kallade gröna byggnader eller miljöcertifieringssystem för att placera sina byggnader isär från resten. Ett företag som idag väljer att utveckla, äga eller hyra en miljöcertifierad byggnad kommer att behöva fatta beslut om vilket system är att föredra – ett lokalt certifieringssystem, som är mer anpassat till de nationella förhållandena, eller ett internationellt. Aktörerna på den svenska bygg- och fastighetsmarknaden har agerat försiktigt, trots sitt utvecklade miljöarbete, när det gäller tillämpningen av miljöcertifieringssystemen, vilket gör att Sverige just nu ligger efter i antalet certifierade byggnader, och därmed tillgången till den kvantitativa databasen över dessa som skulle kunna bidra till en närmare undersökning av värdekopplingarna. Vi kan inte påstå att de barriärer, som anses hålla tillbaka spridningen av miljöcertifieringssystemen i Sverige, i form av bland annat ovilja att betala högre produktionskostnader vid tillämpningen av dessa, är borta idag, men vi kan notera att alltfler företag börjar känna av dynamiken i utvecklingen runt omkring sig och väljer att ansluta sig till den gröna rörelsen. De största fördelar med miljöcertifieringssystemen på den kommersiella marknaden i Sverige idag verkar vara:  Konkurrensfördelar, som även stärker varumärket och visar att företaget tar sitt miljöansvar.  Framtida hygienfaktor, som gör att företagen väljer att satsa på det redan idag.  Ett lättbegripligt kommunikationsmedel från tredje part. På bostadsmarknaden kan det idag inte observeras någon efterfrågan alls efter miljöcertifierade byggnader enligt de intervjuade. Detta kan till största del förklaras med att de privata konsumenterna än så länge fortfarande efterfrågar andra, mer traditionella faktorer vid val av sin bostad, såsom läge, pris och funktion. Med det underlag vi har samlat in under arbetets gång kan vi inte dra några generella slutsatser, men en trolig utveckling på bostadsmarknaden kan vara att efterfrågan kan komma efter att antalet certifierade byggnader ökar. Över tiden, när det finns tillräckligt många miljöcertifierade byggnader, kan det komma att leda till att det, likt den troliga utvecklingen på den kommersiella marknaden, blir en viktigivfaktor som kommer att övervägas tillsammans med de traditionella faktorerna vid valet av bostad. Utvecklingen av klimatarbetet har hittills huvudsakligen kretsat kring energieffektiviseringsfrågor. Miljöcertifierade byggnader kan i framtiden komma att innebära kvalitetsbyggnader. Det är även troligt att fokus kommer så småningom att flytta från energifrågan till byggnadsmaterial- samt inomhusmiljö aspekter. Medan utvecklingen av miljöcertifieringssystemen sannolikt kommer leda till att även innefatta de ekonomiska och sociala hållbarhetsfaktorerna, vilket innebär en mycket större samverkan mellan allt som finns och händer runt omkring en byggnad och gör den till en spindel i nätet. / Sustainable development has had a growing impact on building and real estate industry during the past two decades and a number of voluntary environmental rating systems for buildings have emerged, including BREEAM and LEED, which today are the two most recognized and international rating systems, whilst the increasing number of countries decide to join the green movement and develop own national environmental rating systems for buildings. To build green and to be able to verify that with a certification stamp is today a significant and visible aspect, but still it is only one side of a much broader approach for sustainable businesses that extends into corporate strategy and leadership, integrated management and reporting and corporate environmental adjustment. Many key stakeholders in these industries are increasingly looking for recognition of their sustainability credentials and started to explore the linkages between sustainability and value. For this purpose the increasing number of construction and real estate companies, investors and corporates are using so-called green buildings or environmental rating systems to set their buildings apart from the rest. A company that today chooses to develop, own or occupy an environmentally rated building will need to decide which system is preferable – a local rating system, which is better suited to the national context, or an international one. The stakeholders of the Swedish building and real estate industry have acted cautiously, despite its advanced environmental work, as regards the application of environmental rating systems, which means that Sweden is currently lagging behind in the number of rated buildings and thus the access to the quantitative database of these which could contribute to a closer examination of the value linkages. We cannot say that the barriers which are considered to hold back the spread of environmental rating systems in Sweden, in the shape of, among others, unwillingness to pay higher production costs when applying these systems, are gone today, but we can note that the increasing number of companies are beginning to feel the dynamics of the development around them and choose to join the green movement. The main benefits of certification systems in the commercial market in Sweden today seem to be:  Competitive benefits that also strengthens the brand and demonstrate that the company takes its environmental responsibility.  Future hygiene factor that makes companies choose to go for it already today.  An easily understandable communication means from a third-party. In the today’s residential market it cannot be observed any demand at all for environmentally rated buildings, according to the interviewees. This can be explained by that the private consumers up to now still are seeking for other, more traditional factors when choosing their accommodation, such as location, price and function. With the information that we have gathered during our work we cannot draw any general conclusions, but a likely development in the residential market can be that demand can come after the number of rated buildings increases. Over time, when there are a sufficient amount of rated buildings, it can lead to that, like the possible development in the commercial market, it will be an important factor that will be considered along with the traditional factors in the choice of accommodation. Environmentally rated buildings may in the future come to mean quality buildings. It is also probable that the focus will eventually move from energy issue to the building materials and indoor environment aspects. While the development of rating systems probably will expand to also include the economic and social sustainability factors, which means a much greater collaboration between all that exists and going on around a building and makes it into a spider in the web.

The thesis deals with the concept of sustainable tourism development and its application in destination Finland. Main goal of the thesis is to depict the present state of sustainable tourism in this Nordic country and evaluate sustainable development of tourism in North Savo region. In the theoretical part, the importance of tourism and the sustainable tourism development is discussed. The following part is concerned with a basic characteristic of Finland as a tourist destination and the description of incoming and domestic tourism. The emphasis is further placed on an analysis of prerequisites for sustainable tourism in Finland. The analytical part focuses on an evaluation of sustainable tourism development awareness in North Savo region based on a questionnaire survey and selected indicators of sustainable tourism.