Det övergripande syftet med detta examensarbete är att undersöka yngre elevers taluppfattning igrundläggande aritmetik inom addition och subtraktion i lägre talområde. Detta för att en godtaluppfattning är en grundläggande färdighet för det fortsatta matematikarbetet i skolan. Hur stor del aveleverna har svårigheter inom grundläggande aritmetik? Vilka specifika typer av svårigheter i dengrundläggande aritmetiken visar eleverna samt i vilket avseende förbättras elevernas färdigheter efterträning? Metoden att få svar på detta var att använda befintliga data från skriftliga diagnoser somgenomförts tidigare på året på en årskurs 1-6 skola. Resultatet visade att en stor del av eleverna på skolantroligen inte automatiserat den grundläggande aritmetiken så de kan räkna i huvudet med flyt. Efterträning visade uppföljningen att knappt hälften av de elever som tidigare visat svårigheter behövde vidareinsatser. De specifika svårigheterna som visade sig var främst till tals uppdelning av termer ochlikhetstecknets betydelse för de yngre eleverna och talområdet 20-100 med tiotalsövergångar för de äldre.

Syftet med denna litteraturstudie är att, utifrån aktuell forskning, undersöka vad som kan krävas för att den formativa bedömningen i matematikundervisningen ska bidra till att stärka elevers matematiska lärande. Vilka förutsättningar krävs för att formativ bedömning i matematikundervisningen ska bidra till en kunskapsutveckling hos elever på låg- och mellanstadiet samt vilka svårigheter kan formativ bedömning innebära för lärare som undervisar i matematik? Med formativ bedömning menas en fortlöpande process eller aktivitet för lärare och elever i undervisningen där återkopplande information ges i syfte att utveckla främst elevens lärande.Designen för denna studie är en systematisk litteraturstudie, där resultatet består av relevant och kvalitetsgranskad forskningslitteratur från systematiska databassökningar. Resultatet visar att en förutsättning för formativ bedömning och elevernas lärande i matematik har att göra med lärarens arbete och elevernas delaktighet i bedömningen. Lärarkompetensen har också en viktig roll då läraren bör besitta god matematisk och didaktisk kompetens. Vidare är lärarfortbildningar inom formativ bedömning samt stöttning och handledning under en längre tid av betydelse. En svårighet i arbetet med formativ bedömning att lärare kan uppleva det svårt att förändra sin bedömningspraktik mot en mer formativ sådan. Det finns således en rad olika komponenter som kan ses som förutsättningar för att tillämpningen av formativ bedömning ska kunna leda till ett ökat lärande i matematik för elever i årskurs 1-6. / <p>Matematik</p>

Taluppfattning innebär att förstå tals betydelse, relation och storlek. Taluppfattning ses som en grundläggande förutsättning för att elever ska kunna tillgodogöra sig matematikundervisningen i skolan. Litteraturstudiens syfte är att ta reda på hur forskning beskriver begreppet grundläggande taluppfattning och hur undervisning kan möjliggöra för elever att utveckla en god taluppfattning. I studien undersöks vad kurslitteratur, Skolverket samt internationell och svensk forskning framhåller om området. Materialet har inhämtats via litteratur och genom databassökningar. Taluppfattning och tals användning är en del av det centrala innehållet i kursplanen i matematik. Trots detta visar internationella undersökningar att de kunskaper som krävs för att utveckla en grundläggande taluppfattning är otillräckliga hos svenska elever i årkurs 4.  Resultatet visar att forskare i stort sätt är överens om vad taluppfattning innebär men de väljer att beskriva begreppet på delvis olika sätt och med varierande fokus på vad som är viktigt. Enligt artiklarna som har studerats innebär det att elever har utvecklat en grundläggande taluppfattning när de har kunskap om positionssystemet, uppdelning av tal, uppskattningsförmåga, de fyra räknesätten och olika beräkningsmetoder samt symboler för tal och samband. Användandet av tallinje och konkret material kan utveckla elevers grundläggande taluppfattning. I diskussionen framkommer varför denna studie är viktig för vårt framtida yrke som lärare och det konstateras att studien har gett en bred inblick i ämnesområdet. Det är viktigt att lärare är medvetna om elevers taluppfattning och hur undervisning kan planeras för att stötta elever så att de utvecklar en god taluppfattning.

Problemlösning kopplas till såväl matematiska som vardagliga aktiviteter. Det är en central förmåga i läroplanen och skolan har ansvar att utveckla medvetna samhällsmedborgare. Bristande problemlösningsförmåga leder till utmaningar i samhället. Därmed är det av vikt att skolans undervisning utvecklar elevers problemlösningsförmåga till att kunna lösa varierande problem. Syftet med denna kunskapsöversikt är att identifiera, sammanställa, kartlägga, samt analysera forskning om problemlösningsförmåga inom matematikundervisning i grundskolans årskurs 1-6. Kunskapsöversikten syftar till att karaktärisera forskning om problemlösning och operationaliseras genom tre forskningsfrågor: Hur utformas artiklarnas syften och frågeställningar? Hur undersöks problemlösning i artiklarna? och Hur framställs problemlösning i artiklarnas resultat och slutsatser? För att besvara forskningsfrågorna utgår kunskapsöversikten från en systematisk litteratursökning. Insamling av artiklar sker med hjälp av förutbestämda kriterier, som förenklar både sök- och urvalsprocessen. Efter granskning och läsning av helheten återstår tolv artiklar. Därefter kodas artiklarna för att kartlägga vilka ämnen och tillvägagångssätt som dominerar. Teman och metoder kan således urskiljas och underlätta resultatets upplägg. Kartläggning av artiklarna visar att de syftar till att undersöka hur olika faktorer och undervisningsmetoder påverkar undervisningen av problemlösning. Artiklarna utgår från både kvalitativ, kvantitativ men även mixad metod. Resultatet visar på att både elever och lärare brister i problemlösning ur vissa aspekter men de synliggör även styrkor kopplat till elevers problemlösningsförmåga. Det finns däremot bristande forskning i en svensk kontext kring lärarperspektiv och läromedels innehåll och upplägg av problemlösning inom forskningsområdet.

Syftet med denna studie var att undersöka om lärare anser att all typ av text är lika effektiv för att öka elevers läsförståelse.  För att kunna besvara syftet formulerades följande forskningsfrågor: -Ges utrymme i undervisningen till att läsa texter i olika former, varför i så fall? -Vilka texter anser lärare är relevanta i arbetet med elevers läsförståelse och varför?-Ser lärarna multimodala texter som ett stöd för elevers läsförståelse, varför?   För att behandla våra forskningsfrågor har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra grundskolelärare från fyra olika skolor. De semistrukturerade intervjuerna genomfördes via digitala samtal. De teorier som användes var socialsemiotisk teori och multimodal teori. Den tidigare forskningen som studien tar upp utgår ifrån digitaliseringen i skolan och det didaktiska val som lärare gör i arbete med multimodalitet. Forskningen lyfter även fram läsförståelse och att det finns en ny syn på text vilket är en följd av att samhället har digitaliserats. En tematisk analys av den insamlade empirin har genomförts. Det resultat som framkom i studien var att lärarna i studien hade en vidgad syn på text och på hur elever skapar förståelse genom olika textformer. Alla lärare såg multimodala texter som bra verktyg att använda i undervisningen för att öka elevernas läsförståelse.

Vi lever i en värld där globala förflyttningar av olika anledningar är vanliga. Dagens klassrum är allt som oftast mångkulturella i den mening att sammansättningen av individer bland eleverna representerar flera olika kulturer. Mångfalden innebär att den traditionella historieundervisningen där majoritetskulturen står i centrum för de beskrivna historiska händelserna inte längre är bruklig. För att alla ska kunna känna sig inkluderade i historieundervisningen krävs det att undervisningen visar på interkulturella perspektiv där alla elever får sin historia bekräftad och satt i ett gemensamt sammanhang. Tidigare forskning visar att läroböcker i historia ofta saknar de interkulturella perspektiven. Då få av de studier som finns gällande interkulturell historieundervisning gäller de yngre åldrarna ämnar vi bidra med kunskaper om hur läroböcker i historia för årskurs 1 - 6 framställer olika kulturer i läroböckernas texter, vilka perspektiv som visas i texten och om interkulturalitet främjas genom läroböckernas texter. I vår studie kommer vi att kritiskt granska kapitlen som gäller järnåldern och vikingatiden i fem svenska läroböcker utgivna mellan 1992 och 2015.  Metoden vi använt oss av i vår granskning är en ideologikritisk analys. Metoden är kvalitativ och analysen används för att kritiskt granska de ideologier som implicit eller explicit framgår i en text, i vårt fall läroböcker. Resultatet av studien visar att läroböcker i historia tenderar att visa fler interkulturella perspektiv ju senare den är skriven. Med anledning av hur Lgr 80 (Läroplan för grundskolan 1980, Skolöverstyrelsen 1980–1986), Lpo 94 (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Utbildningsdepartementet 1994) och Lgr 11 (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) definierar interkulturalitet så är detta resultat helt i linje med de antaganden vi hade innan utförd forskning. Vad som kom att förvåna oss var att de historiska texterna i så stor utsträckning antog religiösa, särskilt kristna perspektiv. Det finns även formuleringar i texten i de analyserade läroböckerna som försvårar inkludering för de elever som har en annan kultur än den svenska.

I speciallärarens yrkesroll ingår det att kunna vara en kvalificerad samtalspartner till lärare i frågor som rör undervisning. Forskning ringar in ett behov av att ta reda på mer om handledning inom läs- och skrivinlärning. Skollagen och styrdokumenten hävdar att skolan inte bara är en grund för lärande och kunskapsutveckling utan även en arena för demokratisk uppfostran och främjande av gemenskaper. Syftet med studien var att undersöka hur speciallärare upplever handledning inom språk-, skriv- och läsutveckling i förhållande till lärande- och likvärdighetsuppdraget vilket är sammankopplat med skolans strävan efter ett inkluderande skolsystem. Lärande- och likvärdighetsuppdraget ska således bidra till att möjliggöra för alla elever att uppnå läroplanens mål.Frågeställningarna fokuserade på hur specialläraren upplevde specialpedagogisk handledning samt hur speciallärare såg på lärande- och likvärdighetsuppdraget i sin handledning med lärare. Semistrukturerad intervju användes som metod. I studien deltog sju speciallärare från olika skolor i Mellansverige. Den insamlade datan har analyserats inom ett socialkonstruktionistiskt och professionsteoriskt perspektiv med Kvales meningskoncentrering som analysverktyg. Studiens analys synliggjorde olika mönster i hur speciallärarna upplevt och hanterat handledning i förhållande till lärande och likvärdighetsuppdraget. Mönstren visade på vikten av att ha en rådgivande och stöttande funktion i handledningssituationer. Studien har också synliggjort att inkluderande lärprocesser inom språk-, skriv- och läsutveckling upplevdes av speciallärarna enklare att handleda inom än övergripande inkluderingsfrågor som exempelvis rör de kategoriska- och relationella perspektiven. Detta indikerar att specifika kunskaper inom språk-, skriv- och läsutveckling är en grundförutsättning för speciallärarens möjligheter att utveckla inkluderande skolkulturer.

Examensarbetet syftar till att bidra med kunskap om åländska lärares arbete med elever med språkstörning och belyser aspekter ur olika vinklar. Lärares kunskaper, gynnsamma arbetssätt och utmaningar i arbetet med elever med en språkstörning uppmärksammas. Undersökningen har bedrivits med en kvalitativ ansats och materialet baseras på semistrukturerade intervjuer tillsammans med tio verksamma lärare. Resultatet visar att informanterna anser sina kunskaper om språkstörningar som tillräckliga eller goda. Vidare framkommer det bland annat att bildstöd, språkstödjande undervisning, tydliggörande pedagogik och relationer är gynnsamt i arbetet med elever med en språkstörning. Utmaningar som belyses är tidsbrist, att möta eleven på rätt nivå samt resurser och tillgångar. / The purpose of the thesis is to contribute with knowledge of how teachers in Aland islands work with students with developmental language disorder (DLD) and highlights aspects from various perspectives. Teachers' knowledge, beneficial approaches, and challenges in working with students with developmental language disorder are addressed. The study has been conducted with a qualitative approach, and the material is based on semi-structured interviews with ten practicing teachers. The results show that the informants consider their knowledge of language disorders to be sufficient or good. Furthermore, it emerges that for example visual support, language-supportive teaching, clarifying pedagogy and relationships are beneficial in working with students with developmental language disorder. Challenges highlighted include a lack of time, meeting the student at the right level, as well as resources and assets.

I dagens skolor används digitala lärresurser flitigt i matematikundervisningen trots att det visats i studier att digitala lärresurser inte används på ett effektivt sätt. Syftet med denna studie är att sammanställa information om användningen av de digitala lärresurserna i matematikundervisningen i årskurs 1-6 kopplat till elevers lärande. Studien är en systematisk litteraturstudie där tidigare forskning kring ämnet undersöks. I resultatet framkommer tre huvudresultat. Det första huvudresultatet handlar om att elevernas motivation kan öka med hjälp av digitala lärresurser. Det andra huvudresultatet beskriver utvecklingen av olika förmågor som kan uppkomma med hjälp av digitala lärresurser. Det sista och tredje huvudresultatet handlar om negativa effekter som kan uppkomma av användningen av digitala lärresurser. Interaktionen mellan lärare och elev kan försämras när digitala spel används i undervisningen. Det tredje huvudresultatet ger en tydlig bild av lärares brister på kunskaper om digitala lärresurser vilket påverkar elevers lärande. En slutsats som vår studie landar i är att mer forskning om matematikundervisningen som grundar sig helt på användningen av digitala lärresurser behövs för att tydligare kunna se vad effekterna på lärandet blir / In today's schools digital learning resources are used diligently in mathematics, even though studies have shown that they are not used efficiently. The purpose of this study is to compile information regarding the use of digital learning resources in mathematics connected to pupils' learning in years 1-6. The study is a systematic literature study where previous research about the subject is investigated. Three main results are presented. One of the results is associated with the possibility of raising student motivation by the use of digital learning resources. Another result describes the development of different skills by the use of digital learning resources. The final result presents negative effects that may follow from the use of digital learning resources. The third main result gives a clear picture of teachers’ lack of knowledge regarding digital learning resources, which directly affects pupils’ learning. A conclusion drawn by this study is that more research regarding teaching of mathematics based solely on the use of digital learning resources is required to more clearly see the effects on pupils’ learning

Skolans matematikundervisning styrs till stor del av läromedel. Dessvärre finns inte så många vetenskapliga studier av de svenska matematikläromedlen. För elevers kunskaper i algebra är arbetet med mönster en viktig del. Därför handlar det här arbetet om hur mönster framställs i några av de vanligaste läromedlen som används i svensk skolas matematik­undervisning idag. Syftet med undersökningen har varit att ta reda på hur utbudet av mönster i läromedlen ser ut och vilket lärande som därmed erbjuds eleverna. Undersökningen har genomförts som en litteraturstudie med drag av en innehållsanalys. Studien har både kvantitativa och kvalitativa inslag.  Fyra serier av läromedel undersöks: Prima, Eldorado, Favorit och Matte Direkt, alla i årskurs 1-6. De böcker som har undersökts är de som eleverna använder i undervisningen och alltså inte lärarhandledningar eller andra böcker. Totalt omfattar undersökningen 43 läroböcker. Data ställs mot de kategorier som TIMSS 2015 har använt vid bedömning. Resultatet ställs mot tidigare forskning om vad som där pekas ut som viktigt för att eleverna ska utveckla en algebraisk förståelse för matematiken. Resultatet av studien är att det är stor skillnad på i vilken omfattning eleverna exponeras för mönster och vilka mönster och talföljder som erbjuds i de olika bokserierna. En förmåga som särskilt studeras i undersökningen är elevernas förmåga att generalisera, vilken är nära sammankopplad till att utveckla algebraiska resonemang. Uppgifter som är till för att låta elever utveckla eller träna på att generalisera samband erbjuds framför allt i de högre årskurserna. Sammanfattningsvis är Prima och Favorit de läromedel som erbjuder eleverna flest möjlighet till möte med mönster. Däremot har Eldorado en större spridning av uppgifter och bedömningskategorier från TIMSS 2015 som prövas. Matte Direkt har inte ett lika stort antal uppgifter och har även ett lite mindre utbud av spridning av olika mönsteruppgifter. Det kan eventuellt påverka elevernas framtida förståelse för algebra. / The teaching in mathematics is (at least in Sweden) to a large extent governed by textbooks. Unfortunately, there is little research about the Swedish teaching materials. One subject that is of particular importance for young students is to develop an algebraic thinking is patterns. Therefore, this study is about how patterns are presented in the most frequently used teaching materials in Swedish classrooms today. The aim is to find out what the teaching materials offer in terms of variation of patterns and number sequences and hence to conjecture what this implies for students’ learning. It is conjectured through an study about what types of patterns that are treated in the teaching materials and how the tasks in the textbooks are elaborated. Data are compared to research literature on patterns and number sequences and what has been shown to be necessary for students to attend to in order to develop an algebraic thinking. Data are also compared with the categories which TIMSS 2015 use in their assessment. The method that has been used in the study is influenced by content analysis. The study used mixed methods, meaning both quantitative and qualitative methods. The teaching materials being investigated are Prima, Eldorado, Favorit and Matte Direkt in the years 1-6, and the total number of books is 43. The analysis shows a big difference between the books regarding what types of patterns and tasks are being offered. I argue that students are given different opportunities to develop their abilities depending on what teaching materials they come across in the teaching. The students get opportunity to develop the ability to generalize mostly in higher grades. In summary, the teaching materials that offer students the most opportunities to meet patterns is Prima and Favorit. On the other hand, Eldorado has a larger diversity when it comes of tasks and assessment categories, as being compared to TIMSS 2015 framework. Matte Direkt has not that large number of tasks and offers a small supply of variation.  It may affect the students’ later understanding of algebra.