I vårt examensarbete är vi intresserade av att lyfta fram effekterna i engelskämnet som framkommer vid användning av de estetiska lärprocesserna. Tidigare forskning om musik, sång och drama som undervisningsstrategier visar på positiva effekter på elevers språkutveckling i engelska. Vår sökning efter artiklar om bild som undervisningsstrategi i engelskämnet visade på att det fanns enbart ett fåtal vetenskapliga artiklar, eftersom vi enbart fann en artikel. Detta tyder på att det finns en kunskapslucka i intresseområdet som vi vill fylla genom att göra ett examensarbete om bild och jämföra med tidigare forskning inom de estetiska lärprocesserna.  Syftet med examensarbetet är att belysa lärarnas erfarenheter kring effekterna som uppstår i elevernas språkutveckling i engelska vid användning av bild som undervisningsstrategi i engelskämnet. Vårt syfte är dessutom att undersöka lärares erfarenheter kring betydelsen av att använda den estetiska lärprocessen bild i engelskundervisningen. Syftet är också att lyfta fram bild som undervisningsstrategi tillsammans med andra undervisningsstrategier som grundskollärarna använder i engelskämnet. Frågeställningarna i examensarbetet är följande: Vilka undervisningsstrategier använder grundskollärare, som undervisar i årskurserna 1-6, i engelskämnet tillsammans med den estetiska lärprocessen bild? Vilken betydelse ger den estetiska lärprocessen bild som undervisningsstrategi utifrån lärarnas erfarenheter? Vilka är lärarnas, som undervisar i årskurserna 1-6, erfarenheter kring effekter som uppstår hos elevers språkutveckling i engelska vid användning av estetiska lärprocessen bild som en undervisningsstrategi? I vårt examensarbete ingår en kvalitativ metod med fenomenografisk inriktning. Den kvalitativa metoden innefattar även etiska aspekter, semistrukturerade intervjuer, inspelning, transkribering och en fenomenografisk analysmodell. Resultatet i examensarbetet tyder på att bild som en undervisningsstrategi är viktig, eftersom bild ökar elevers motivation, ger positiva effekter på språkutvecklingen i engelska och skapar ett positivt klassrumsklimat.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur det praktiska arbetet med studie- och yrkesvägledning för grundskolans årskurs 1–6 ser ut och vilka förutsättningar studie- och yrkesvägledare anser sig få för att utföra detta arbete. Undersökningen har belyst frågan om studieoch yrkesvägledare arbetar med att undersöka normativa uppfattningar om studier och yrken hos elever i årskurs 1–6. Vi har under uppsatsarbetet använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, och vi har använt oss av ett målstyrt urval för att välja ut våra respondenter. För att hjälpa oss att besvara våra två första frågeställningar har vi använt oss av Herzbergs tvåfaktorteori och för den tredje och sista frågeställningen har vi använt oss av Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser. Resultatet av undersökningen visar att det finns en stor variation av hur det praktiska arbetet ser ut med studie- och yrkesvägledning för årskurs 1–6 hos respondenterna, och att det finns många olika förutsättningar som skapar möjligheten för detta arbete att ske, och dessa förutsättningar kommer att benämnas som motivations- och hygienfaktorer. Resultatet visar även att respondenterna arbetar aktivt med att belysa normativa uppfattningar om studier och yrken hos elever i årskurs 1–6. / This qualitative study aims to find out how the practical work with career guidance counseling for primary school students in year 1–6 looks like and which conditions career counselors consider themselves to have to do this work. The study will also aim to answer the question whether career counselors work with the perceptions of social norms that primary school students in year 1–6 have.During the writing of this paper we have used a qualitative method with semistructured interviews, and we have used a goal-oriented sampling technique to choose our respondents. To help us to answer the first two issues we will use Herzbergs two-factor theory and for the third and last issue we will use Gottfredsons theory of circumscription and compromise. The result of the study shows that there is a large variation in how the practical work is carried outwhen it comes to career guidance counseling in primary school’s year 1–6 for the respondents, and that there are many diffrent conditions wich create the possibility for the work to take place, and these conditions will be named motivational- and hygienefactors. The result also shows that the respondents activley work with bringing light on the normative views that students in year 1–6 have when it comes to studies and work.