The horse is an animal that often becomes humanized. Despite domestication, the horse still has a need to interact with other horses, be able to move for the most of the day, and being able to graze. If these needs cannot be fulfilled, the horse can be negatively affected and develop abnormal behaviours. An example of abnormal behaviours is weaving; the horse performs a swinging motion in the front area of the body during a long time. This literature review aims to investigate how different stabling forms (box/stall) affect the incidence of weaving, and also how this behaviour can be prevented or limited. Weaving in the box occurs mainly when the horse has only little or no outdoor activity and when it cannot socialize with other horses. The rate of weaving seems to be more common in the stalls, especially when horses have a limited time of being outdoors. Weaving can be reduced or even disappear if the horse gets company in the pasture, or something as simple as the box contains a mirror. The most beneficial for the horse's welfare would be if they could go out most of the day and then have company of other individuals. / Hästen är ett djur som ofta förmänskligas. Trots domesticering har hästen fortfarande ett stort behov av att interagera med artfränder, att vara i rörelse under största delen av dygnet, och att kunna beta. Då möjligheten att uppfylla dessa behov inte tillgodoses kan hästen påverkas negativt och utveckla onormala beteenden. Ett exempel på onormala beteenden är vävning; hästen utför en gungande rörelse med frampartiet under en längre tid. Studiens syfte är att utreda hur olika uppstallningsformer (box/spilta) påverkar förekomsten av vävning, och också hur detta beteende kan förebyggas eller begränsas. Vävning i box förekommer främst då hästen endast har liten eller ingen utevistelse och då den inte kan socialisera med andra hästar. Frekvensen av uppvisande av vävning verkar vara vanligare i spiltor, speciellt då hästars utevistelse också är begränsad. Vävningen kan dock minskas eller till och fås att upphöra helt om hästen får sällskap ute i hagen, eller något så enkelt som att hästens box förses med en spegel. Det mest gynnsamma för hästens välfärd skulle vara om de fick gå ute större delen av dygnet och ha sällskap av individer den kommer överens med. / <p>                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                      </p>

No description available.

I detta arbete har jag undersökt vikten av intuitivt hantverksarbete och vidare hur det kan ta sig uttryck i en industriell process. Är resultatet alltid förutbestämt och oföränderligt i en industriell produktion, eller kan jag föra in risk som en faktor för att skapa unika objekt? / <p>viss bildmaterial har av upphovsrättsliga skäl tagits bort innan publiceringen.</p>

Bakgrunden till denna studie grundar sig främst i att jag fått höra nästan under hela min textillärarautbildning att vävningen försvinner mer och mer ur grundskolans textilundervisning. Trots detta har alla skolor jag gjort min praktik på haft vävning i den textila undervisningen och flertal av de skolor som jag vikarierat på innan jag påbörjade min utbildning har även dem haft vävning. Så hur ser det egentligen ut? Vad är det styr eller påverkar att vävningen finns eller inte finns med i textilundervisning? Syftet med denna studie är att undersöka textillärares syn på vävning i den textila undervisningen i grundskolan och vad som påverkar att vävningen finns eller väljs bort ur den textila undervisningen. Intervjuer med åtta olika textillärare genomfördes och analyserades. För att skapa en förståelse för vad som kan påverka lärares val av undervisningsinnehåll har jag tagit hjälp av ramfaktorteorin och Pierre Bourdieus teori om habitus. Resultatet av studien visar på att de faktorer som har störst påverkan till att vävningen finns eller inte finns i den textila undervisningen är lärarens eget intresse. Även tiden är en faktor av betydelse då de flesta av respondenterna upplever att vävning är ett tidskrävande moment.

Examensarbetet Binary surfaces - ljusemitterande textiler för inredningssammanhang är ett undersökande arbete om hur fiberoptik kan användas i vävda strukturer. I arbetet har de parametrar som påverkar mötet mellan fiberoptik och väv, samt de möjligheter de tillsammans skapar utforskats. Resultatet är två exempel på tyger vävda med fiberoptik i kombination med mer traditionella textila material. Exemplen är framtagna för inredningssammanhang och visas som en rumsavdelare och som yttertyg på sittmöbler. / The thesis Binary surfaces - light-emitting textiles for an interior design context is an investigative work on how optical fibres can be used in woven structures. The work explores the different parameters that affect the interaction between optical fibres and weaving, and the possibilities they create together. The result is two examples of fabrics woven with optical fibres in combination with more traditional textile materials. The examples are designed for an interior context and are shown as a room divider and as outer fabric on seating furnishing.

<p>Arbetets syfte är att göra en fördjupad studie av symbolerna i den textila färgningstekniken bogolan från Mali där intervju och litteratur ställs emot varandra. Syftet är att ta reda på om malis befolkning är medvetna om symbolernas betydelse i textilen bogolan. Arbetet forskar i djupare kunskaper kring symbolers värde för människor därför jämförs textilen med två andra textila hantverk närmare bestämt kelimmattor från Kurdistan och batik från Java. Uppsatsen behandlar de likheter och skillnader som påträffas mellan de tre textilierna. Utifrån en kvalitativ metod med ett deduktivt förhållningssätt genomfördes en sammanställning av det insamlade materialet från litteratur och från halv-strukturerade intervjuer. Resultatet visar att det har skett en förändring gällande symbolers betydelse i textilen bogolan men även de två andra textilierna. Många likheter påträffas mellan de tre textilierna samtidigt som skillnaderna gör sig tydliga. Arbetet öppnar en dörr till fortsatta studier om symbolers värde och betydelse i textila hantverk för de människor som bär och brukar dem.</p>

Arbetets syfte är att göra en fördjupad studie av symbolerna i den textila färgningstekniken bogolan från Mali där intervju och litteratur ställs emot varandra. Syftet är att ta reda på om malis befolkning är medvetna om symbolernas betydelse i textilen bogolan. Arbetet forskar i djupare kunskaper kring symbolers värde för människor därför jämförs textilen med två andra textila hantverk närmare bestämt kelimmattor från Kurdistan och batik från Java. Uppsatsen behandlar de likheter och skillnader som påträffas mellan de tre textilierna. Utifrån en kvalitativ metod med ett deduktivt förhållningssätt genomfördes en sammanställning av det insamlade materialet från litteratur och från halv-strukturerade intervjuer. Resultatet visar att det har skett en förändring gällande symbolers betydelse i textilen bogolan men även de två andra textilierna. Många likheter påträffas mellan de tre textilierna samtidigt som skillnaderna gör sig tydliga. Arbetet öppnar en dörr till fortsatta studier om symbolers värde och betydelse i textila hantverk för de människor som bär och brukar dem.

No description available.

Genom att väva en bild undersöks sambandet mellan människa och material i en hantverksprocess och materialets agens försöks ringas in. Undersökningens frågeställningar är: Hur kan materialet sägas ha agens? Hur märks agensen? Genom Barads resonemang om agentiell realism och intraaktion kan ett motstånd och agens hos materialet i vår samverkan påvisas i vävprocessen. Eftersom vi genom sinnena lär oss och utövar hantverk, kan mina upplevelser och sinneserfarenheter förmedla och få oss att få syn materialets agens som en respons, ett motstånd på dem. Trots att det är ett antropomorft sätt att beskriva världen eller just därför sätts i relationen mellan mig och materialet också ett maktperspektiv. Studien är en slags postkvalitativ undersökning med en diffraktiv analys. Resultatet visar att materialet kan sägas ha agens eller thing-power bara genom att finnas, bre ut sig och vara i ett rum där också många andra saker verkar samtidigt. Det uttrycker också en agens tillsammans med och i förhållande till mig i vävprocessen, då det bjuder på motstånd, responderar på det jag gör, och inte låter mig göra vad som helst med det. Jag har ändå en viss makt som människa att tygla materielat och få det att göra som jag vill. Det är svårt att låta bli att använda den. I intraaktion med materialet under vävningen märks både min egen och materialets agens och ju mer jag släpper på min makt desto mer plats kan materialet ta och visa upp vad det vill och kan. Resultatet när vi samverkar jämlikt blir annorlunda och kanske bättre än när jag envisas med att bestämma själv. Lämnas min makt helt blir det dock ingen väv alls. För att något ska ske måste vi intraagera med varandra och inte bara med allt runt omkring oss.

Denna rapport beskriver ett examensarbete där optiska fibrer av plast integrerades i varpled i en väv. Syftet med examensarbetet var att undersöka om det är möjligt att industriellt producera ljusemitterande vävar med optiska fibrer. Arbetet delades upp i olika delar, både teoretiska och praktiska. Den teoretiska delen innebar informationssökning inom olika medier, såsom vetenskapliga artiklar och intervjuer med insatta människor inom de berörda områdena. Den praktiska delen i examensarbetet bestod av flera olika moment. Först utfördes en provvävning i en handvävstol, för att finna en lämplig bindning och lära känna materialen. Därefter konstruerades en metod för att testa olika slipmaterial att slipa den optiska fibern med, och utifrån resultaten valdes två slipmaterial ut. Sedan sattes en väv med optiska fibrer upp i en vävmaskin och ett flertal provvävar vävdes. I ett optiklaboratorium skedde sedan mätningar på provvävarnas ljusemittering.Resultatet av mätningarna visade att de optiska fibrerna inte klarade av krökningarna i väven. För mycket ljus läckte ut i krökningarna så väven lyste inte mer än 50 cm. Slutsatsen är att det är fullt möjligt att väva med optisk fiber i varpled, men en bindning där de optiska fibrerna ligger rakt i väven måste konstrueras. In this bachelor thesis has plastic optical fibres been integrated in the warp of a weave. The purpose of the thesis was to make a research if it is possible to produce light emitting weaves with optical fibres in an industrial production. The thesis was divided into several parts, both theoretical and practical. The theoretical part involved taking part of different types of information, such as scientific articles and interviews with knowledgeable people within the related areas.The practical part in this thesis was composed of several different phases. A test weave in a handloom was first performed to find out which weave to use and to understand the materials behaviour. Then a method for testing different materials to grind the optical fibre with was constructed, and out of the results two materials were chosen. After that, a warp with optical fibres was placed into a loom and several prototypes were woven. In an optic laboratory were measurements made on the prototypes’ light emitting ability. The results of the measurements showed that the optical fibres did not cope with the bends in the weave. Too much light emitted out of the bends so the weave only emitted light for 50 cm. The conclusion is that it is possible to weave with optical fibres in the warp, but a new weave where the optical fibres lie straight in the fabric must be constructed. / Program: Textilingenjörsutbildningen