Syftet med den här utredningen var att få reda på varför Öland har blivit den sommardestinationen som den är idag samt analysera vad som kan göras för att förlänga säsongen. Metoddelen består av den kvalitativa metoden som enligt Bryman är mer noggrann vilket innebär att man som forskare går mer på djupet när det gäller ett ämne än vad man gör med den andra metoden som är kvantitativ som är mer distanserad. För att lyckas besvara vår frågeställning tog vi hjälp av våra informatörer som vi anser har den bredaste kunskap på området. Detta i sin tur innebär att dessa personer som vi har intervjuat har kommit med relevanta kunskap och därmed besvarat våra frågor. Under arbetet med den här utredningen använde vi oss av fem olika informatörer som alla kommer i från Kalmar län. Resultatet vi fick fram var att Öland kännetecknas av sommarsässongen det i sin tur blir också ett problem för destinationen. Problemet vi ser med Öland är att ön vid andra tidpunkter av året än sommaren saknar liknande evenemang som sysselsätter många aktörer. För att komma med en lösning är det vikigt som vi ser det att de lokala aktörerna och andra inblandade lyckas fördela besöksantalet jämt under hela året istället för vid enstaka delar av året.

<p><em>Syftet </em>med den här utredningen var att få reda på varför Öland har blivit den sommardestinationen som den är idag samt analysera vad som kan göras för att förlänga säsongen.</p><p><em>Metoddelen</em> består av den kvalitativa metoden som enligt Bryman är mer noggrann vilket innebär att man som forskare går mer på djupet när det gäller ett ämne än vad man gör med den andra metoden som är kvantitativ som är mer distanserad. För att lyckas besvara vår frågeställning tog vi hjälp av våra informatörer som vi anser har den bredaste kunskap på området. Detta i sin tur innebär att dessa personer som vi har intervjuat har kommit med relevanta kunskap och därmed besvarat våra frågor. Under arbetet med den här utredningen använde vi oss av fem olika informatörer som alla kommer i från Kalmar län.</p><p><em>Resultatet vi fick fram var att Öland kännetecknas av sommarsässongen det i sin tur blir också ett problem för destinationen. Problemet vi ser med Öland är att ön vid andra tidpunkter av året än sommaren saknar liknande evenemang som sysselsätter många aktörer. För att komma med en lösning är det vikigt som vi ser det att de lokala aktörerna och andra inblandade lyckas fördela besöksantalet jämt under hela året istället för vid enstaka delar av året.</em><strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p>

På senare år har media kommit att debattera flitigt i frågor som handlar om neuropsykiatriska diagnosers effekt, vikt och betydelse, vilket har kommit att dela de professionella och fackfolket i två läger, de som är för diagnostik och de som är emot. Detta diagnostiserande system har visat sig ha både positiva effekter, men också negativa stigmatiserande effekter. Syftet med uppsatsen var att genom en kvalitativ intervjustudie få ökad förståelse av den neuropsykiatriska diagnosens betydelser för individer som fått Aspergers syndrom, samt att se om betydelsen av diagnosen skiljer sig något åt i förhållande till när i livet diagnosen blivit ställd, som barn/ tonåring eller som vuxen? I studien analyserades respondenternas berättelser och fram träder en mångskiftande bild av diagnosens betydelser. Gemensamt för respondenterna är att diagnosen har fått en praktisk och psykologisk betydelse, den har inneburit nya möjligheter men också hindrat individerna att leva sina liv fullt ut. Alla delar känslan av utanförskap och svårigheter att interagera socialt. Diagnosen upplevs till viss del kategoriserande och stigmatiserande enligt respondenterna. Det som skilde sig åt mellan ålderskohorterna var att de äldre respondenterna tycks ha ett mer revolutionerande förhållande till diagnosen, och de unga ett mer ”naturligt” förhållande. De äldre respondenternas upplevelser beskrevs mer analytiskt, de hade hittat coping strategier för att klara livet, vilket de unga inte tycks ha behövt i samma utsträckning. De unga respondenterna beskriver betydelsen av hjälpen som de fick i skolan, vilket de vuxna respondenterna inte ens fick en möjlighet att ta del av på samma sätt, eftersom diagnosen kom så pass sent i livet. Sammanfattningsvis kan man säga att det finns skillnader men också likheter i beskrivningarna som respondenterna delgett, och att betydelsen fått olika vinkel och tyngd beroende på när i livsloppet som diagnosen gjort sig gällande.

<p>Arbetets syfte är att göra en fördjupad studie av symbolerna i den textila färgningstekniken bogolan från Mali där intervju och litteratur ställs emot varandra. Syftet är att ta reda på om malis befolkning är medvetna om symbolernas betydelse i textilen bogolan. Arbetet forskar i djupare kunskaper kring symbolers värde för människor därför jämförs textilen med två andra textila hantverk närmare bestämt kelimmattor från Kurdistan och batik från Java. Uppsatsen behandlar de likheter och skillnader som påträffas mellan de tre textilierna. Utifrån en kvalitativ metod med ett deduktivt förhållningssätt genomfördes en sammanställning av det insamlade materialet från litteratur och från halv-strukturerade intervjuer. Resultatet visar att det har skett en förändring gällande symbolers betydelse i textilen bogolan men även de två andra textilierna. Många likheter påträffas mellan de tre textilierna samtidigt som skillnaderna gör sig tydliga. Arbetet öppnar en dörr till fortsatta studier om symbolers värde och betydelse i textila hantverk för de människor som bär och brukar dem.</p>

Arbetets syfte är att göra en fördjupad studie av symbolerna i den textila färgningstekniken bogolan från Mali där intervju och litteratur ställs emot varandra. Syftet är att ta reda på om malis befolkning är medvetna om symbolernas betydelse i textilen bogolan. Arbetet forskar i djupare kunskaper kring symbolers värde för människor därför jämförs textilen med två andra textila hantverk närmare bestämt kelimmattor från Kurdistan och batik från Java. Uppsatsen behandlar de likheter och skillnader som påträffas mellan de tre textilierna. Utifrån en kvalitativ metod med ett deduktivt förhållningssätt genomfördes en sammanställning av det insamlade materialet från litteratur och från halv-strukturerade intervjuer. Resultatet visar att det har skett en förändring gällande symbolers betydelse i textilen bogolan men även de två andra textilierna. Många likheter påträffas mellan de tre textilierna samtidigt som skillnaderna gör sig tydliga. Arbetet öppnar en dörr till fortsatta studier om symbolers värde och betydelse i textila hantverk för de människor som bär och brukar dem.

In an attempt to discern the prevalence of British place-names with a Scandinavian origin this paper is a small linguistic study on place-names in Herefordshire, Cumbria and the areas along rivers Trent and Ouse. Based on modern maps place-names were included in the study. Older forms of the place-names were retrieved, and these old forms were analysed in order to understand the modern versions of the place-names. Place-name elements were grouped and their frequencies calculated in an attempt to understand the distribution of elements in each area. 1300 place-names were categorised based on their presumed origin, though some lacked the necessary information. Several place-names were given new possible derivations based on their categorisation and the elements they contained. Modern place-name elements/features hinting at a possibly Scandinavian place-name in the past were identified and described. Possible geographical patterns of Scandinavian place-names were found in central Herefordshire, in south-eastern Cumbria and in north-western Yorkshire. Possible implications of the place-names and their geographical concentrations were considered, yielding a hint on an area that might have been pivotal in the evolution of Old English. / I ett försök att urskilja utbredningen av brittiska ortnamn med ett skandinaviskt ursprung är denna uppsats en liten språkvetenskaplig studie av ortnamn i Herefordshire, Cumbria och längs floderna Trent och Ouse. Utifrån moderna kartor i en viss upplösning inkluderades alla synliga ortnamn i områdena. Äldre versioner av ortnamnen samlades in, och dessa gamla former analyserades i syfte att undersöka bakgrunden till de moderna ortnamnsvarianterna. Ortnamnens delar grupperades och deras frekvenser beräknades i syfte att förstå hur dessa fördelades i de olika områdena. 1300 ortnamn kategoriserades utifrån deras förmodade ursprung, men några ortnamn saknade den nödvändiga information undersökningen krävde. Flera ortnamn fick nya tänkbara betydelser baserat på den kategori de tilldelats och de ortnamnsdelar de innehöll. Moderna ortnamnsdelar som skulle kunna indikera en forntida nordisk ortnamnsvariant identifierades och beskrevs. Tänkbara geografiska nordiska ortnamnsmönster upptäcktes i centrala Herefordshire, i sydöstra Cumbria och i nordvästra Yorkshire. Tänkbara implikationer av ortnamnen och deras geografiska koncentrationer betraktades, vilket resulterade i upptäckten av ett område som kan ha påverkat fornengelskans utveckling i väldigt hög utsträckning.

Sociala medier har blivit en integrerad del av vår vardag och profiler arbetar ständigt med skapandet av identitet, representation och interaktion. Efter sökandet av tidigare forskning uppfattades en avsaknad för studerandet av utformning och påverkan i kommunikationen på Instagram. Främst vad gäller en intim och emotionell sådan, som sänds ut via influencers. Studien syftar till att ge förståelse av de självrepresentativa aspekterna, men också hur emotion och förmänskligandet av kanalen bidrar till den annars distanserade närkontakten med följarna. Uppsatsen ska belysa vikten av interaktion i relation mellan sändare och mottagare samt studera modaliteter som språkhandlingar och tilltal med dess eventuella betydelser för den upplevda påverkan på en tänkt publik.   För att få ett rättvist kvalitativt resultat har en multimodal analys använts med inslag av den kritiska lingvistiken. Materialet har samlats in digitalt och utgörs av tre influencers två olika instagraminlägg, där utformandet av inläggen granskas utifrån ett kodschema med stödfrågor, innefattande både text- och bildelement. Även samspelet mellan bild och text studeras.   Resultatet pekar på de återkommande begreppen av identitetsskapande och bekräftelse, som verkar vara avgörande för den symboliska interaktionen och bibehållandet av kanalen. Självpresentationen är vital och den intima, emotionella kommunikationen bidrar till en allt närmare, personligare kontakt med den tänkta publiken. Kommunikationen spelar en viktig roll främst vid skapandet av mening och till eftersträvat budskap kopplat till emotion.

When collective action for community is defined as local development or as a struggle for survival different understandings are in focus. Politically, this kind of community action is defined as local development and understood in terms of growth and economics. An economic approach to community action is also emphasised in the EU-programmes that support local development groups and projects. On the other hand local groups describe their activities as a struggle for community and community survival. Inspired by feministic research approaches and with an interest in human aspects and values this study investigates meanings of community action as experienced and expressed by rural inhabitants and activists. The study is based on fieldwork that was carried out in a small rural community in the northern inlands of Sweden: Trehörningsjö. Since the middle of the 1990s, the women in Trehörningsjö have driven collective action to uphold the community. With its point of departure in the community and expanding into the arenas of reserach and politics, the study takes on the form of a reflexive research process in which the researcher's former knowledge and new understandings are made visible and discussed parallel with the interpretations made. The main focus of the study is the activist's demand of voice, visibility and worth. The first chapter presents the local community and provides a background to the study. The chapter includes an account of the reflexive approach that widened the field of research from a local to a translocal study of community action. In chapters two, three, four and five the struggle for community is reflected through fieldwork experiences in Trehörningsjö and other arenas beyond the village. Situated events and instances of collective action such as the fight for the local health care centre, are analysed as symbolic expressions of community values and rural importance. From chapter two and onwards, the study follows the footsteps of the leading female activist in and beyond the community itself; that is, the day-to-day work, meetings, conferences and other places where community action is acted out. The struggle for community is proven to focus on translocal rather than local action. In chapter six the fieldwork experiences - that tell about resistance and a struggle for community values and perspectives - are placed in the wider context of the rural development movement, local development research and governmental rural policy in Sweden. On all these arenas community action tend to be interpreted as local development in line with a growth perspective, rather than as community protests and struggles that expresses other meanings. Chapter seven takes the analyses and discussion further, and relates community struggle to concepts such as civil society and social economy. Anthony Giddens concept of life politics and Alberto Meluccis concept of collective action are used to deepen the analysis on how humane meanings and relation based aspects of community action are made invisible on the political "growht and development" agenda. Community struggle presents a possibility for rural inhabitants to (re)define and reclaim their community and themselves as important and valuable. However, to be able to understand what the concept of community struggle expresses, and demands, it needs to be acknowledged as a form of action that has the potential to challenge established bureaucratic and political defintions, which, in practice, proves to be difficult.